John Ausonius
Från Rilpedia
- Uppslagsordet Lasermannen leder hit. För andra betydelser, se Lasermannen (olika betydelser).
| John Ausonius | |
|---|---|
 John Ausonius i biografen Astorias maskinrum 1986.
Foto: Towpilot |
|
| Född | 12 juli 1953 |
| Alias | Lasermannen |
| Motiv | Rasism |
| Dom | Ett mord, nio mordförsök, nio rån. |
| Straff | Livstids fängelse |
| Status | Inlåst på Kumlaanstalten |
John Wolfgang Alexander Ausonius, född 12 juli 1953, då folkbokförd som Wolfgang Alexsander Zaugg, även känd som Lasermannen, är en dömd svensk mördare och bankrånare. Från augusti 1991 till januari 1992 sköt han, beväpnad först med ett gevär med lasersikte (därav tillnamnet "Lasermannen", lanserat av journalisten Richard Aschberg på Aftonbladet) och senare med en revolver, sammanlagt elva personer vid olika attentat i Stockholm och Uppsala. En dog, flera fick skador för livet. Det enda offren hade gemensamt var mörkt hår och/eller dito hudfärg.
Attentaten föranledde Sveriges största polisjakt näst efter Palmemordet. Efter sex månader greps Ausonius på bar gärning mitt under ett bankrån. Han dömdes mot sitt nekande till livstids fängelse för ett mord, nio mordförsök och nio grova rån, men bevisen räckte inte för att fälla honom för samtliga åtalspunkter. Han har diagnostiserats med antisocial personlighetsstörning.
Innehåll |
Bakgrund
Wolfgang Zaugg föddes på Lidingö, men växte upp i Vällingby, Stockholm. Hans föräldrar var båda invandrare, hans mor tyska och hans far schweizare, och själv blev Zaugg svensk medborgare först 1979. Som barn mobbades han i skolan på grund av sitt svarta hår och mörka utseende. I skolan var Zaugg duktig och debatterade ofta i klassen. Som vuxen ändrade han sitt namn först till John Stannerman, och senare till John Ausonius. Han blev inkallad till värnplikt vid Svea livgarde i Kungsängen efter att ha fått sitt medborgarskap 1979, trots att han stod åtalad för grov misshandel och förskingring, men frikallades sedan han upprepade gånger hotat befäl och andra värnpliktiga. Det var under tiden i lumpen som han lärde sig att hantera vapen, och han var en mycket duktig skytt.
Efter militärtjänst började han läsa på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Studierna havererade dock relativt omgående, och han blev ett tag hemlös. Efter en kort rätt framgångsrik karriär med optionshandel blev han utan inkomst och för att finansiera sitt spelberoende och tidigare yuppieliv började han råna banker. Han bytte utseende genom färgning av håret och genom att bära kontaktlinser ändrades hans ögonfärg till blå. Enligt uppgifter (intervju med Gellert Tamas) ville han döda en invandrare för att förleda polisen från bankrånen, och för att han hatade invandrare.
Attentaten
- 2 augusti 1991 - Skjuter en antropologistudent vid Gärdets tunnelbanestation
- 21 oktober 1991 - Skjuter en antropologistudent på Lappkärrsberget
- 27 oktober 1991 - Skjuter en uteliggare nära Torsgränd, Vasastan
- 1 november 1991 - Skjuter en musiker vid Brygghuset, Vasastan
- 8 november 1991 - Dödar en student på Körsbärsvägen nära KTH
- 22 januari 1992 - Skjuter en medicine forskarstudent på Studentvägen i Uppsala
- 23 januari 1992 - Skjuter en busschaufför på Södermalm
- 23 januari 1992 - Skjuter två personer på Somaliska föreningen på Norrtull
- 28 januari 1992 - Skjuter en grillkioskägare i Djursholm
- 30 januari 1992 - Skjuter en kioskägare vid Hägerstensåsens tunnelbanestation
Ausonius har också varit misstänkt för att den 23 februari 1992 ha dödat en kvinna när han besökte Frankfurt.
Brottsutredningen
Polisutredningen hade svårt att ringa in en gärningsman eftersom Ausonius inte hade några band till offren. Ett genombrott kom när polisen började undersöka uppgiften att en vit Nissan Micra SLX hade synts vid skotten 22-23 januari. Polisen började därför att kontakta alla ägare till det bilmärket. Ausonius hade hyrt en sådan bil från en biluthyrningsfirma i Stockholm men när polisen försökte kontakta Ausonius för rutinfrågor upptäckte man att varken adress eller telefonnummer stämde. Den 25 februari skickades en kallelse till förhör till en postbox som man trodde Ausonius använde. Ausonius följde dock nyhetsrapporteringen och när det stod klart att polisen var intresserad av en viss biltyp lämnade han Sverige i slutet av februari och for till Sydafrika. Han återvände inte förrän i mitten av maj.
