Från Rilpedia

Carl Gustaf af Leopold (före adlandet Leopoldt), döpt 3 april 1756, död 9 november 1829, författare, poet och dramatiker.

Carl Gustaf af Leopold var son till tulltjänstemannen Carl Adam Leopoldt och Märta Christina Hobel, och växte upp i Norrköping. 1773 inskrevs han vid Uppsala universitet och blev lärjunge till Daniel Boëthius. Vid den tiden hade Leopold redan blivit smått känd som skald av hyllningsdikter. Han gifte sig 1790 med Sara Petronella Fehman (1761-1829) vars mor var oäkta dotter till Fredrik V av Danmark. Äktenskapet var barnlöst. När Leopold blev blind 1821 förlorade makan förståndet.

Leopold var inte allmänt uppskattad av sina samtida. Flera av de ledande personerna vid hovet och universitetet missaktade Leopolds diktargärning; varken Lorenzo Hammarskiöld eller Per Daniel Amadeus Atterbom uppskattade hans dikter eller den fransk-klassiska och Rousseaupåverkade estetik han företrädde. Han blev ändå förste innehavare av stol nr 16 i Svenska akademien 1786, och handsekreterare hos Gustav III med den officiella titeln statssekreterare, skald och smakdomare. Inofficiellt kallades han "Hans Poetiska Majestät", men det var med viss sarkasm.

De skönlitterära verken av Carl Gustaf af Leopold finns i hans Samlade skrifter, och innehåller dramer, bland annat Oden eller asarnas utvandring (1790) och Virginia (1802); dikter, bl annat Predikaren, Det slutande Århundradet; samt noveller, t ex Berget och Kräket. Det kanske mest kända av hans verk är versberättelsen Eglé och Annett (1800). Även som psalmförfattare har han gjort insatser: hans psalm Att dig, o Gud, mitt offer bära var medtagen i både 1819 års psalmbok (nr 418) och 1937 års psalmbok (nr 419). Än mer betydelse fick Leopold som estetiker: han skrev flera essäer och kritiska artiklar i olika tidningar om andra författare. I politiskt hänseende var han för en medelväg mellan revolution och reaktionism, och talade för upplysningstidens liberalism. I en strid med Thorild (1792) om kritikens uppgift försvarade han de klassicistiska idealen.

Leopold invaldes 1804 som ledamot nummer 315 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Leopold ingick i 1809 års tryckfrihetskommitté och definierar tryckfrihet i § 86 i 1809 års regeringsform. Denna ingår numera i 1 §, 1 kap. i Tryckfrihetsförordningen något moderniserad. 1801 utkom han med en rättstavningslära som var normgivande under hela 1800-talet.

1809 adlades han enligt 37§ i 1809 års regeringsform, på namnet af Leopold och nummer 2207. Ätten slocknade 1829. Carl Gustaf af Leopolds kärleksaffärer resulterade i flera utomäktenskapliga barn.

Källor

• Stålmarck, Torkel, Medelmåttan. Ett porträtt av Carl Gustaf af Leopold (Sthlm 2005), (recension i SvD)

Externa länkar

Företrädare: Förste ämbetsinnehavaren

Svenska Akademien, Stol nr 16 1786-1829

Efterträdare: Samuel Grubbe