Från Rilpedia

Spelberoende, eller spelmissbruk, är ett psykologiskt eller socialt beroende av hasardspel. Det kallas även ludomani eller spelmani i psykiatriska sammanhang.

Spelberoende liknar i vissa avseenden ett substansberoende: till exempel är det vanligt att behöva spela med alt större summor för att uppnå samma "kick", och en del spelberoende berättar även om abstinensliknande symtom, som rastlöshet och irritabilitet. Problemen kan även behandlas på liknande sätt: till exempel finns det Anonyma Spelare-grupper med samma tolvstegsprogram som Anonyma Alkoholister.

Typer av spel som anses extra starkt kopplade till spelberoende är snabba spel där tiden mellan instats och vinst är kort. Detta inkluderar spelautomater av olika slag, som enarmade banditer, pokermaskiner, Jack Vegas och de i Sverige illegala Las Vegas-automaterna.

Innehåll 1 Historik 2 Diagnos 3 Förekomst 4 Sverige 5 Referenser 6 Se även 7 Externa länkar

Historik

Problematiskt spelande anses ha funnits länge, men blev en psykiatrisk diagnos 1980 då DSM-III utkom och introducerade termen pathological gambling.^[1] Kriterierna genomarbetades dock till DSM-IV.

Diagnos

Spelmani kategoriseras i DSM-IV under rubriken "Impulskontrollstörningar som ej klassificeras annorstädes", tillsammans med intermittent explosivitet, kleptomani, pyromani, trichotillomani och impulskontrollstörning utan närmare specifikation.

För att diagnosticeras med spelmani ska man ha under en längre tid ha ägnat sig åt "olämpligt spelbeteende" som tar sig minst fem av följande uttryck:

1. Tänker ständigt på spel, till exempel att man är upptagen med att tänka på tidigare eller kommande spel, eller att man tänker på hur man ska få tag i pengar att kunna spela med.
2. Behöver spela med allt större summor för att uppnå önskad spänningseffekt (tillvänjning)
3. Upprepade misslyckanden med att begränsa eller avsluta sitt spelande. (återfall)
4. Blir rastlös eller irritabel när man försöker begränsa eller avsluta sitt spelande. (abstinens)
5. Spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att undvika ångest, depression eller skuldkänslor.
6. Återvänder för att ta revansch på en tidigare förlust.
7. Ljuger för anhöriga, terapeuter och andra för att dölja sitt spelande.
8. Har begått brott som till exempel förfalskning, bedrägeri, stöld eller förskingring för att ha råd med spelandet.
9. Har äventyrat eller förlorat en viktig personlig eller professionell relation på grund av sitt spelande.
10. Förlitar sig på att andra kan hjälpa en att lösa en finansiell kris som uppstått på grund av spelandet.

Förekomst

En rapport från Statens folkhälsoinstitut^[2] presenterar följande översikt:

Den senaste vetenskapliga undersökningen om spelvanor och spelmissbruk genomfördes i Sverige för tio år sedan. Enligt denna hade omkring två procent av befolkningen i åldrarna 15-74 ett spelmissbruk och ytterligare cirka 7,8 procent riskabla spelvanor.

Detta motsvarade cirka 128 000 spelmissbrukare, vilka har svårt att kontrollera sitt spelande och där spelandet fått allvarliga följder. Av dessa var det 38 000 personer som hade fått så allvarliga spelproblem att de kunde betecknas som spelberoende. Över en halv miljon hade riskabla spelvanor med mer övergående eller tillfälliga negativa konsekvenser.

Enligt den nationella folkhälsoenkäten, vilken Statens folkhälsoinstitut genomför varje år varierade andelen med riskabla spelvanor mellan 3,5 och 3,9 procent under åren 2004-2006. Resultaten från folkhälsoenkäten är dock svåra att jämföra med den tidigare undersökningen från 1997/98 eftersom olika mätmetoder har använts.

Liknande siffror förekommer i andra länder; i USA rapporterar National Council on Problem Gambling att cirka 1 % av befolkningen är drabbad av spelberoende ("pathological gambling") och att cirka 2-3 % håller på med problemartat spelande.

Sverige

Olika former av behandling och hjälp för spelberoende finns tillgängliga i Sverige. Det finns enstaka behandlingshem som enbart ägnar sig åt behandling av spelberoende. Övriga blandar klienter med olika beroenden, vilket är negativt för den spelberoende.

Den som behöver vård kan vända sig till socialtjänsten på sin hemort. Det är möjligt att begära ekonomiskt bistånd för vård enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Den som begär vård för spelberoende kan få avslag eftersom 3 kap. 7 § i socialtjänstlagen enbart omfattar alkohol- eller narkotikaberoende.

Många tekniker grundar sig på kognitiv beteendeterapi (KBT); bland annat finns en KBT-baserad självhjälpsmetod som är utvecklad vid Uppsala universitet. Det finns också så kallade kamratföreningar och GA-grupper ("Gamblers Anonymous", Anonyma Spelare) på ett flertal orter.

Referenser

1. ↑ The Psychology of Gambling, Michael B. Walker, Pergamon Press, New York, 1992. ISBN 0-08-037263-5.
2. ↑ Spelberoende, Statens folkhälsoinstitut, 2005-10-25

Se även

• Kognitiv beteendeterapi (KBT)
• Sex- och kärleksberoende
• Matmissbruk
• Internetberoende
• Datorspelsberoende
• 12-stegsprogram

Externa länkar

• Spelberoendes riksförbund
• Gamblers Anonymous - Anonyma Spelare i Sverige
• Spelinstitutet, ett privatägt företag som forskar och utbildar om spelberoende.
• Slutaspela.nu, en Statens folkhälsoinstituts resurssida, drivs av Spelinstitutet AB.
• DSM-IV-kriterier
• Ungas Revansch I Samhället, stödförening för unga spelberoende.