I mars hade polisen således fortfarande inte haft tillfälle att ställa rutinfrågor till Ausonius om den bil som han hade hyrt i januari. Att Ausonius hade ett långt brottsregister stod också klart för polisen. En av polisens utredare hade deltagit i utredningen om Palmemordet och hade då fått höra om John Stannerman (Ausonius tidigare namn), känd palmehatare som tidigare arbetat som biografmaskinist på bland annat biografen Grand på Sveavägen. Denne hade då kartlagts och det stod klart att Ausonius profil var högintressant för utredningen. Ausonius satt dock i Kumlafängelset vid Olof Palmes död, dömd för ett flertal våldsbrott, och kunde snabbt avföras från den utredningen. Under samma tidsperiod, fast i det fängelse John satt i innan han flyttades till Kumla blev han god vän med den kroatiske nationalisten och Ustasja-terroristen Miro Baresic, som i Sverige dömdes för att tillsammans med en annan kroat skjutit ihjäl den jugoslaviske ambassadören efter att ha tagit ambassaden gisslan. Ausonius såg upp till Baresic och lyssnade noga på när Baresic berättade om sitt liv under fängelsevistelsen.
Under undersökningens lopp hade polisen också upptäckt att Ausonius var kund hos flera pantbanker. Samtidigt hade en mystisk cykelrånare lyckats råna 17 banker i Stockholm utan att kunna gripas. Vid jämförelse kunde polisen snart konstatera att Ausonius hade löst ut sina saker ur pantbanken direkt efter att cykelrånaren rånat en bank.
När Ausonius återkom till Sverige gick han till posten för att tömma sin postbox och på så vis fick polisen reda på att han var i Stockholm. Eftersom polisen inte visste hans adress beslutades att spaningsroteln skulle spana på honom. Det var känt att Ausonius hyrt videofilmer i en videoaffär i korsningen Birger Jarlsgatan-Odengatan, och när Ausonius kom dit för att återlämna filmerna följde polisen efter och kunde konstatera att Ausonius var bosatt på Ynglingagatan i norra Vasastan.
Följande dag, den 12 juni, lämnade Ausonius hemmet på förmiddagen. Han cyklade till Södermalm, bytte kläder i en port, och framför ögonen på polisens spanare utförde han sitt artonde bankrån i Handelsbanken på Hornsgatan. När polisen försökte gripa honom utbröt skottlossning, men strax efteråt kunde Ausonius övermannas utanför fastigheten Heleneborgsgatan 6-8, där han gömt kläder i husets källare.
När polisen efterlyste Lasermannen publicerades en fantombild med ett tänkbart utseende på honom. Bilden var sammansatt med utgångspunkt från en beskrivning som ett av Lasermannens offer hade givit. Bilden visade en man med rött hår och glasögon. Han hade ändrat sitt utseende för att se mer svensk ut (färgat håret rött, skaffat blåa kontaktlinser). När Lasermannen sedan hade häktats visades bilder på honom där han i stället var mörkhårig, saknade glasögon och hade under häktningstiden anlagt ett stort helskägg.
Dom
Den 14 januari 1994 dömdes Ausonius av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse mot sitt nekande för ett mord, nio mordförsök samt nio rån. Han frikändes från två av mordförsöken.
När målet togs upp av Svea hovrätt komplicerades processen då Ausonius den 4 oktober 1994 misshandlade sina två försvarsadvokater på Kronobergshäktet. Advokaterna avsade sig uppdraget och Ausonius fick två nya advokater. När rättegången återupptogs den 31 januari 1995 misshandlade Ausonius sina två försvarsadvokater inför rättens ledamöter. Rätten tillät inte Ausonius att än en gång byta försvarare utan han fick sitta med handfängsel. Den 19 maj 1995 fastställde hovrätten domen på livstids fängelse. Hovrätten friade dock Ausonius för ett av rånen. Han avtjänar straffet på Kumlaanstalten.
I augusti 2000 erkände Ausonius att han var skyldig till samtliga 10 attentat och dessutom 20 bankrån eller försök till bankrån. Högsta domstolen ansåg dock att erkännandena, på grund av Ausonius låga trovärdighet, inte var tillräcklig grund för resning beträffande de frikännande domarna.
Skildringar
2002 publicerades boken Lasermannen - En berättelse om Sverige (ISBN 91-7324-973-4) av Gellert Tamas, vilken belönades med utmärkelsen Guldspaden 2002. Boken behandlar Lasermannen, medias bevakning av densamme samt samhället i övrigt. Den har dock även fått kritik för sitt sätt att dra paralleller mellan det dåvarande högerpopulistiska partiet Ny demokratis uppgång i samhället, den rasistiska rörelsens framväxt i Sverige och dessas kopplingar till Ausonius. Boken har även kritiserats för att den publicerades utan att offren fick läsa den först.
2005 dramatiserade Sveriges Television Tamas bok till en miniserie i tre delar (regi Mikael Marcimain). Ausonius spelades av David Dencik. Sten Ljunggren spelade rollen som spaningsledaren Lennart Thorin. Se Lasermannen (TV-serie).
