Tre kronor
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Tre kronor (olika betydelser).
.png)
Tre kronor är Sveriges heraldiska nationalsymbol. Det är historiskt yngre som statssymbol i Sverige än Folkungalejonet, som tidigare användes som kungavapen av Folkungaättens kungar. Dessförinnan förekom även andra kungavapen.[1]
Innehåll |
Historia och betydelse
Vem var först?
Vapnet har tidigare ansetts för första gången ha använts som stadigvarande rikssymbol på egen vapensköld på Albrekt av Mecklenburgs sigill från år 1364.[2] Redan innan, på 1350-talet, användes dock tre kronor ställda i ring på rikets mynt.[3][1]
Genom senare fransk forskning från 1980-talet har man dock funnit säkra belägg för att tre kronor användes som vapen och symbol för Sverige redan på 1330-talet, av Albrekts företrädare Magnus Eriksson. Trekronorsvapnet ingår nämligen i en målad fris med vapen i påvepalatset i Avignon. Den franske forskaren har kunnat visa att frisen innehåller vapen från ett antal kardinaler och riken, som deltog i planeringen av ett korståg i påvens dåvarande residensstad Avignon. Trekronorsvapnet visar att Sverige var representerat där och mötet kan dateras till år 1336.[4]
Magnus Ladulås
Det finns också uppgifter om att symbolen tre kronor i Sverige tidigast är belagd i det sigill, som användes av Magnus Erikssons farfar Magnus Ladulås under andra hälften av 1200-talet. I detta sigills så kallade kontrasigill (sigillstampens frånsida[5]) omges nämligen kungens vapen, Folkungalejonet, av tre kronor i en ring liksom på mynten under 1350-talet.[1][6] Men detta är strängt taget inte ett vapen utan bara en prydnad kring ett av de äldsta förekomsterna av Folkungavapnet.[6] Vad dessa tre kronor betydde är okänt, kanske var det enbart en symbol för kungamakten att tre kronor omgav folkungalejonet.
Magnus Erikssons tre riken
Kung Magnus Eriksson hade på 1330-talet tillträtt regeringen efter en lång omyndighetstid, eftersom hans far Erik Magnusson hade dött vid Nyköpings gästabud och hans farbror kung Birger Magnusson hade fördrivits från landet efter dessa mord. Redan som barn blev han kung av Norge då han genom sin mor Ingeborg var den enda arvingen till Norges krona. På 1330-talet lyckades han också förvärva Skåne från Danmark genom förpantning, när Danmark befann sig i ett finansiellt och allmänt svaghetstillstånd. Han börjar kalla sig "kung av Sverige, Norge och Skåne" i sina brev och handlingar.
Detta kan ha gett upphov till symbolen tre kronor, eftersom de tre kronorna möjligen kan vara symboler för de tre rikena. Det gjorde det inte sämre att tretalet ansågs både kyrkligt och allmänt som ett heligt och tilltalande tal och gärna användes och fortfarande används inom heraldiken. Det kan å andra sidan tala för att tretalet i detta fall, liksom i många andra, inte behöver ha någon särskild betydelse, och att de tre kronorna inte behövde symbolisera tre riken.
Eftersom tretalet ansågs som tilltalande är det heller inte underligt att det senare accepterades som ett tecken för kungariket Sverige, det vill säga ansågs som ett riksvapen, trots att från början antagligen var ett personligt vapen för kung Magnus. Dels var det ett entydigt och lättfattligt vapen, lätt att minnas och avbilda. Dels gav det också under medeltiden postitiva associationer till "heliga tre konungar", vilkas reliker i Köln hade blivit en viktig vallfartsort för fromma nordbor och gjort att tre kronor än idag ingår i Kölns stadsvapen.[7]
Albrekt av Mecklenburg
Det är alltså inte konstigt att usurpatorn Albrekt av Mecklenburg upptog nyskapelsen i sitt eget sigill för att anses som legitim kung, eftersom han själv hade tagit makten med våld från en laglig kung (dock inte ovanligt vid denna tid) och därför inte kunde anses fullt legitim som kung av till exempel kyrkan. Detta även om han var släkt med det svenska kungahuset genom Magnus Erikssons syster Eufemia Eriksdotter. Han hade nämligen tagit makten genom adelns uppror mot kung Magnus Eriksson, det andra upproret mot samme kung (se Upproret mot Magnus Eriksson), eftersom adelns starka makt före upproret starkt hade inkränkts av kungen efter domar om landsförvisningar av adelsmän.[4]
En annan orsak till införandet av ett nytt riksvapen var att Albrekt av dynastiska skäl inte ansåg sig kunna använda vare sig folkungalejonet (motståndarnas symbol) eller sitt eget vapen, det krönta tjurhuvudet, som redan var upptaget som rikssymbol för Mecklenburg, där hans far Albrekt den store var hertig.
