Internet
Från Rilpedia
- Uppslagsordet Nätet leder hit. För andra betydelser, se Nätet (olika betydelser).
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Web, e-post och fildelning är populära användningsområden för Internet. Det har gjort det möjligt att kommunicera världen över och har haft en stor betydelse för multinationella företag.
Innehåll |
Uppbyggnad och teknik
Internet består av många datornätverk som binds samman i knutpunkter med kopplingar till närliggande nätverk och stamnät med mycket hög överföringskapacitet. Nätverken kan bland annat drivas som:
- Företagsnätverk som sammanbinder ett företags datorer
- Leverantörsnätverk som ansluter betalande kunder
- Universitetsnätverk
Enskilda bostäder ansluts ofta till ett nätverk genom telefon- eller kabel-TV-nät. Fram till slutet av 1990-talet var det vanligaste sättet att koppla upp hemdatorer att använda analoga telefonmodem. Det ger förbindelser som är tekniskt begränsade till en dataöverföringshastighet av omkring 100 kilobit per sekund. Senare har många Internetanvändare övergått till att använda ADSL, som ger en betydligt högre överföringshastighet över telefonledningar. Omkring millennieskiftet blev det även vanligare med mobiltelefoner som kunde nå Internet.
Den mesta av trafiken på Internet använder protokollen TCP/IP med IP version 4 (IPv4). Eftersom det snart börjar bli ont om IP-adresser har en ny version av IP, version 6, börjat användas. IPv4 hade tillräckligt många bitar för 232 (cirka 4,3 miljarder) adresser, medan IPv6 ger tillgång till 2128 (cirka 340 sextiljoner) stycken. (På grund av tekniska faktorer och skalningsproblem är det faktiska antalet maskiner som kan adresseras i båda fallen betydligt mindre.)
IPv6 har även flera andra fördelar. Bland dessa märks förbättrat stöd för trafikprioritering och mobilt IP. Vid kommunikation med en mobil nod (som en dator eller router kallas med IPv6-terminologi) kan trafiken skickas direkt till mottagaren utan att behöva ta vägen via hemmanoden, vilket är fallet med IPv4. Genom stateless autoconfiguration ges möjlighet till plug'n'play för nätverk; ett nätverksprefix som ges av routern kombineras automatiskt med ett suffix som byggs upp av länklageradressen, vilket när det gäller Ethernet är MAC-adressen. Till skillnad från temporära adresser som delas ut via DHCP resulterar det i samma adress varje gång.
Se även LAN, WAN och IP-adress.
Versalisering, uttal och etymologi
Internet är egentligen ett egennamn, men vissa språkvårdare hävdar att ordet förlorat sin karaktär av egennamn. Till exempel förordar Tidningarnas Telegrambyrå därför gemen begynnelsebokstav.[1] SAOL tillåter både versal och gemen begynnelsebokstav.
Internet kan dock, till skillnad från intranät, inte böjas i bestämd form eller pluralis, och Svenska datatermgruppen förordar därför stor begynnelsebokstav, även om de också godtar liten begynnelsebokstav.[2]
Internet uttalas oftast med betoning på Inter-, som på engelska. Betoningen kan också läggas på -net, som i intervall.[3]
Ordet har bildats av inter som betyder mellan och net för nät. Intra i intranet betyder inom.
Historia
Föregångaren till Internet, Arpanet, utvecklades som ett militärt forskningsprojekt i USA. I slutet av 1980-talet skapades HTML och HTTP, standarderna för att beskriva och överföra webbsidor.
Under 1990-talet ökade antalet Internetanvändare markant, och flera företag som sysslade med informationsteknik (IT) blev så stora att de övervärderades kraftigt och sedan gjorde konkurs, se IT-bubblan. Sedan den tiden har de flesta företag och många privatpersoner en egen webbplats (ibland kallat hemsida) samt en e-postadress.
