Gotiska
Från Rilpedia
 |
Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort. |
Gotiska, *gutiska razda eller *gutniska razda, är ett utdött östgermanskt språk som talades av goterna.
Innehåll |
De tidigaste spåren av språket
De tidigaste bevarade inskrifterna på (vad som tolkats som) gotiska härrör från 200-talet och är gjorda med runor av typ liknande de nordiska runorna. Språket blev ett skriftspråk i och med biskop Wulfilas bibelöversättning på 300-talet, för vilket ändamål denne skapade ett eget gotiskt alfabet med drag från romersk och grekisk skrift. Gotiska bevarade skrifter som exempelvis Silverbibeln är de äldsta bevarade germanska skrifterna.
Västgotiska
I de iberiska (spanska) områdena talades gotiska kanske fram till den arabiska erövringen av spanska halvön år 711-720. Spanska språket har åtskilliga ord som hämtats från tiden under västgotiskt styre. I det sydfrankiska området Septimanien (Languedoc), fanns åtminstone ännu i slutet av 700-talet en västgotisk befolkning som hade kännedom om gotiska, dess speciella alfabet och gotiska biblar, även om vi inte säkert kan veta om de fortfarande talade gotiska.
Östgotiska
Östgotiska områden där gotiska talats inkluderar nuvarande Ukraina, Rumänien, Bulgarien, Italien och norra Balkan. Det östgotiska inflytandet avtog i alla dessa områden under tiden efter Theoderiks död och in i medeltiden. Sist fanns goter och gotiskt språk (krimgotiska) kvar på Krim bland krimgoterna, som försvann först på 1700-talet. Även italienska har ett flertal ord som hämtats från det gotiska språket.
Släktskap med nordiska språk
Det har påtalats av en del språkforskare bl a Elias Wessén och Dietrich Hoffman att det finns en särskilt nära släktskap mellan gotiska och de nordiska språken, i synnerhet gutniskan på Gotland med vilka den delade vissa intressanta egenheter (Wessén, Fv 1969). Den internationella uppfattningen är att gotiskan inte stod närmare urnordiskan än andra germanska språk.[1]
Det gotiska alfabetet
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| a | b | g | d | e | q | z | h | þ | i | k | l | m | n |
| /a, a:/ | /b, β/ | /g, ŋ/ | /d, ð/ | /e, e:/ | /kʷ/ | /z/ | /h/ | /θ/ | /i, i:/ | /k/ | /l/ | /m/ | /n/ |
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
| j | u | p | r | s | t | w | f | x | ƕ, hw | o | |||
| /j/ | /u, u:/ | /p/ | /r/ | /s/ | /t/ | /w, y/ | /f/ | kʰ | /ʍ/ | /o, o:/ | |||
| 60 | 70 | 80 | 90 | 100 | 200 | 300 | 400 | 500 | 600 | 700 | 800 | 900 |
Genom att skriva en punkt eller ett streck över en bokstav kunde den användas för att representera ett tal.
Exempel
Herrens bön på gotiska
|
|
Fonetiken i exemplet
- ai (𐌰𐌹) uttalas /aɪ/, ömsom /e/.
- ei (𐌴𐌹) uttalas /iː/.
- au (𐌰𐌿) uttalas /aʊ/, ömsom /ʊ/.
- q (𐌵) uttalas /kʷ/.
- gg (𐌲𐌲) i "briggais" uttalas /ŋg/
- þ (𐌸) är det tonlösa 'läspljudet' /θ/.
- h (𐌷) uttalas oftast /χ/ när det står innan en konsonant, men /h/ när det står ensamt i början av ord.
Litteratur
- Wikander, Ola: I döda språks sällskap - en bok om väldigt gamla språk. (ISBN 91-46-21333-3)
- Wessén, Elias, Nordiska folkstammar och folknamn, Fv 1969.
Källor
- ↑ Michael Barnes: The Cambridge History of Scandinavia, 2003 "Languages and ethnic groups",, sid. s. 98. ISBN 0-521-47299-7.
