Isak Gustaf Clason
Från Rilpedia
Isak Gustaf Clason, född 30 juli 1856 i Falun, död 19 juli 1930 i Rättvik, var en svensk arkitekt, professor i arkitektur vid KTH i Stockholm 1890-1904, förste intendent i Överintendentsämbetet 1903-1917, byggnadsråd 1917-23. Han var far till arkitekten och etsaren Isak Gustaf Clason
Innehåll |
Utbildning och studieresor
- År 1874 antogs han som elev vid Tekniska Högskolan i Stockholm, de två sista åren vid fackskolan för arkitektur.
- År 1879-1881 gick han den kompletterande konstnärliga utbildningen vid akademiens arkitekturskola.
- År 1881 erövrade han efter en pristävling den kungliga medaljen och ett statligt resestipendium.
- År 1883 studieresa till Spanien. I brev hem från Madrid skriver han hur fantastiska byggnader där finns, "Escorial först! Granit, granit, granit, gulgrå granit ute, granit inne, granit i golf, granit i tak".
- År 1886 reste han genom de sydfranska städerna Marseille, Arles, Avignon, Nîmes och Narbonne, och i Toulouse beundrade han stadens medeltida tegelarkitektur. Han fortsatte norrut mot Tours och det var där han befann sig, omgiven av tidig fransk renässans, när han ritade sitt vinnande bidrag till en tävling om en fasad till Friedrich Bünsows bostadshus vid Strandvägen i Stockholm.
- År 1889 blev han ledamot av Konstakademien, blev 1902 dess vice preses och 1918 preses.
- År 1907 valdes han till ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.[1]
- År 1917 utnämndes han till Filosofie hedersdoktor vid Uppsala Universitet.
Liv och verk
Clason kom under 1890-talet att anses som en nydanare som förespråkade användning av äkta material såsom tegel och natursten istället för den puts och gips som dominerade den samtida fasadarkitekturen. Clason reagerade också mot de av fönster nästan helt upplösta fasaderna och murytorna. Det var i och med byggandet av Bünsowska huset 1886-88 som Clason första gången helt kunde realisera de önskemål om materialäkthet och det samband mellan innehåll och form han sökte efter. Däremot hade han inget emot användandet av äldre stilar; tvärtom han var ju själv en eklektiker utbildad i Scholanders och Zetterwalls anda.
Men han reagerade starkt emot samtidens tillämpning av äldre stilar och ansåg att de alltför rutinmäsigt klistrades på byggnader oavsett funktion eller behov. Han ansåg till exempel att den gotiska stilen som skapats huvudsakligen ur en religiös känsla, borde användas för religiösa byggnader och behov, medan till exempel renässansen var en stil lämpad för palatsbyggnader.
Clason ritade inte bara byggnader utan han formgav även en av Sveriges första standardtelefoner för Telegrafverket 1894. Han deltog 1925 med några Stockholmsbilder samt ett antal spanska och italienska motiv i utställningen Svenska akvareller. Han är representerad med teckningar i Nationalmuseum.
Byggnader ritade av Clason (urval)
Ordnat efter årtal
- Merlo slott, Timrå, Medelpad, 1883-85 (tillsammans med Fritz Eckert). Friedrich Bünsows sommarhus.
- Thaveniuska huset på Strandvägen i Stockholm , 1884-1885.
- Östermalms saluhall, Östermalmstorg, Stockholm, 1885-89 (tillsammans med Kasper Salin)
- Bünsowska huset, Strandvägen 29-33, Stockholm, 1886-88
- Nordiska museet, Djurgården, Stockholm 1888-1907
- Norrlands nation, Uppsala 1889
- Ulvaklev (Ängelsberg) 1889
- Adelswärdska huset, Strömgatan 20, Stockholm 1889-90
- Hallwylska palatset, Hamngatan 4, Stockholm, 1893-98
- Hjularöds slott, Skåne, 1893 (med Lars Israel Wahlman)
- von Rosenska palatset, Strandvägen 55, 1895-99
- Tingshus Norrköping, 1901-1903
- Platschefsbostad Horndals Bruk (Dalarna) 1903
- Rådhuset i Norrköping 1907-1910
- Skånes Enskilda Bank, Västra Hamngatan 7, Göteborg 1908
- Villa Mariehill, Djurgården, Stockholm 1908
- Lönö herrgård, Norrköpings kommun 1911-1913
- Timmermansordens palats i Stockholm 1913-23.
- Adelsnäs säteri i Östergötland 1916-20.
- Skånska Hypoteksföreningen bankpalats i Lund 1916-19.
- Villa Dunker, Helsingborg, 1917
- Mårbacka (Selma Lagerlöfs) 1921-23
Se även
Externa länkar
Källor
- Delvis från Svenskt konstnärslexikon del I sid 309 Allhems Förlag Malmö