Internets trovärdighet
Med Internet har en ny kanal för allehanda information skapats utan att den passerar någon granskande instans, som till exempel en tidningsredaktion. Att kunna bedöma en källas tillförlitlighet blir därför viktigt för alla Internetanvändare. Hur detta görs beskrivs inom källkritiken, vilken nu utvecklas för att hantera nya typer av källkonstruktioner som Internetmediet skapar. Bland annat har det uppstått en diskussion kring Wikipedias generella trovärdighet, där många på oklara grunder direkt avfärdar wikibaserade webbplatser som referenser.
Tillämpningar
World Wide Web
World Wide Web, WWW eller webben är en av de tillämpningar av Internet som fått störst spridning. Genom webben kan man använda tjänster som forum, communities, bloggar, e-handel och wikier. WWW var det som gjorde internet populärt bland allmänheten. Innan WWW fick genomslag var internet något som användes mest på universitet och lite på större företag, och rätt okänt i media.
World Wide Web används med en webbläsare som klientprogram. På 1990-talet dominerade Netscape, men när Microsoft utvecklade sin webbläsare Internet Explorer till en grundkomponent i sitt operativsystem Microsoft Windows tog den över den större delen av webbläsarmarknaden och utvecklades därför snabbt till den mest använda. På 2000-talet blev andra alternativ populära, som Firefox och Opera.
Inom Mac-familjen används främst läsaren Safari.
Under Linux och andra UNIX-liknande operativsystem är Firefox den dominerande webbläsaren.
Elektronisk post
E-post är den äldsta tillämpningen på Internet (Arpanet 1971). Man skickar envägsmeddelanden, som lagras hos mottagaren och läses när han har sitt e-postprogram aktivt. Ursprungligen kunde endast textmeddelanden sändas, senare har möjligheten att skicka bilagor i form av filer, inklusive HTML-dokument, lagts till.
Spam
Spam är en vanlig benämning för skräppost via Internet. Vissa företag har specialiserat sig på att göra massutskick till privatpersoners e-postadresser. Olika e-postföretag har därför infört olika filter för att filtrera bort förmodad skräppost, men dessa filter har inte full precision och mycket skräppost lyckas ta sig in ändå. Sändarna har ansträngt sig att finna kryphål i filtren. Exempelvis spärr mot avsändare kringgås med förfalskade avsändaradresser som byts ofta. Spärr mot ord som "Köp vår produkt" kringgås med medvetna stavfel i stil med "Kõp vâr pródùkt". Vissa skräppostmeddelanden innehåller trojaner eller virus som kan smitta den dator som öppnar meddelandet.
Ordet spam är ursprungligen ett varunamn för kött på konservburk som blev känt via en av Monty Pythons filmer (sketchen Spam innehöll ordet Spam gång på gång), och sedan kom att få den nutida betydelsen.
Tvåvägskommunikation
Internet är lämpligt för tvåvägskommunikation mellan flera användare. Snabbmeddelanden och chatt är typer av tjänster för kommunikation i realtid. För annan kommunikation används e-post och Usenet.
Det finns ett flertal vanliga nätverksprotokoll för snabbmeddelanden, däribland Google Talk, AOL Instant Messenger, Gadu-Gadu, ICQ, Jabber, MSN Messenger och Yahoo Messenger. I program för snabbmeddelanden finns en kontaktlista där användaren kan lägga in andra användare och sedan se vilka som för tillfället är tillgängliga för meddelanden. Det är också vanligt att det dessutom finns stöd för direkta samtal med mikrofon och webbkamera. Detta upplägg introducerades med ICQ 1996.
Snabbmeddelanden är ett mycket populärt kommunikationssätt bland ungdomar och bland många är det lika självklart att prata med sina vänner över MSN som det är att prata i telefon.
Ett annat upplägg är det som används av IRC-klienter där fokus inte ligger på en kontaktlista, utan på chattkanaler dit användaren kan ansluta sig och skriva meddelanden till alla användare i samma kanal. Detta upplägg är äldre än det som används för snabbmeddelanden.
