Fredrika av Baden
Från Rilpedia
Fredrika Dorotea Vilhelmina av Baden, född 12 mars 1781, död 25 september 1826, var drottning av Sverige 1797-1809, dotter till Karl Ludvig av Baden och Amalia av Hessen-Darmstadt och gift 1797-1812 med Gustav IV Adolf av Sverige.
Fredrika lever vidare i Sveriges geografi, eftersom hon fick ge nya namn åt de norrländska socknarna Viska, Bergvattnet och Volgsjö, som blev Fredrika, Dorotea och Vilhelmina, det vill säga hennes första- och två andranamn.
Biografi
De båda gifte sig 1797 då Fredrika var sexton år och hon blev därmed Sveriges drottning. Hon har beskrivits som både vacker och barnslig av folk i sin närhet. I motsats till sin far, Gustav III, var Gustav IV Adolf påtagligt intresserad av erotik, så pass att riksmarskalken Axel von Fersen i mjuka ordalag försökte be kungen att vara försiktig och som han säger "skona drottningens hälsa". Paret levde ett intimt familjeliv och Fredrika hade förmågan att lugna ned Gustav Adolfs ofta häftiga humör; Hedvig Elisabet Charlotta beskriver, hur Fredrika spelade klaver för honom i en eller två timmar då han var på dåligt humör, och att han sedan kände sig bättre - hon ska ha haft musikalisk talang. Fredrika blev aldrig riktigt populär bland allmänheten, utan beskrivs som liknöjd för officiella tillställningar och firanden som ordnats till hennes ära. Vid ett tillfälle försökte Fredrika gripa in i politiken. Under kriget med Frankrike, lämnade kungen Pommern vid ett tillfälle (1807) och begav sig till Ramlösa; därefter mötte han Fredrika i Varberg. Hon gav honom ett brev från sin mor, där hennes syster, den ryska kejsarinnan, uppmanade Fredrika att använda sitt inflytande att inte bryta med Frankrike, för det innebar katastrof. Gustav Adolf tog mycket illa upp, eftersom han uppfattade det som att hennes släktingar agerade som agenter för Napoleon, och det orsakade en brytning mellan paret som inte reparerades förrän vid finska krigets utbrott.
År 1809 förlorade Sverige Finland efter finska kriget, Gustav IV Adolf ville ta tillbaka Finland, men Sveriges officerare vägrar, och Gustav arresteras 13 mars 1809. Han avsätts som kung den 10 maj 1809. Fredrika med barnen hölls först i arrest på Haga. Under fångenskapen uppträdde hon värdigt men undergivet och ska för detta ha fått större sympati än någon gång förut av opinionen. Hon besöks av den nya drottningen Hedvig Elisabet Charlotta, som önskade att få Fredrikas son till tronföljare. Fredrika förklarade sig villig att lämna sonen. Hon bad att få återförenas med maken, och detta tilläts till slut, möjligen genom Hedvig Elisabet Charlottas ansträngningar.
Ett "militärparti" lett av general Vegesack ska ha haft planer på att "bortföra" Fredrika och hennes barn från Gripsholm och utropa henne till regent för sin minderårige son, men hon tackade nej: Drottningen lade i dagen en ädelhet i känslor, som gör henne förtjänt av en evig ärekrona och höjde henne över den ömkliga jordiska kungligheten. Hon lyssnade icke till de hemliga förslag, som gjordes henne av det parti, som sökte bevara tronföljden åt kronprinsen och ville, att att hon skulle stanna i Sverige för att bliva förmyndare under hans minderårighet....hon förklarade bestämt, att hennes plikt såsom maka och mor ålade henne att dela konungens och barnens landsflykt...Det berodde på konungen att avgöra hennes öde, men hennes plats var bestämd, och hon skulle aldrig intaga en tron, där kabaler, intriger och i synnerhet partisplitet väntade henne. Hon förutsåg, att Sverige aldrig skulle få lugn, förrän den nuvarande dynastin avlägsnats, och i följd därav, skulle hon göra allt i världen för att övertala konungen att ej iffra sin son åt en olycklig framtid.
I slutet på året utvisas familjen och sätts i en vagn med adress ut från landet. Efter att ha stannat till i Köpenhamn, bosätter sig familjen på slottet i Baden där Fredrika vuxit upp. Hon brevväxlade länge (till 1813) med Hedvig Elisabeth Charlotta, som var känd som anhängare till den avsatta familjen, och hade förtroendet att sköta deras ekonomiska angelägenheter i Sverige. Gustaf Adolf och Fredrika levde åtskilda från 1810 och 1811 inleddes skilsmässoförhandlingar. År 1812 skilde sig Fredrika och Gustav Adolf. Hon utsåg då tsaren, sin svåger, till sin och sina barns förmyndare.
Barn med kung Gustav IV Adolf:
- Gustav (1799-1877), prins av Vasa
- Sofia Wilhelmina (1801-1865), anmoder till Victoria av Baden, gift med Gustaf V
- Carl Gustav, (1802-1805), storfurste av Finland
- Amalia, (1805-1853)
- Cecilia, (1807-1844)
Anfäder
Litteratur
- Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok IX, Stockholm, P.A. Norstedt & Söners förlag, 412070, (1942)
- Cecilia af Klercker (översättning och redigering) (1942). Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok VIII. P.A. Norstedt & Söners förlag.
