Från Rilpedia

Den stora Slottsbranden inträffade i Stockholm den 7 maj 1697 då det gamla Slottet Tre Kronor totalförstördes i en eldsvåda, utom slottets då nyligen kraftigt ombyggda norra längans murar^[1]. Större delen av Sveriges gamla riksarkiv och kungliga bibliotek förstördes^[2].

Innehåll 1 Förlopp 2 Ansvar 2.1 Dom 3 Efterföljder 4 Slottsbranden i samtida nyhetsförmedling 5 Referenser

Förlopp

Klockan två på eftermiddagen började branden på vinden ovanför rikssalen i slottets södra del. Brandvaktmästarens hustru var den som först upptäckte röken. Hon bad brandknekten Anders Andersson att springa och kontrollera vad som stod på. När han kom fram till rikssalens vind upptäckte han att det brann, men han kunde inte komma åt brandsläckningsutrustningen eftersom branden blockerade vägen. Kungligheterna och hovfolket tvingades lämna slottet. Tjänstefolket försökte rädda så mycket som möjligt av kungliga familjens tillhörigheter. Elden spred sig snabbt till alla flyglarna av slottet. Slottet var byggt i sten, men taket i koppar som leder värme, satte eld på bjälklaget av trä och branden kunde snabbt sprida sig.

Ansvar

De som var ansvariga för brandvakten denna dag var två knektar, Anders Andersson och Mattias Hansson, och deras chef Sven Lindberg, brandmästaren.

• Knekten Anders Andersson hade mot gällande regler gått ett ärende åt brandmästaren för att lämna en väv i brandvaktmästarens hustrus hus.
• Mattias Hansson hade på eget bevåg lämnat sin post för att gå ner i köket för att få mat. Han hävdade att brandmästarens fru hade sagt att han fick göra detta, någon hon dock förnekade.
• Brandmästaren hade alltså använt knektarna för sin och sin frus privata ärenden. Det kom också fram att han tagit emot mutor för att anställa vissa personer.

Dom

I februari 1698 kom domen mot de tre. Kungliga slottsrätten avgav domen. Sven Lindberg och Mattias Hansson dömdes till döden, medan Anders Andersson som bevisligen fick order om att gå ett ärende dömdes till fem gatlopp. Dödsstraffen mildrades av kung Karl XII till sju gatlopp och sex års straffarbete på Marstrands fästning. Sven Lindberg som var en gammal man dog av de svåra skador han fick under gatloppet. ^[3]

Efterföljder

Kungafamiljen flyttades till Wrangelska palatset på Riddarholmen och huserade där till 1754 medan det nya Stockholms slott uppfördes på samma plats.

Genom förlusten av en stor mängd handlingar har den svenska historieforskningen på ett betydande sätt försvårats.

Slottsbranden i samtida nyhetsförmedling

Slottsbranden avbildades i flera samtida kopparstick, bland annat av en gravör vid namn Montalegre, vilket ofta kommit att användas som illustration av branden. Bilden är dock till stora delar ett plagiat av de över 100 år äldre Stockholmsvyerna i Civitates orbis terrarum, och ger därför en felaktig bild av Stockholm 1697. Bilden visar dessutom figurer som springer över Strömmen och Riddarfjärden vilka avbildats som isbelagda den 7 maj.

Ytterligare ett kopparstick från 1697 med titeln Der Große Brand deß Koniglichen Schloßes in Stockholm har Hogenbergs Brunkebergsvy till utgångsmaterial för sin "reportagebild". Slottet visas som det såg ut hundra år tidigare. Denna okända konstnär lät dock inte springa figurer över Riddarfjärden och Strömmen och slottsbranden bekämpas med ordentliga brandsprutor. På en infälld bild visas slottet före branden.^[4]

Montalegres kopparstick, 1697

Okänd konstnärs kopparstick, 1697

Hogenbergs original från 1570-talet. Vy från Brunkebergsåsen.

Referenser

1. ↑ Slott och herresäten i Sverige. De kungliga slotten I 1971, s. 39.
2. ↑ Alf Åberg Karl XI Wahlström & Widstrand, Stockholm 1958 s. 201
3. ↑ Allt om Historia nr 3 2006 (Domstolsprotokoll)
4. ↑ Åke Abrahamsson: Stockholm: en utopisk historia, Bokförlaget Prisma, Stockholm 2004, sid. 71. ISBN 91-518-4264-5. Libris 9604083.