Projekt Runeberg
Från Rilpedia
Projekt Runeberg är ett ideellt initiativ för att digitalisera äldre nordisk litteratur och göra den fritt tillgänglig över Internet. Det grundades i december 1992 av Lars Aronsson och drivs som ett projekt inom studenternas datorförening Lysator vid Linköpings universitet. Namnet är en anspelning på den amerikanska förebilden Project Gutenberg och finländske nationalskalden Johan Ludvig Runeberg, vars Fänrik Ståls sägner var ett av de första verken i den digitala samlingen. En förutsättning för verksamheten är tidsbegränsningen i upphovsrättslagen som gör att verk av upphovsmän som varit döda i mer än 70 år (tidigare gällde 50 år) är allmän egendom och får spridas fritt. Projektet är organiserat som en liten redaktionsgrupp med anknytning till Lysator och ett stort antal frivilliga medarbetare ute i världen.
Under Projekt Runebergs första år framställdes elektroniska textutgåvor (e-texter) av Carl Michael Bellman, Karin Boye, Erik Axel Karlfeldt, Selma Lagerlöf, Johan Ludvig Runeberg med flera, utan större textkritisk urskillning. Det ursprungligen använda menysystemet Gopher övergavs under 1994 för WWW.
En milstolpe var 1917 års svenska bibelöversättning, som i maj 1996 förelåg i en fullständig e-textutgåva, inknappad och korrekturläst ett kapitel i taget av ett tjugotal frivilliga.
Medvetenhet om bristen på textkritik (vilken tryckt förlaga har använts?) och textkvalitet (har texten överförts korrekt?) ledde under 1998 till utvecklandet av en metod för publicering av digitala faksimilutgåvor, som därefter har dominerat och kännetecknat Projekt Runebergs utgivning. Genom scanning och publicering av bilder av hela boksidor uppnås samtidigt hög textuell kvalitet och högt driven mekanisering, dock till priset av större datavolymer; faksimilutgåvorna lämpar sig bäst för bredband. En kompletterande OCR-tolkning ger en sökbar text som underlättar användningen. OCR-texten innehåller en viss andel tolkningsfel och bör korrekturläsas, men detta överlåts på frivilliga medhjälpare att göra i efterhand, och ses inte som ett hinder för publicering. Sedan 2002 utförs korrekturläsning direkt via ett wiki-liknande webbformulär.
Utgivningen av digitala faksimilutgåvor mäts i hyllmeter om vardera 20 000 boksidor. Samlingarna uppgick i juni 2003 till 100 000 sidor eller fem hyllmeter och ett år senare till det dubbla. Tillväxttakten är fortsatt snabb; i januari 2006 passerades 400 000 boksidor.
Bland utgivningen märks flera författares samlade skrifter, hela årgångar av olika tidskrifter samt det klassiska svenska uppslagsverket Nordisk familjebok (färdigt i maj 2003).
Den 1 januari 1996 ändrades den svenska upphovsrättslagens 50-årsregel till 70 år, i samband med en EU-harmonisering. Detta innebar att skyddet återuppväcktes för verk av flera populära författare som vid tillfället hade varit döda i mer än 50 år men mindre än 70 år. Projekt Runeberg tvingades då avbryta scanningen av sådana verk och invänta den nya 70-årsgränsen.
