Brons

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Halsring av brons från bronsåldern, funnen i Värmland
Bronsspänne från järnåldern, funnet på Gotland
En av Benin-bronserna, från Afrika, 1500-tal. Foto; Bengt Oberger
Denna artikel handlar om legeringen brons. Se också bronsmedalj.

Brons (bestämd form bronsen) är flera olika rödaktiga kopparlegeringar, där koppar är legerat med framförallt tenn. Jämfört med mässing (koppar och zink) är brons svårare att bearbeta, men har bättre hållfasthet och korrosionsmotstånd. Tennbrons kan utan större svårighet mjuklödas, medan det är mycket besvärligt att mjuklöda berylliumbrons.

Brons har historiskt använts för gjutning av vapen och prydnadsföremål samt i tillverkningen av svenska mynt.

De kopparlegeringar som gett namn åt bronsåldern var dock sällan brons, utan ofta legeringar av koppar med allehanda andra mineraler, som bly, arsenik och järn.[källa behövs] Först under romartiden började legeringar av koppar och tenn bli vanliga.

Brons används i stor utsträckning vid tillverkning av musikinstrument, exempelvis cymbaler och strängar till stränginstrument.

I vissa tillämpningar kan brons användas för tillverkning av korrosionshärdiga fjädrar.

Typer av brons

  • Klockbrons består av 78–85 % koppar och 15–22 % järn. Ibland ingår 1–3 % bly istället för lika mycket tenn. Klockbrons används till hästklockor, skeppsklockor och vällingklockor. Formen görs av sand och måste förstöras efter varje gjutning. Enligt sägnen lade man förr i silver för att få en finare klang i klockan.
  • Oljebrons är en legering som framställts genom sintring. En typisk sammansättning är 89,5 % koppar, 9,5 % tenn och 1,2 % kol. Oljebrons används för glidlager. Sintringen medför att metallen innehåller porer, som kan dränkas in med smörjolja och lagret blir på så sätt självsmörjande under lång tid. Detta förenklar underhållet av den anordning där lagret är inbyggt. Även om lagret skulle gå torrt, ger oljebrons så pass låg friktion att varmgång inte nödvändigtvis uppstår.

Legeringen malm kan idag betraktas som en sorts brons. Bland andra bronstyper märks kanonmetall, lagerbrons, spegelbrons, statybrons och myntbrons.

Även kopparlegeringar där tenn inte är den näst största metallen kallas ofta brons, såsom aluminiumbrons, arsenikbrons, berylliumbrons, blybrons och fosforbrons.

Se även

Personliga verktyg