Av dessa skäl kan Albrekt av Mecklenburg anses som den förste kung som använde tre kronor som riksvapen[3] och inte som personligt vapen (såvida den tidigare användningen inte kan jämställas med användningen av ett riksvapen).
Senare användning
Efter Albrekt av Mecklenburg använde drottning Margareta och alla unionsmonarker trekronorsvapnet i sina kungliga riksvapen. De danska kungarna använde det även efter att Sverige slutgiltigt gjort sig fritt från unionen under Gustav Vasa. Det blev en av många tvistefrågor som ledde till det nordiska sjuårskriget under 1560-talet. Tre kronor ingår fortfarande i Danmarks riksvapen, men anses idag som en historisk symbol för unionen under medeltiden.[4]
1982 års lag om rikets vapen
En nyhet i 1982 års lag om Sveriges statsvapen var att tre kronor utan sköld etc. också anses som ett uttryck för rikets vapen, vilket gör att denna symbol är lagskyddad i Sverige och inte utan tillstånd får användas som symbol av andra, till exempel av företag[4] (åtminstone inom Sveriges gränser, möjligtvis även enligt internationell rättstolkning).
Symbolen kan även ses på Stockholms stadshus, invigt 1923.
Symbolen kan på detta vis sedan 1938, med några undantag kring 1980, ses på spelartröjorna på de svenska i ishockeylandslagen på såväl herr- som på damsidan. Även de svenska landslagsfriidrottarna bär symbolen på sina tävlingsdräkter. Däremot använder sig Sveriges herrlandslag i kälkhockey av "spinoff"-varianten Tre humlor då man inte fick använda Tre kronor.[8]
Andra vapen med tre kronor
- Som motiv för kungar i Europa förekom de tre kronorna redan år 1200, då Otto IV lät pryda de heliga tre konungars grav i gamla romanska Kölnerdomen innan grundstenen till dagens Kölnerdom lades 1248. Symbolen infördes även som nämnts i Kölns stadsvapen.
- Omkring 1290 präglades de tre kronorna på en del av de danska så kallade borgarkrigsmynten.
- I Galizien (eller Galisien), som i stort sett utgörs av södra Polen och större delen av västra Ukraina, utgör tre gyllene kronor ställda som på det lilla riksvapnet på en blå sköld den undre delen av provinsens vapenbild redan under medeltiden. Symbolen dök också upp i Polen 1296, då biskopen av Kraków förde den i sitt vapen. Galisien var en viktig administrativ enhet i den österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. Traditionellt innan Polens delningar var Galisien ett viktigt centrum i Polen, där Kraków var Galisiens och hela Polens huvudstad.
- I England är symbolen belagd i det så kallade Sankt Edmundsbaneret 1299, vilket direkt knyter an till Arturslegenden.
- Än idag är också trekronorsvapnet vapen för Oxfords universitet.
En allmänt spridd missuppfattning är således att tre kronor skulle vara en helt unik svensk symbol, okänd i övriga Europa. I själva verket är det tvärtom; symbolen förekommer under medeltiden relativt frekvent lite varstans i Europa.
Se även
Referenser
Litteratur och källor
- Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Nordens boktryckeri, Malmö 1974.
- Nordisk familjebok (1916 års upplaga) på nätet (Projekt Runeberg), http://runeberg.org
- Ny svensk vapenbok, av Clara Nevéus (text) och Bror Jacques de Wærn (illustrationer), Streiffert & Co Bokförlag HB i samarbete med Riksarkivet, Stockholm 1992. Originalframställning med färgseparering gjord i samarbete med Skapa Publishing AB, tryckt och bunden av Butler & Tanner Ltd, England. ISBN 91-7886-092-X
Noter
- ↑ 1,0 1,1 1,2 En artikel om Sveriges riksvapen i Nordisk Familjebok (1916 års upplaga; Projekt Runeberg).
- ↑ Lilla Uppslagsboken 1974, band 9, spalt 526; samt Ny svensk vapenbok 1992, s. 15.
- ↑ 3,0 3,1 Lilla Uppslagsboken 1974, band 9, spalt 526.
- ↑ 4,0 4,1 4,2 4,3 Ny svensk vapenbok 1992, s. 15.
- ↑ På framsidan fanns istället en porträttbild av kungen, sigillstampen ser nämligen ut som ett mynt med krona och klave.
- ↑ 6,0 6,1 Ny svensk vapenbok 1992, s. 12-13.
- ↑ Ny svensk vapenbok 1992, s. 15 (noten gäller för hela avsnittet).
- ↑ Kälkhockey - Kälkhockeyhistoria
|
|||||
