Storhertigdömet Baden

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Storhertigdömet Badens läge i Tyska riket.
Storhertigdömet Badens flagga, 1891-1918.

Storhertigdömet Baden (tyska: Großherzogtum Baden) var en historisk stat vid Rhens högra strand i nuvarande sydvästra Tyskland. Det existerade mellan 1806 och 1918. Numera är dess område en del av det tyska förbundslandet Baden-Württemberg.

Innehåll

Historia

Baden fanns redan på 1100-talet och då som Markgrevskapet Baden. Sedan splittrades det i flera olika linjer, vilka förenades 1771.

1803 fick Baden kurfurstvärdighet inom det Tysk-romerska riket.

Baden blev Storhertigdömet Baden 1806, när det Tysk-romerska riket upplöstes. Det blev då även mycket större. 1806-1813 var det med i Rhenförbundet och 1815 blev det en av medlemsstaterna i Tyska förbundet.

Under revolutionerna i de tyska staterna under 1848 var Baden centrum för de revolutionära aktiviteterna. 1849 var det den enda tyska staten som för en kort tid blev republik. Till slut undertrycktes revolutionen i Baden av främst preussiska trupper.

Storhertigdömet Baden förblev ett suveränt land tills det gick med i det Tyska riket 1871.

Efter revolutionen 1918 blev Baden en del av Weimarrepubliken och då under namnet Republiken Baden.

Författning och styre

Storhertigdömet Baden var arvmonarki där den exekutiva makten fanns hos storhertigen medan de legislativa befogenheterna delades mellan honom och en representerande församling (Landtag) som bestod av två kamrar.

Den övre kammaren inkluderade alla myndiga prinsar från den regerande familjen, överhuvudena för de mediatiserade familjerna, ärkebiskopen av Freiburg, ordföranden i den protestantisk-evangeliska kyrkan, en representant från vart och ett av universiteten och den tekniska högskolan, åtta medlemmar som valdes på fyra år av adeln, tre representanter som valdes av handelskammaren, två som valdes av jordbruksmyndigheten, en som valdes av hantverkarna, två borgmästare och åtta medlemmar (två av dem var juridiska tjänstemän) som utnämndes av storhertigen.

Den undre kammaren bestod av 73 av folkets representanter, av vilka 24 valdes av borgerskapet i vissa samhällen och 49 av samhällen på landsbygden. Varje medborgare som var 25 år eller äldre och som inte hade dömts eller var för fattig, hade rösträtt. Valen var dock indirekta. Medborgarna valde Wahlmänner (elektorer) som sedan valde ut representanterna. De båda kamrarna möttes åtminstone vartannat år. I den undre kammaren valdes man på fyra år och hälften av medlemmarna byttes ut med två års mellanrum. Den verkställande myndigheten bestod av fyra departement: inrikesdepartementet, utrikes- och storhertigdepartementet, finans- och justitiedepartementet samt ecklesiastisk- och utbildningsdepartementet.

Statsinkomsternas främsta källor var direkta och indirekta skatter, järnvägarna och mark.

Domstolar fanns i Karlsruhe, Freiburg, Offenburg, Heidelberg, Mosbach, Waldshut, Konstanz och Mannheim medan överklaganden skedde efter det tyska rikets grundande 1871 vid Riksdomstolen (Högsta domstolen) i Leipzig.

Storhertigar av Baden

Baden 1801–1819
  • 1806–1811: Karl Fredrik (1728–1811)
  • 1811–1818: Karl (1786–1818)
  • 1818–1830: Ludvig I (1763–1830)
  • 1830–1852: Leopold (1790–1852)
  • 1852–1858: Ludvig II (1824–1858)
  • 1858–1907: Fredrik I (1826–1907), regent från 1852 och med titeln storhertig från 1856)
  • 1907–1918: Fredrik II (1857–1928)

Statsministrar 1809–1918

Se även

Referenser

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
Personliga verktyg