Jabber, eller XMPP (Extensible Messaging and Presence Protocol) som protokollet egentligen heter, är ett relativt nytt protokoll för chatt, snabbmeddelanden och IP-telefoni. Det är det protokoll som används av bland annat Google Talk. XMPP är standardiserat av IETF, den organisation som står bakom exempelvis IP, SMTP (e-post) och HTTP (WWW). Därmed är det ett öppet protokoll, vilket innebär att vem som helst fritt kan ladda ner specifikationerna. Protokollet har även flera tekniska fördelar, av vilka den främsta är att det är distribuerat. Istället för att ett fåtal centrala servrar används kan vem som helst sätta upp en XMPP-server. Ingen av dem har en särställning, men de kan hitta varandra genom DNS och kommunicera, precis som när det gäller e-post. Många XMPP-servrar (dock inte Google Talk) använder sig av så kallade transports för att erbjuda användare tillgång till andra chattnätverk. Användaren kan då förse servern med sina lösenord för till exempel ICQ och MSN och därefter låta den vara inloggad på dessa nätverk, och se sina kontakter där som XMPP-kontakter.
Spel
Ett populärt område beträffande användning av Internet på fritiden är att spela multiplayer-spel som World Of Warcraft och Counter Strike.
Fildelning
Internet har också inneburit att man idag kan sprida media på ett nytt sätt. Ljud, filmer, bilder, spel och annan Data kan skickas mellan användare.
Upphovsrättsfrågan
Fildelningen har fått upphovsrättsaktivister upprörda då det idag går enkelt för alla att tillskansa sig en kopia av det musikalbum som man vill lyssna på. Många menar att Internet och snabb uppkoppling kommer bli döden för upphovsrätten som den är utformad idag.
Från filmbolagshåll kom anklagelser om brott mot upphovsrätten. Speltillverkare och musikbranschen följde snart efter. Därför startades 2001 Svenska antipiratbyrån med målet att motverka piratkopiering. De har fått stöd av myndigheter och lyckats få ett par fildelare dömda för upphovsrättsbrott. Kritiker menar att de bryter mot PUL, Personuppgiftslagen, när de gör sina undersökningar och lagrar IP-adresser i databaser.
Som en respons på upphovsrättsaktivisternas ökade aktiviteter för att hindra piratkopieringen på Internet, skapades Piratbyrån. Piratbyrån stöder fildelarna.
För att stävja olaglig nerladdning av till exempel musik har vissa artister och skivbolag ordnat webbplatser där man kan betala för de låtar man laddar ner. Genom så kallad Digital Rights Management begränsas användarens möjligheter att sprida filen vidare kraftigt. En stor nätbutik för musik och film är Apples iTunes Music Store som når en stor marknad bland annat tack vare de populära mp3-spelarna. DRM kritiseras dock ofta då begränsningarna oftast är väldigt stora, bland annat genom att bara tillåta att några få datorer får använda licensen.
Strömmande media
Internet kan användas för att överföra ljud och bilder, bland annat i så kallad webbradio och webb-TV. Till exempel har Sveriges Television och BBC de flesta av sina egenproducerade program på sin webbplats. De flesta sådana tjänster använder en teknik som kallas streaming vilket betyder att filen inte behöver laddas ner i sin helhet innan den börjar spelas upp. En metod för att publicera ljudfiler eller film via Internet kallas poddradio.
Pornografi
Förutom att många sökningar på Internet handlar om pornografi har porrproducenter varit mycket aktiva i bruket av spam, poppuppreklam och andra oönskade sätt att locka Internetanvändare till sina sidor.
Andra vanliga Internet-tjänster
Ekonomiskt perspektiv
Internet är en viktig faktor i världens ekonomi och ett viktigt massmedium för nyheter, underhållning, handel, utbildning och marknadsföring. Internet har även möjliggjort fler sätt att shoppa – till exempel kan man beställa en CD online och få den skickad hem som post inom ett par dagar, eller ladda ner den direkt i vissa fall. I princip en nystart för postorder. Kommersiella webbplatser ska enligt standard ha toppdomänen .com om de inte har en landsdomän som .se, men gränserna har luckrats upp.
