1784

	1784 - MDCCLXXXIV; 240 år sedan
	År; 1781 \| 1782 \| 1783; 1784; 1785 \| 1786 \| 1787
	Årtionde; 1760-talet \| 1770-talet; 1780-talet; 1790-talet \| 1800-talet
	Århundrade; 1600-talet; 1700-talet; 1800-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst, litteratur, musik och teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig
	Teknik och vetenskap; Vetenskap ;
	Svenskspråkiga länder
	; Sverige och Finland 1784;
Epok:; ; Gustavianska tiden; ; 1772-1809; ; Nya tiden; ; 1523-1809	Regent:; ; Gustav III; ; kung ; 1771-1792;
Ärkebiskop:; ; C. F. Mennander; ; 1775-1786	; Kanslipresident:; ; G. F. Creutz; ; 1783-1785 ;
	Andra tideräkningar
Bahá'í-; kalendern	-60 – -59
Buddhistisk; kalender	2328
Nengō; (Japan)	Tenmei 4
Judisk; kalender	5544 – 5545
	Innehåll 1 Simon Ehne; 2 Simon Ehne; 3 Händelser; 4 Födda; 5 Avlidna;
Persisk kalender; (Iran och; Afganistan)	1162 – 1163
Sakakalendern; (Indien)	1706 – 1707
Thailändsk; solkalender	2327

Texten från svenska Wikipedia

Händelser

Mars - Gustav III tvingas ställa in de militära förberedelserna, eftersom det förväntade stödet från Preussen och Österrike uteblir.
1 juli - På sin hemresa från Frankrike stannar Gustav III ett tag i Paris, där han lyckas förvärva den västindiska ön Saint-Barthélemy som svensk koloni. Han får också till stånd en hemlig allians mellan Sverige och Frankrike på fem år. Man vill endast hjälpa Sverige om det blir anfallet, inte hjälpa till att erövra Norge.
Augusti - Gustav III kommer till Sverige.
December
- Den ryske ministern A.I. Morkov får i uppdrag av Katarina II att återupprätta "det ryska partiet" i Sverige, för att få bort det franska inflytandet i landet. Gustav III får vetskap om dessa planer och detta kommer starkt att påverka hans politik.
- Fregatten Sprengtporten avseglar från Göteborg mot den nyförvärvade svenska kolonin S:t Barthélemy.
Göran Magnus Sprengtporten försöker övertala hertig Karl (XIII) att göra Finland till ett autonomt ryskt storfurstendöme. Försöket misslyckas.
En badinrättning för salta bad öppnas i Strömstad.
Trankokeriägarna i Bohuslän låter trycka Trangrums-Acten, en protestskrift mot att de skulle tvingas sluta dumpa sillavskräde i havet.
Peter Hernquist öppnar ett veneriskt lasarett (för behandling av könssjukdomar) i Skara.

21 januari - Andrew Stevenson, amerikansk politiker och diplomat.
29 februari - Leo von Klenze, tysk arkitekt.
24 mars - Johan Gabriel Richert, svensk liberal förkämpe och jurist.
26 mars - John W. Taylor, amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1820-1821 och 1825-1827.
5 april - Ludwig Spohr, tysk tonsättare och violinist.
21 september - Carl Thomas Mozart, son till Wolfgang Amadeus Mozart och Constanze Mozart.
26 september - Kristofer Hansteen, norsk astronom och fysiker.
13 oktober - Ferdinand VII av Spanien, spansk kung 1808 och 1814-1833.
15 oktober
- Hans Olov Holmström, svensk ärkebiskop 1852-1855.
- Thomas Robert Bugeaud de la Piconnerie, fransk marskalk.
29 oktober - Lord Palmerston, brittisk politiker, premiärminister 1855-58 och 1859-65.
15 november - Jérôme Bonaparte, fransk militär och politiker, kung av Westfalen 1807-1813, bror till Napoleon Bonaparte.
24 november - Johann Ludwig Burckhardt, schweizisk forskningsresande och orientalist.
10 december - Walter Lowrie, skotsk-amerikansk politiker.