Hatbrott
Från Rilpedia
Hatbrott är ett samlingsnamn på flera olika brott där motivet kan härledas till förutfattade meningar mot en identifierbar grupp och därför strider mot de mänskliga rättigheterna och de grundläggande värderingarna i samhället om alla människors lika värde.[1]
Grupper brukar i det här sammanhanget definieras utifrån sin etnicitet, nationalitet, ras, religion eller sexuella läggning. Ibland omfattas även grupper definierade utifrån handikapp, kön eller könsidentitet [2]. Grupper definierade utifrån sin partipolitiska tillhörighet omfattas så gott som aldrig. Begreppet är internationellt (hate crime), och regleras vanligen som någon typ av straffskärpningsregel. Beteckningen hatbrott är alltså en samlingsbeteckning för många olika brott, beroende på motivet.
Uttrycket hatbrott är relativt nytt i Sverige, men har använts i USA sedan 1980-talet.
Innehåll |
Hatbrott i Sverige
Lagar mot hatbrott
Hatbrott är inte i sig en brottsrubricering utan en samlande beteckning på brott där det i motivet funnits ett tydligt hat mot det som offret i gärningsmannens ögon representerade. Rent lagtekniskt är det en straffskärpningsregel i brottsbalkens kapitel 29, §2 p.7. som aktualiseras och ger gärningsmannen vid ett hatbrott strängare straff än han hade fått om motivet inte varit hat mot en viss grupp.
Definition enligt brottsbalken
- 29 kap. Om straffmätning och påföljdseftergift
- 2 § Såsom försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet skall, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas
- (...)
- 7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.
Åklagarväsendet i Sverige använder följande definition:
- "Med hatbrott avses hets mot folkgrupp, olaga diskriminering, homofobiska brott, våld och hot m.m. mot förtroendevalda samt andra typer av brott där ett motiv varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet"
Brottsförebyggande rådets tolkning
Brottsförebyggande rådet som varje år gör en rapport om hatbrotten i Sverige gör följande bedömning.
"Personer som uppfattas vara av utländsk härkomst, muslimer, judar eller homosexuella kan utsättas för hatbrott. Likaså kan personer utsättas som representerar gruppen eller frågor som berör hatbrott, exempelvis journalister eller politiker."[3]
Brott som utförs helt eller delvis på grund av hat mot svenskar räknas alltså inte som hatbrott i statistiken.
Omfattning
Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet polisanmäldes år 2006 3 259 hatbrott i Sverige. Hatbrotten är i Brås statistik uppdelad mellan brott med främlingsfientliga, homofobiska, antisemitiska och islamofobiska motiv. Den vanligaste typen av hatbrott är olaga hot/ofredande med främlingsfientliga motiv.[4]
Se även
Kända fall
- Peter Karlsson (ishockeyspelare)
- John Ausonius
- Ronny Landin
- John Hron
- Priderättegången
- Skogåsmordet 1999
Källor
- ↑ Brottsförebyggande rådet: Anmälda hatbrott
- ↑ Brittiska inrikesdepartementet (Home Office)
- ↑ http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Hatbrott_2007_webb.pdf&url=/dynamaster/file_archive/080716/6141d937f1ed069853de33f15d209d28/Hatbrott%255f2007%255fwebb.pdf Hatbrott 2007 sida 19
- ↑ ”Hatbrott 2006 (pdf)”. Brottsförebyggande rådet. 2007. http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Hatbrott%202006.pdf&url=/dynamaster/file_archive/070628/e2e092219bcfcb377a4ea056da25cf03/hatbrott%255flgupplst070626.pdf.