En hel del av den ekonomiska verksamheten på Internet är oseriös och ibland olaglig, däribland spam, phishing och olika former av bedrägeri. Pornografi har utgjort en stor del av de kommersiella tjänsterna på Internet, se internetporr. Det beror på att sådant är svårt att få ut i andra medier.
Flera användningsområden på internet domineras av amerikanska företag med global räckvidd (precis som inom mjukvarubranschen). Målsättningen är en monopolsituation, eftersom företaget med monopol maximerar vinsten(se monopol eller oligopol). Ett exempel är Google som lanserade en ny sökmotor, och konkurrerade ut Altavista som den dominerande siten för sökning. Därefter utvecklades reklamtjänsten som visar sökordsbaserad reklam för Googleanvändaren. Microsoft med avdelningen Microsoft Network är en stor aktör inom söktjänster (MSN Search), e-post (Hotmail) och direktmeddelanden (MSN Messenger). eBay och Amazon.com är stora inom handeln på Internet.
Många tjänster på Internet finansieras med reklam och användaren betalar då genom att välja att utsätta sig för reklamen. Se även Internetreklam, Internetleverantör, Internetuppkoppling, IT-bubblan och E-handel.
Kultur
Se netikett, internetslang och leet.
Språk
Det populäraste språket för kommunikation på Internet är engelska. Det beror dels på USA:s dominans inom många tekniska områden, särskilt datateknik, och att många utanför USA kan engelska. För språk utanför Västeuropa/Nord/Sydamerika var det problem med äldre operativsystem som hade begränsad möjlighet att hantera deras tecken. Efter engelska (31 procent av Internetanvändarna) är de språk som efterfrågas i störst utsträckning kinesiska (16 procent), spanska (9 procent), japanska (7 procent), tyska (5 procent) och franska (5 procent) (från Internet World Stats, uppdaterad 30 juni 2007).
Uppräknat efter världsdel finns 37 procent av alla Internetanvändare i Asien, 27 procent i Europa och 19 procent i Nordamerika (Internet World Stats, uppdaterad 30 september 2007).
Makten över Internet
Internet Society, även kallad ISOC, är den organisation som kommer närmast att vara ”den som bestämmer över Internet”. Den är paraplyorganisation för bland annat IETF, som beslutar om tekniska standarder för Internet.
Censur
Många Internetsidor, speciellt forum, har valt att censurera inlägg eller ord på enskilda webbsidor. Exempelvis kan grova och stötande ord bytas ut mot asterisker (*) av administratören; detta kan också ske automatiskt. Censursystem som begränsar vilka sidor användarna kan besöka tillämpas även på vissa svenska grundskolor.
Vissa länder såsom Iran och Kina har satt tekniska begränsningar för vilket material folk i dessa länder får tillgång till på Internet, särskilt om det gäller oönskat politiskt och religiöst innehåll. I Kina gäller det även exempelvis sådant som ligger på den kinesiska versionen av Wikipedia [4]. Stora internationella företag såsom Microsoft, Yahoo, Google har anklagats för att vara alltför tillmötesgående mot de kinesiska myndigheternas krav på censur av Internet, men dessa försvarar sig med att de bara anpassar sig till gällande nationell lagstiftning, vilket gäller även för till exempel Googles svenska sökmotor som filtrerar bort i Sverige olagligt barnpornografiskt material. Svensk polis har under de senaste åren en spärrlista som de flesta operatörer följer. Spärrlistan har fått kritik då informationen om vilka sidor som är förbjudna hålls hemlig, samt att den är ineffektiv då man enkelt kan gå runt den genom att använda en annan DNS, såsom openDNS. Den officiella bilden är att spärrlistan ska spärra sidor med barnpornografiskt innehåll. Då listan hålls hemlig kan detta dock inte bekräftas av oberoende källor.
Kuriosa
Internets skyddshelgon är sedan 1999 Isidor av Sevilla.
Se även
- ICANN
- Internetcafé
- Internetleverantör
- Intranät
- HTTP (Hypertext Transfer Protocol)
- HTTPS (Hypertext Transfer Protocol Secure)
- Webbportal
- Virtuell verklighet
- Källkritik
