Rokoko
Från Rilpedia
Rokoko (franska rococo, efter rocaille, ’oregelbunden klippformation’) är en stil inom konsten som hade sin glansperiod i Europa under mitten av 1700-talet. [1]
Termen rokoko uppkom i Frankrike på 1800-talet som benämning på den stil från föregående sekel som utmärkte sig genom användandet av snäckor i sin asymmetriska dekoration. Ursprungligen var termen nedsättande (och är det i viss mån fortfarande på franska) men den används nu rent neutralt.
Rokokostilen bygger vidare på de kineiska stildrag om blivit påfallande under senbarocken men förhåller sig ännu friare till antika ideal, och har en fyllt utvecklad assymetri som aldrig förekommer i senbarocken eller regencyn.
Rokokons arkitektur bygger på atektonik, då man i fasaden vanligen sökte dölja byggnadens konstruktionselement, det vill säga arkitektoniska element som kolonner och pilastrar reduceras till ett minimum.
Rokokon indelas vanligtvis i tre perioder:
- Régence 1715-1723 efter Ludvig XV:s förmyndarregering
- Rocaille 1723-1745 efter rokokons främsta ornamenttyp
- Pompadour 1745-1764 efter Madame de Pompadour, Ludvig XV:s älskarinna
I Sverige finns inte denna indelning. Regence och Rocaille-stilarna brukar falla under begreppet senbarock.
Innehåll |
Rokokons musik
Johann Sebastian Bachs yngre söner drev det som kallas rokoko; den galanta stilen (har sin utgångspunkt i Frankrike med mest pianomusik) och känslosamma stilen (har sin utgångspunkt i Tyskland med mänskliga lidelser och känslor).
Litteratur
- Baroque and Rococo: architecture and decoration. Edited by Anthony Blunt. Ware: Wordsworth Editions 1988.
- Borngässer, Barbara, Early Modern Architecture: Renaissance, Baroque, Rococo. Berlin: Feierabend 2006.
Se även
- Fête galante
- Den galanta stilen
- Antoine Watteau
- Fredrik den store
- Porslin
- Schönbrunn
- Kina slott
- Drottningholms slott
- François Boucher
- Jean-Honoré Fragonard
- Giovanni Battista Tiepolo
- Residenset i Würzburg
- Balthasar Neumann
- Jean-Baptiste-Siméon Chardin
- Francesco Guardi
- Beauvaistapeter
Referenser
|
||||||||
