Slottet Tre Kronor
Från Rilpedia
Rikssalslängan ses här framför det höga mittornet; det är byggnaden med den markerade gaveln, som syns strax till höger om mittornet. Johan III:s kungsvåning låg mellan de två tornen till vänster, där också en karnap syns.
Borgen eller Slottet Tre Kronor var en försvarsanläggning och kungligt residens uppfört av Birger jarl på Stadsholmen i Stockholm vid 1200-talets mitt. Byggnaderna förstördes i Slottsbranden 1697, och på platsen uppfördes det nuvarande Stockholms slott.
Innehåll |
Grundplan
Tornet (nordöstra tornet) närmast på bilden innehåll i de övre våningarna Katarina Jagellonicas katolska kapell och de stora fönstren i en nedre våning i detta torn och där bakom hör till Johan III:s slottskyrka. Här syns också Gröna gången högst upp på norra längans taknock mellan drottningens kapell och kungens audienssal (ursprungligen med koppargolv) i det nordvästra tornet vid Norrström.
Vy från väster mot kanslilängan (för Kanslikollegiet, riksarkivet med flera; det som idag motsvarar regeringskansliet). I norra längan till vänster är ingången till slottskyrkan och de höga fönstren där bakom hör till den. Dessutom syns fönstren till "Gröna gången" ovanför taknocken med ett mittorn över norra längans mitt. På borggården syns också en nedgång med tunnel under kanslilängan ut mot Skeppsbron.
Borgen bestod av två delar: högborgen, belägen på Gamla stans högsta punkt, med ett kärntorn (kastal) i mitten, och den stora muromgärdade och lägre liggande ekonomigården vid Norrström, norr om högborgen. Ekonomigården kallades senare i renässansslottet för Stora borggården och dess marknivå höjdes då till en nivå något lägre än dagens borggård.
I högborgen låg en bostads- och salslänga vid östra muren bredvid tornet och den bevarades fram till Slottsbranden 1697. Vid ekonomigården mot norra muren vid Norrström låg ekonomibyggnader.
Senare byggdes en mindre ekonomigård till, öster om högborgen mot nuvarande Skeppsbron, kallad Smedjegården.
Själva tornet uppe i högborgens borggård (senare kallad Lilla borggården) kan ha varit äldre, men var i början betydligt lägre än vad det senare blev.
Namnet "Tre Kronor" fick borgen förmodligen under konung Magnus Erikssons tid vid 1300-talets mitt.
Birger jarls torn
Kastalen på det Slottet Tre Kronor brukar benämnas Birger jarl torn. Denna kastal var byggd i sten, var omkring 25 meter hög och räknas som Stockholms första byggnad. (Samma namn används av Birger jarls torn vid Norra Riddarholmshamnen.)
Tillbyggnader
När Gustav Vasa 1521 bröt Kalmarunionen och gjorde Sverige självständigt blev borgen Tre Kronor landets förnämsta kungaresidens. Gustav Vasa försåg borgen med en yttre försvarsgördel, och Johan III gjorde om borgen till ett praktfullt renässansslott med eleganta gavlar. Det som då uppfördes var:
- en ny kungsvåning (mellan Norrström och Storkyrkan) i en ny länga invid den gamla ekonomigårdens västra mur mellan och inklusive porttornet (det sydvästra tornet) och det nordvästra tornet;
- en helt ny länga med rikssal vid den västra muren i den gamla högborgen (mot Storkyrkan till); och
- en ny slottskyrka mot Norrström som bildade den ena östra halvan av en ny länga vid ekonomigårdens norra mur. En del av denna kyrka låg också under det nordöstra tornet.
I det nordvästra tornet inredde Johan III sin praktfulla audienssal med koppargolv, kallad "fyrkanten". Kopparen i golvet användes senare för att betala Älvsborgs lösen. Mellan de nordvästra och nordöstra tornen iordningställdes dessutom en smal korridor uppe på norra längans taknock över bland annat slottskyrkan, kallad "Gröna gången". Den gick mellan "fyrkanten" och Johan III:s gemåls, Katarina Jagellonicas, katolska kapell som inretts i det nordöstra tornet. Dessutom lät Johan III höja mittornet med två våningar (det hade dessutom tidigare höjts från den medeltida nivån av Gustav Vasa av strategiska skäl och bestyckades då med kanoner).
Under ledning av slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. påbörjades en ombyggnad av slottet. Slottets norra länga mot Norrbro fick då sitt nuvarande utseende i stram romersk barock. Palazzo Farnese i Rom var synbarligen en förebild för denna nya länga.
Brand och återuppbyggnad
Den 7 maj 1697 utbröt en stor slottsbrand som totalförstörde större delen av det gamla slottet. Nikodemus Tessin d.y. fick uppdraget att bygga ett nytt slott, kallat Stockholms slott.
Längst upp på slottsbacken (mellan Storkyrkan och nuvarande Stockholms slotts sydöstra hörn) finns idag två intressanta markeringar i kullerstenen bevarade. Den första markerar slottet Tre Kronors sydvästra bastion (som syns på Govert Camphuysens målning nedan). Den andra markerar det kor på Storkyrkans östliga ände som Gustav Vasa lät riva, för att slottets kanoner skulle kunna skjuta mer fritt.
Rekonstruktionsplaner
Det närmaste man kommit en rekonstruktion av medeltida slottet var då arkitekten och konstnären Jacob Hägg presenterade ett förslag till marinmuseum på Kastellholmen i början av 1900-talet. Förslaget presenterades i en vacker oljemålning som i dag finns att beskåda på Sjöhistoriska museet vid Djurgårdsbrunnsviken.
I samband med Stockholmsutställningen år 1897 hade arkitekten Fredrik Lilljekvist fritt återskapat det medeltida Stockholm där en miniatyr av den gamla Vasaborgens förmodade utseende byggts upp.
Se även
- Johan Fredrik Höckerts målning Slottsbranden i Stockholm den 7 maj 1697 (1866)
- Karl XII
- Stockholm
- Stockholms slott
- Kungliga slott i Sverige
Källor
- Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I. Det gavs ut av Allhems Förlag AB 1966-1971 och författare var bland annat Sven T. Kjellberg (huvudred.), Boo von Malmborg, Lennart Luthander och Bengt G. Söderberg.
Noter
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Slottet Tre Kronor
