Impressionism (måleri)
Från Rilpedia
Impressionism är en konstriktning inom måleriet och kan översättas med "intryckskonst".
Impressionismen uppstod i Frankrike på 1860-talet, och impressionistiska arbeten visades för första gången på Salon des Refusés 1863. Impressionisterna hyllade landskapet sett i det naturliga ljuset. De fascinerades av förhållandet mellan ljus och färg, och målade fritt i rena primärfärger. De var också radikala i sitt motivval och undvek traditionella historiska, religiösa och romantiska ämnen för att istället koncentrera sig på landskap och vardagsscener. Man försökte fånga det omedelbara intrycket av verkligheten, de snabbt flyende ögonblicken och dess stämningar. Impressionisternas målningar skildrade en social och fysisk gränsregion i stadslivet under 1800-talet. Detta bidrog till att göra denna gränsregion värdefull som fritidsmiljö i storstadsmänniskornas ögon. På det sättet var impressionismen banbrytande för det moderna friluftslivet.
De främsta företrädarna är Claude Monet, Pierre-Auguste Renoir, Alfred Sisley och Camille Pissarro. Rörelsens namn är inspirerat av Monets målning Impression - Soluppgång (1872).
Den första impressionistutställningen hölls 1874. Monet, Renoir och Sisley hade studerat tillsammans och bildade den starkast sammansvetsade gruppen. Under 1870-talet mötte gruppen mycket motstånd, och deras utställningar hade i allmänhet ingen framgång. De impressionistiska målarna var inte överens om vilka som skulle få ställa ut. Degas påpekade att verk av konventionella målare skulle göra utställningarna mera tillgängliga för allmänheten. Manet ställde aldrig ut tillsammans med impressionisterna, fast hans verk utövade stort inflytande på dem. Deras intresse för ljusets inverkan på landskapet accepterades till en början inte. Impressionisterna valde även en okonventionell tid på dagen för sitt målande - klara, soliga eftermiddagar istället för motiv i skymningen eller tidigt på morgonen.
På 1880-talet hade impressionisternas ämnesval blivit vanligare och rörelsen vunnit ett långsamt erkännande och framgång. Men med tiden blev impressionismen allt mindre enhetlig och allt mindre en gemensam stil: Monet fortsatte att extremt nogsamt analysera sina visuella intryck, och Sisley fortsatte att måla landskap. Renoir däremot övergick till en stil som betonade linjen, hade framgång som porträttmålare och började måla ett stort antal figurmålningar, framför allt akter. Pissarro tog intryck av Seurats divisionism och ställde ut verk i denna stil från 1886, året för den sista impressionistutställningen, där Seurat och Signac också medverkade. Andra impressionister var Jean-Frédéric Bazille, Gustave Caillebotte, Mary Cassatt och Berthe Morisot.
Konstnärer
- Claude Monet
- Pierre-Auguste Renoir
- Alfred Sisley
- Camille Pissarro
- Seurats
- Signac
- Jean-Frédéric Bazille
- Gustave Caillebotte
- Mary Cassatt
- Berthe Morisot
- Édouard Manet
- Edgar Degas
- Auguste Rodin
- Joseph Mallord William Turner
- Bruno Liljefors
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Impressionism (måleri)
|
||||||||
