1786

	1786 - MDCCLXXXVI; 238 år sedan
	År; 1783 \| 1784 \| 1785; 1786; 1787 \| 1788 \| 1789
	Årtionde; 1760-talet \| 1770-talet; 1780-talet; 1790-talet \| 1800-talet
	Århundrade; 1600-talet; 1700-talet; 1800-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst, litteratur, musik och teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig
	Teknik och vetenskap; Vetenskap ;
	Svenskspråkiga länder
	; Sverige och Finland 1786;
Epok:; ; Gustavianska tiden; ; 1772-1809; ; Nya tiden; ; 1523-1809	Regent:; ; Gustav III; ; kung ; 1771-1792;
Ärkebiskop:; ; C. F. Mennander; ; 1775-1786; ; Uno von Troil; ; 1786-1803	; Kanslipresident:; ; J. G. Oxenstierna; ; 1786-1789; ; Emanuel De Geer; ; 1786-1787 ;
	Andra tideräkningar
Bahá'í-; kalendern	-58 – -57
Buddhistisk; kalender	2330
Nengō; (Japan)	Tenmei 6
Judisk; kalender	5546 – 5547
	Innehåll 1 Simon Ehne; 2 Simon Ehne; 3 Händelser; 4 Födda; 5 Avlidna;
Persisk kalender; (Iran och; Afganistan)	1164 – 1165
Sakakalendern; (Indien)	1708 – 1709
Thailändsk; solkalender	2329

Texten från svenska Wikipedia

Händelser

20 mars - Vitterhetsakademien återupplivas under namnet Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.
5 april - Gustav III instiftar den svenska akademien efter fransk förebild och med filosofen Nils von Rosenstein som dess förste ständige sekreterare.
Maj - Den svenska riksdagen sammanträder, varvid den adliga oppositionen öppet börjar träda fram. Även bönderna visar sitt missnöje med kungamakten. För att blidka bönderna ger kungen dem åter rätt att bränna eget brännvin, men det är fortfarande skattepliktigt.
23 juni - Riksdagen sänds hem.
1786 års svenska kyrkolag antas och innebär att alla svenskar måste tillhöra statskyrkan, gå i kyrkan regelbundet och närvara vid husförhör.
8 augusti - Mont Blanc bestigs för första gången.
23 oktober - Östersund får stadsprivilegium.
Göran Magnus Sprengtporten går i rysk tjänst. Han blir så småningom Katarina II:s rådgivare i finländska frågor och lägger fram ett regeringsförslag för Finland.
Den svenske finansministern Johan Liljencrantz avgår efter svårigheter att samarbeta med regimen. Han blir istället riksråd.
Carl Gustaf af Leopold skriver Afhandling om Svenska stafsättet (utgiven 1801), vilken blir normgivande för stavningen av svenska språket.

24 januari - Walter Forward, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1841-1843.
19 februari - Samuel Grubbe, svensk filosof och politiker.
6 april - Robert Hanna, amerikansk politiker, senator 1831-1832.
18 april - Franz Xaver Schnyder von Wartensee, schweizisk tonsättare och skriftställare.
8 maj - Jean-Marie Vianney, fransk katolsk församlingspräst, helgon.
16 juni - Anne Elizabeth Baker, brittisk filolog.
9 juli - Sophie Hélène Béatrix, dotter till Ludvig XVI och Marie Antoinette.
25 juli - Wilhelm Gabriel Lagus, finländsk professor i allmän lagerfarenhet.
14 augusti - John Tipton, amerikansk politiker, senator 1832-1839.
20 september - Franz Ludwig Karl Friedrich Passow, tysk klassisk filolog och lexikograf.
26 september - Horace Hayman Wilson, anglo-indisk ämbetsman, universitetslärare, sanskritlärd.
15 oktober - Hermann Ernst Freund, dansk skulptör.
18 november - Carl Maria von Weber, tysk kompositör.
7 december - Maria Walewska, polsk-fransk grevinna, Napoleons älskarinna.
Fabian Wilhelm af Ekenstam, svensk alkemist och Swedenborgsanhängare.
Ludvig I, kung av Bayern.
James Cowles Prichard, brittisk etnolog.