1801

	1801 - MDCCCI; 223 år sedan
	År; 1798 \| 1799 \| 1800; 1801; 1802 \| 1803 \| 1804
	Årtionde; 1780-talet \| 1790-talet; 1800-talet; 1810-talet \| 1820-talet
	Århundrade; 1700-talet; 1800-talet; 1900-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst, litteratur, musik och teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig
	Teknik och vetenskap; Vetenskap ;
	Svenskspråkiga länder
	; Sverige och Finland 1801;
Epok:; ; Gustavianska tiden; ; 1772-1809; ; Nya tiden; ; 1523-1809	Regent:; ; Gustav IV Adolf; ; kung ; 1792-1809;
Ärkebiskop:; ; Uno von Troil; ; 1786-1803	; Kanslipresident:; ; F. von Ehrenheim; ; 1801-1809 ;
	Andra tideräkningar
Bahá'í-; kalendern	-43 – -42
Buddhistisk; kalender	2345
Nengō; (Japan)	Kansei 13
Judisk; kalender	5561 – 5562
	Innehåll 1 Simon Ehne; 2 Simon Ehne; 3 Händelser; 4 Födda; 5 Avlidna;
Persisk kalender; (Iran och; Afganistan)	1179 – 1180
Sakakalendern; (Indien)	1723 – 1724
Thailändsk; solkalender	2344

Texten från svenska Wikipedia

Händelser

2 april - Brittiska flottan besegrar den danska på Köpenhamns redd, varefter Storbritannien tvingar Danmark att lämna neutralitetsförbundet.
19 april - Brittiska flottan har fortsatt mot Karlskrona, för att anfalla den svenska flottbasen, vilket dock avstyras vid budet om den ryske tsaren Paul I:s död.
22 april - Produktplakatet, som säger att utländska fartyg endast får införa varor från det egna landet (och dess kolonier) till Sverige, upphävs.
23 oktober - Vaccination mot smittkoppor prövas för första gången i Sverige i Malmö.
Fredrik Wilhelm von Ehrenheim blir ny svensk kanslipresident.
Författaren Carl Gustaf af Leopold utger Afhandling om svenska stafsättet som blir normgivande för den moderna svenskan.
Gustav IV Adolf beger sig på harjakt i Skåne, vilket förundrar allmogen, som aldrig tidigare har sett kungen.
Storbritannien ockuperar den svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien.
En svensk flotta sänds till Medelhavet för att försöka få till stånd ett fredsavtal med Barbareskstaterna.
Jyväskylä i Mellersta Finland får marknadsrättigheter.

20 januari - Thomas Hickman Williams, amerikansk politiker, senator 1838-1839.
23 januari - Lars Johan Hierta, tidningsman, bokförläggare, företagare och politiker, grundare av tidningen Aftonbladet.
1 februari - Adolf Fredrik Lindblad, svensk kompositör.
21 februari
- Heinrich Leberecht Fleischer, tysk orientalist.
- John Henry Newman, brittisk kyrkoman och kardinal.
25 februari - Samuel Medary, amerikansk demokratisk politiker.
10 mars - Nils Samuel von Koch, svensk justitiekansler.
19 mars - Salvatore Cammarano, italiensk librettist.
24 mars - Immanuel Nobel, svensk ingenjör, arkitekt, uppfinnare och industriman.
6 april - Hugo Henry Rose, brittisk fältmarskalk.
16 maj - William H. Seward, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1861-1869.
21 maj - Sofia Vilhelmina av Wasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
30 juni - Frédéric Bastiat, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.
27 juli - George Biddel Airy, engelsk astronom.
17 augusti - Fredrika Bremer, svensk författare.
21 augusti - Henrik Bernhard Palmær, svensk författare, tidningsman och riksdagsman, grundade Östgöta Correspondenten.
15 oktober - Seabury Ford, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1849-1850.
16 oktober - Josip Jelačić, ban av Kroatien.
4 november - Ambrose Hundley Sevier, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836-1848.
17 december - Etienne Joseph Louis Garnier-Pagès, fransk politiker.

13 januari - Robert Orme, brittisk historiker.
16 mars - Alexandra Pavlovna, rysk storfurstinna.
25 mars - Novalis, pseudonym för Friedrich Leopold, romantisk tysk poet och novellist.
28 mars - Sir Ralph Abercromby, brittisk general.