Överintendentsämbetet
Från Rilpedia
Överintendentsämbetet var ett svensk statligt ämbetsverk som var verksamt inom administrationen av statens byggnader. Det hade sina rötter i stormaktstidens förvaltningsreformer, blev ett självständigt verk 1810 samt omorganiserades slutligen 1917 till Kungliga Byggnadsstyrelsen.
Statens byggnadsväsen anförtroddes 1697 åt en särskild överintendent och den förste innehavaren av detta ämbete var Nicodemus Tessin d.y.. År 1772 blev Överintendentsämbetet ett kontor inom slottsbyggnadsstaterna och från 1810 ett självständigt ämbetsverk. Det bestod av en överintendent som chef, intendenter samt 1:e och 2:e arkitekter. De sistnämnda hade fram till 1864 titeln "konduktör".
Överintendenter[1]
- Nicodemus Tessin d.y., 1697-1728
- Carl Gustaf Tessin, 1728-1741
- Carl Hårleman, 1741-1753
- Carl Johan Cronstedt, 1753-1767
- Carl Fredrik Adelcrantz, 1767-1795
- Carl Fredrik Fredenheim, 1795-1803
- Fredrik Magnus Piper, 1803-1805
- Abraham Niklas Edelcrantz, 1805-1813
- Fredrik Samuel Silverstolpe, 1813-1836
- Fredrik Blom, 1836-1844
- Michael Gustaf Anckarsvärd, 1844-1858
- Gustaf Söderberg, 1858-1864
- Fritz von Dardel, 1864-1882
- Helgo Zettervall, 1882-1897
- Albert Theodor Gellerstedt, 1897-1904
- Carl Möller, 1904-1917