Från Rilpedia

Hagström & Ekman var ett ledande arkitektkontor i Stockholm verksamt 1898-1918. Kontoren drevs av Per Fritiof Laurentius Ekman (som lämnade firman 1917) och George Teodor Hagström. Firman avvecklades efter Hagströms död 1918. Firman var känd för sina nationalromantiska och jugendinspirerade palatsliknande byggnader och de skapade en rad storslagna hus som fortfarande sticker ut i den Stockholmska stadsbilden, däribland palatsen i början av Strandvägen.^[1][2][3]

Innehåll 1 Arkitekterna 1.1 Hagström 1.2 Ekman 2 Byggnader 3 Bilder 4 Se även 5 Externa länkar 6 Referenser

Arkitekterna

Hagström

Teodor Hagström var född i Älghult i Småland 1865 och utbildade sig vid Konstakademien 1887-94. Han avled 1918.^[2]

Ekman

Per Ekman var född i Gävleborgs län 1871 och utbildade sig vid Tekniska högskolan och Konstakademien 1892-99. Redan under utbildningen inledde han kompanjonskapet med Hagström.^[3]

Byggnader

Hagström & Ekman var ett av de mest produktiva kontoren kring sekelskiftet, totalt ritade de 144 hus i Stockholm (överträffat bara av Dorph & Höög). Bland kontorets verk finns en rad storslagna byggnader i Stockholm. Bland de tidigare verken finns Birger Jarlsgatan 18 från 1899 med en utpräglad barockfasad och Kvarteret Bodarna på Strandvägen 1-5 uppfört 1902-04. Andra verk är bostadshuset på Drottninggatan där August Strindberg bodde, Blå tornet, Skeppsbron 18 i Gamla stan och den pampiga jugendbyggnaden på Strandvägen 7 samt SAF-huset på Blasieholmen. Bland kontorets byggnader fanns också flera biografer, bland annat Sibyllan som låg i det pampiga jugendhuset i korsningen Almlöfsgatan/Nybrogatan i kvarteret bakom Dramaten. Idag inrymmer den gamla biografen Dramatens lilla scen. Kontoret ritade också kyrkor, bland annat Nässjö kyrka. En annan byggnad utanför Stockholm var ett läroverk i Skellefteå, som numera inrymmer Skellefteå museum.^[1][3]

Bilder

Nässjö kyrka

Kvarteret Bodarna, Strandvägen 1-5

Skellefteå museum

Blå tornet

Se även

• Blå tornet
• Dorph & Höög
• Kvarteret Bodarna
• Strandvägen 7

Externa länkar

Referenser

1. ↑ ^{1,0 1,1} ”Hagström & Ekman”. http://www.artemisia.no/arc/arkitekter/sverige/hagstrom.ekman.html. Läst 30 december 2008. 
2. ↑ ^{2,0 2,1} ”Nordisk familjeboks uggleupplaga: uppslagsord Hagström, George Teodor”. http://runeberg.org/nfbj/0563.html. Läst 30 december 2008. 
3. ↑ ^{3,0 3,1 3,2} ”Nordisk familjeboks uggleupplaga: uppslagsord Ekman, Per Fritiof Laurentius”. http://runeberg.org/nfbg/0072.html. Läst 30 december 2008.