Uppsala universitetsbibliotek
Från Rilpedia
Uppsala universitetsbibliotek består av 16 olika bruksbibliotek, där det största och mest kända finns i den 1841 färdigställda huvudbyggnaden Carolina Rediviva. Biblioteket innehåller 5 251 800 böcker och seriella publikationer, 61 959 handskrifter, 7 133 musiktryck och 345 734 grafiska och kartografiska dokument. Bibliotekets användare har dessutom tillgång till över 10 000 elektroniska tidskrifter. Extern länk
Biblioteket är ett av sju i Sverige med rätt att av tryckerier i landet få så kallade pliktexemplar. Sedan 1979 är Universitetsbiblioteket dock inte skyldigt att behålla samtliga pliktexemplar, som istället kan avyttras eller kasseras.
Innehåll |
Historia
Det är inte känt var biblioteket var inrymt under universitetets tidigaste historia (under medeltiden var dock universitetets verksamhet förlagd till den så kallade Studentholmen, ungefär där akademikvarnen - nu Upplandsmuseet - finns idag). Erik XIV överlämnade 1566 "till lectorium eller collegiihuus" det söder om domkyrkan belägna medeltida domkapitelshuset, vilket efter Gustavianums uppförande kallades Collegium vetus eller Gamla akademien, sedermera, enligt konsistoriebeslut 1704, Academia Carolina efter kungarna Karl IX, Karl XI och Karl XII. Universitetets bibliotek, liksom dess övriga verksamhet, var ursprungligen inrymt häri. Det förstördes i branden 1702, renoverades senare men förföll och revs slutligen på 1770-talet. Dessförinnan hade man haft planer på att lokalisera universitetsbiblioteket där. Av dessa skäl fick det ge namn åt den på 1800-talet uppförda biblioteksbyggnaden, Carolina Rediviva "Den återuppståndna Academia Carolina".
Bibliotekets tillväxt tvingade en flyttning 1691 till Gustavianum, där Karl XI på egen bekostnad lät inreda översta våningen till bibliotek. Gustavianum var lyckligtvis en av de byggnader som klarade sig oskadda genom stadsbranden 1702, som annars förstörde stora delar av såväl domkyrkan som slottet och ödelade betydande delar av träbebyggelsen i staden. Där förblev biblioteket till 1841, då Carolina Rediviva, den nya biblioteksbyggnaden, stod klar. Carolina Rediviva har fram till nyligen behållit sin funktion som centralbibliotek, och även om just denna benämning nu har tagits ur bruk innehåller byggnaden ännu de för biblioteksorganisationen gemensamma funktionerna, liksom handskriftsavdelningen och de andra "kulturarvsenheterna" (se vidare nedan under organisation).
Parallellt med Carolina Redivivas tillkomst och uppbyggnad som central enhet under tiden sedan 1841 har även de enskilda seminarierna, sedermera institutionerna, byggt upp egna bibliotek i egna lokaler. Idag är bibliotekets samlingar fördelade på ett stort antal biblioteksenheter, samtidigt som viss centralisering skett av småbibliotek. Institutionsbiblioteken inom de historisk-filosofiska, språkvetenskapliga och teologiska fakulteterna har under 2004 förts samman i det nya Karin Boye-biblioteket i Kemiska institutionens tidigare byggnad invid Uppsala gamla kyrkogård, i det nya "campus" för humaniora och teologi som där har skapats.
