Fredrik Wilhelm Scholander
Från Rilpedia
Uppslagsordet Scholander visar hit, för kompositören se Sven Scholander.
Fredrik Wilhelm Scholander född 23 juni 1816 i Stockholm, död 9 maj 1881 i Stockholm, var en svensk arkitekt, målare och tecknare.
Innehåll |
Biografi
Scholander studerade sedan 1831 byggnadskonst vid konstakademien. Scholander tyckte mer om måleri och diktning, men på grund av hans morbroders (arkitekten Per Axel Nyström) inblandning bestämde han sig för den arkitektoniska banan. Under studietiden var Scholander om somrarna murarlärling och blev 1836 gesäll i ämbetet. I akademien uppträdde han från 1834 som utställare. 1836 blev han extra ordinarie konduktör vid överintendents- och Riksmarskalksämbetena samt vid slottsbyggnaden. 1840 blev han agré av akademien. Som dess stipendiat bosatte han sig 1841 i Paris, där han i nära två år var elev av Louis-Hippolyte Lebas, som förut varit Nyströms lärare, samt därifrån, hösten 1843, till Italien.
Under tiden i utlandet skapade Scholander ritningar för det påtänkta nationalmuseet i Stockholm, men trots hjälp av Theodor Anckarsvärd och Abraham Nyström gick uppdraget senare till den tyske arkitekten Friedrich August Stüler. Scholander, som 1844 utnämnts till ordinarie konduktör vid överintendentsämbetet, hemkallades 1846. Han blev ledamot av akademien och möttes med stora förhoppningar. Kallad 1847 till vice professor och 1848 till professor i byggnadskonst vid akademien, blev han en energisk lärare, som både genom föresyn och vidsträckt vetande fick stort inflytande. Flertalet av den nästa generationen svenska arkitekter bildades i hans skola. Helgo Zetterwall, Albert Theodor Gellerstedt, Theodor Dahl och Isak Gustaf Clason utbildades av Scholander och även finnarna Frans Anatolius Sjöström och Karl Teodor Höijer var hans lärjungar. Hans verksamhet inom konstakademien inskränktes inte till lärarplatsen. 1851-53 var han tillfällig direktör och 1851-66 skattmästare. 1868 blev han akademins sekreterare efter Nyström och innehade denna befattning till sin död.
Som arkitekt vid Drottningholm (1847-57) samt intendent vid Stockholms slott (1850-73) var han verksam för om- och nyinredningar. Vid Nationalmuseum var han arbetschef från 1864 till 1866. Den betydande samling av arkitektoniska studier (över 1 200 blad, varav 218 behandlande äldre svensk byggnadskonst), som Scholander efterlämnat, inlöstes 1882 för statens räkning.
Som konstnär målade han ett stort antal arkitekturbilder samt illustrationer till Fjolners saga och bilder till egna dikter (ibland under pseudonym Acharius). Han skrev även musik som på sin tid uppmärksammades. Han är representerad vid Nationalmuseum, Uppsala universitetsbibliotek, och ett fleral landsortsmuseer.
Scholander blev 1877 hedersdoktor vid Uppsala universitets jubelfest, var ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1871), av danska konstakademien, Institut de France och Royal Institute of British Architects.
Verk
Se även kategorin Byggnader ritade av Fredrik Wilhelm Scholander
Byggnadsverk i urval
- Bernadotteska gravkoret i Riddarholmskyrkan (1858-60)
- Ulriksdals slottskapell (1865)
- Vånga kyrka (1866)
- Fornsalen i Växjö
- Gärdhems kyrka (1869)
- Synagogan i Stockholm (1867-70)
- Hässleby kyrka
- läroverkshus i Visby (1855-59)
- Läroverkshus i Uppsala (1867-69)
- ombyggnaden av slotten Ekholmen och Vik (1857), Sörby (1858) och Vinas (1861)
Bildserier och akvareller (urval)
- Fjolners saga (1867, 32 blad)
- Den blödande rosen (1881, kompositionerna är utförda såväl i pennteckningar som i akvareller)
- Sagor (till text av honom själv)
- Pennteckningar (till text av honom själv)
- akvareller till Erik Bøghs Sanningens pilgrimsfärd
Dikter (urval)
- Luisella, en kvinnomodells öden (novell, 1867)
- Noveller (1868)
- Casa Polidoro och Sune Hårdssons äventyr (prosa)
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Scholander, Fredrik Wilhelm, 1904–1926 (Not).