Carl Fredrik Mennander
Från Rilpedia
|
|||||
|
|
|||||
|
|
|||||
| Kyrka | Svenska kyrkan | ||||
|---|---|---|---|---|---|
|
|
|||||
| Stift | Åbo stift, biskop | ||||
| Period | 1757–1775 | ||||
| Företrädare | Johan Browallius | ||||
| Efterträdare | Jakob Haartman | ||||
|
|
|||||
| Stift | Uppsala stift, ärkebiskop | ||||
| Period | 1775–1786 | ||||
| Företrädare | Magnus Beronius | ||||
| Efterträdare | Uno von Troil | ||||
|
|
|||||
| Prästvigd | 1746 i Stockholm | ||||
| Akademisk titel | Teologie doktor 1752 | ||||
| Född | 19 juli 1712 i Stockholm | ||||
| Död | 22 maj 1786 i Uppsala | ||||
Carl Fredrik Mennander, född den 19 juli 1712 i Stockholm, död den 22 maj 1786 i Uppsala, var biskop i Åbo stift 1757-1775 och svensk ärkebiskop 1775-1786.
Biografi
Carl Fredrik Mennanders föräldrar var kyrkoherden i Fichels församling i Estland Anders Mennander och Margareta Elisabet Ruuth, vilka hade flytt till Sverige undan ryssarna.
Mennander studerade från 1728 i Åbo och 1731-1734 i Uppsala samt blev filosofie magister på det förra stället 1735. Befordrad till filosofie adjunkt i Åbo 1738, blev han efter en tids vistelse i Stockholm under kriget, 1746 professor i fysik och prästvigdes samma år.
1749 utnämndes han till kyrkoherde i Mariae prebendepastorat, blev 1752 teologie doktor samt fjärde professor i teologiska fakulteten, en lärostol han 1755 utbytte mot tredje teologiska professuren samt kallades och utnämndes till biskop i Åbo 1757. Efter arton års ämbetsutövning på detta ställe, varunder han 1773 blivit inkallad som ledamot i bibelkommissionen, utnämndes han 1775 till ärkebiskop och prokansler i Uppsala och innehade detta höga ämbete till sin död därstädes den 22 maj 1786.
Mennander var gift två gånger, första gången 1741 med Ulrika Palén och andra gången 1747 med Johanna Magdalena Hassel.
Ämbetsgärning
Mennander, som anslöt sig till Hattpartiet, bevistade alla riksdagar 1756-78, den sista som självskriven talman i prästeståndet och var den förste ledamoten av nordstjärneorden från det andliga ståndet.
På vetenskapernas område ägde han i synnerhet ett aktat namn som teolog, natur- och historieforskare. Under hans tillsyn och ledning fullbordades den förbättrade upplagan av finska bibeln, och genom hans omsorg inrättades vid Åbo universitet en ny kemisk lärostol, en anatomisal, ett kemiskt laboratorium, en akademisk trädgård med drivhus, osv.
Över hans grav i Uppsala domkyrka lät sonen, överintendenten och konstvännen Carl Fredrik Fredenheim sätta upp ett praktfullt epitafium av vit marmor, förfärdigat av Giuseppe Angelini i Rom.
Som ledamot av Vetenskapsakademin från 1744 presiderade Mennander för 73 akademiska disputationer och utgav ett stort antal tal och avhandlingar. Hans stora brevväxling, som bevarats i Kungliga bibliotekets samlingar i Stockholm, är av särskild vikt för Åbo högskolas historia under 1700-talet. Mennander var också en av sin tids förnämsta bibliofiler.
Källa
Svenskt biografiskt handlexikon
 Sveriges ärkebiskopar |
|---|
|
Företrädare | Efterträdare |
| Företrädare: Johan Browallius |
Biskop i Åbo 1757-1775 |
Efterträdare: Jakob Haartman |