Betydande handskrifter och samlingar
Silverbibeln, Codex Argenteus, biskop Wulfilas gotiska översättning av Nya Testamentet, i en handskrift troligen tillkommen vid kung Teoderiks hov i Ravenna på 500-talet. [1]
Carta marina, Olaus Magnus karta över Norden, tryckt i Venedig 1539. [2]
Copernicana. Huvuddelen av de bevarade böckerna ur astronomen Nicolaus Copernicus bibliotek finns i Uppsala. [3]
Bibliotheca Walleriana. Sammanbragd av Dr Erik Waller (1875-1955). Ett av världens största medicinhistoriska bibliotek, omfattande ca 22 000 volymer och en autografsamling omfattande ca 20 000 nummer från medeltiden till 1900-talet. [4]
Bodonisamlingen, den största samling tryck av Giambattista Bodoni (1740-1813) utanför Parma. Till stor del donerad av fil. dr Erik Kempe 1959 och senare utökad med medel han vid samma tillfälle skänkte biblioteket. [5]
Organisation
Universitetsbiblioteket var fram till för några år sedan uppdelat i ett centralbibliotek - verksamheten vid Carolina Rediviva - och ett stort antal filialbibliotek. För att tydliggöra de olika biblioteksenheternas funktioner har man dock numera avskaffat begreppen central- och filialbibliotek och i stället infört begreppet bruksbibliotek, som även tillämpas på den delen av verksamheten vid Carolina som inte är gemensam antingen för biblioteksorganisationen som helhet eller för universitetet som helhet.
Universitetsblioteket leds av en överbibliotekarie och är för övrigt uppdelat i tre biblioteksgrupper, bestående av ett antal bruksbibliotek inom ett visst ämnesområde och var och en med sin egen gruppchef. Till dessa "grupper" är även knutna vissa specialprojekt. Dessutom finns för biblioteksorganisationen gemensamma organ.
Biblioteksgrupp A (humaniora, teologi)
- Carolinabiblioteket, en av de enheter som är inrymda i universitetsbibliotekets historiska byggnad Carolina Rediviva.
- Karin Boye-biblioteket, uppkallat efter författarinnan Karin Boye. En del av Engelska parkens campus.
Biblioteksgrupp B (juridik, samhällsvetenskap, lärarutbildning)
- Juridiska biblioteket med Europeiskt dokumentationscentrum - EDC
- Dag Hammarskjöldbiblioteket, uppkallat efter Förenta Nationernas generalsekreterare Dag Hammarskjöld.
- Ekonomikums bibliotek
- Psykologibiblioteket
- Pressarkivet
- Bostadsforskningsbiblioteket
- ILU-biblioteket (för lärarutbildningen)
- Pedagogiska biblioteket
- Nordiska Afrikainstitutets bibliotek
Biblioteksgrupp Linné (medicin, farmaci, teknik, naturvetenskap)
- Medicinska biblioteket med Vårdbiblioteket
- BMC-biblioteket
- Ångströmbiblioteket, inrymt i Ångströmlaboratoriet och uppkallat efter Anders Jonas Ångström och hans son Knut Ångström.
- Geo-biblioteket
- Biologibiblioteket
Kulturarvsavdelningarna
Förutom de tre avdelningar som är direkt relevanta för användare, finns till denna grupp även knuten en konserveringsavdelning.
- Handskrifts- och musikavdelningen
- Kart- och bildavdelningen
- Äldre trycksamlingarna
Enheten för digital publicering
Sedan 2000 finns vid universitetsbiblioteket även en enhet för digital publicering. Dess huvuduppgift är att ansvara för publicering av doktorsavhandlingar på Internet. I nuläget är det obligatoriskt med Internet-publicering av sammanläggningsavhandlingar, medan det är frivilligt för monografier.
Enheten tillhandahåller även möjlighet för elektronisk publicering av forskningsrapporter samt examensarbeten, och arbetar med utvecklandet av lösningar för långtidslagring av digitalt publicerat material.
Enheten sköter även webbplatsen för DIVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet, där vetenskapliga avhandlingar och uppsatser publiceras digitalt för ett antal högskolor och universitet i Sverige.
Externa länkar
- Uppsala universitetsbiblioteks webbplats
- Uppsala universitetsbiblioteks kulturarv m.m.
- Digital publicering av avhandlingar vid Uppsala och andra lärosäten
