Bredband

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Bredband är ett enkelt sätt att sammanfatta olika tekniker för att koppla upp datorer och många andra apparater till internet.

Innehåll

Vad är bredband?

Officiell definition

Huruvida det kan sägas finnas en "officiell" definition av bredband kan diskuteras, men enligt OECD, EU och ITU är bredband definierat till att innebära ett minimum på 256 kbit/s.[1][2]

Historisk och "de-facto"-definition

Begreppet bredband innebär egentligen den del av en ledningskapacitet som inte används för basbandsöverföring[källa behövs]. Begreppet har numera i överförd betydelse blivit ett begrepp i marknadsföring och har idag fortfarande lite varierande teknisk innebörd, mest beroende av vem avsändaren är. Det har till viss del med överföringshastighet att göra, men olika leverantörer och andra hävdar att allt från 0,5 Mbit/s till 2 Mbit/s är minimigränsen för att en förbindelse ska kallas för bredband. Det har dock föreslagits - på ett tidigt stadium - att minst 10 Mbit/s symmetrisk bandbredd skulle vara bredband.

Benämningen bredband har på senare tid kommit att associeras med hög överföringskapacitet, och bredbandsnät blir då i bemärkelse en benämning på höghastighetsanslutningar till datornätverk. En annan populär benämning är elektroniska motorvägar, även om det nog idag får anses gälla stamnäten mer än de mer finmaskiga näten mellan dessa och alla som ansluts. Den tekniska utvecklingen kommer förmodligen att driva på så att det i praktiken kommer att finnas en minsta gräns och att den höjs efter hand som olika tillämpningar ökar kraven.

En del med bredband som ofta glöms bort men är ganska viktig är den fasta uppkopplingen, d v s att den som använder bredband hela tiden är uppkopplad. Detta i kontrast till modem där uppkoppling sker när samtalet till ett annat modem kopplats fram.

Pris på bredband

Priserna på bredbandsuppkopplingar varierar mycket mellan olika länder. Enligt en undersökning som gjordes i oktober 2006 av OECD hade Sverige billigast bredband i världen.[3] Jämförelsen gjordes av den lägsta hastigheten på bredbandsuppkopplingar som var "alltid uppkopplade" i de olika länderna. Källa: OECD. Figures for October 2006

Land Pris
Sverige $10.79
Danmark $11.11
Schweiz $12.53
USA $15.93
Frankrike $16.36
Nederländerna $16.85
Nya Zeeland $16.86
Italien $17.63
Irland $18.18
Finland $19.49

Användning

En anslutning med bredband till ett publikt datornätverk som Internet gör att privatpersoner, institutioner och företag kan använda datorkommunikation på ett nytt sätt. De kan göra egna TV-sändningar med en enkel videokamera, se på TV-sändningar från hela världen, lyssna på radio från tusentals radiostationer, prata i telefon och kommunicera över nätet. Där finns givetvis också alla dagens internettjänster, från e-post till World Wide Web.

Teknik för bredband

Ett sätt att bygga innebär att man utnyttjar en befintlig ledning (för tex el, tele och kabel-tv) till ytterligare något ändamål. I el- tele- och kabel-tvledningar kan digitala signaler vid överföring uppta ett brett frekvensområde (passband/basband/bredband). Detta i kombination med bättre modulationstekniker resulterar i höga dataöverföringshastigheter.

Exempel på sådan teknik är

Ett annat sätt är att bygga en helt ny infrastruktur. Typiskt kommer här fiber i kombination med koppar eller trådlösa lösningar in. Exempel på sådana lösningar är

  • Dragna nätverkskablar hela vägen, typiskt fiber i kombination med kategori 5- eller kategori 6-TP-kabel - Ethernet - 10/100/1000 Mbit/s
  • Trådlöst nätverk - WLAN - max 11, 55, 108 eller 300 Mbit/s, men i praktiken betydligt lägre hastighet.
  • Trådlöst bredband - 3G - ett helt trådlöst alternativ med hastigheter upp till 7,2 Mbit/s via 3G-nätet, alternativt GSM med hjälp av GPRS.
  • WIMAX - vilket är en trådlös teknik för bredband

De flesta svenskar har möjlighet att få ADSL, räckvidden är upp till 5 kilometer från närmaste telestation. Kapaciteten minskar dock med avståndet, liksom antalet användare som samtidigt använder de kablar som kommer i fråga.

Externa länkar

Tekniska referenser

Referenser

  1. http://www.oecd.org/document/7/0,3343,en_2649_34223_38446855_1_1_1_1,00.html (engelska)
  2. http://www.laajakaistainfo.fi/mikaon_laajakaista/index.php (finska)
  3. http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/6900697.stm
Personliga verktyg