Från Rilpedia

Kust till kustbanan
Ett X31-tåg utanför Borås, på väg mot Göteborg.
Allmänt
Plats	Sverige
Ändstationer	Göteborg–Kalmar/Karlskrona
Anslutande järnvägslinjer	Blekinge kustbana Stångådalsbanan Södra Stambanan Halmstadsbanan Älvsborgsbanan Viskadalsbanan Västkustbanan Västra Stambanan
Organisation
Ägare	Banverket
Banoperatör	Banverket
Trafikoperatör	SJ AB Merresor Green Cargo TX Logistik
Tekniska fakta
Längd	353 kilometer
Antal spår	enkelspår med mötesspår (Dubbelspår ca 4,7 km närmast Göteborg)
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största lutning	15,4 ‰
ATC	Ja
Fjärrblockering	Ja (förutom Emmaboda-Karlskrona)
Högsta tillåtna hastighet	200[1] km/h
Elektrifierad	Ja
Linjekarta
100x20px 0 Göteborg C 100x20px Västra stambanan mot Stockholm Gårdatunneln 3 Liseberg Västkustbanan 15 Mölnlycke 26 Härryda, mötesspår 35 Hindås 43 Rävlanda 47 Bollebygd 50 Rödberg 62 Sandared Älvsborgsbanan 73 Borås C Viskadalsbanan 79 Gånghester, mötesspår 94 Hillared, mötesspår 112 Limmared 131 Hestra 145 Gnosjö Halmstadsbanan mot Halmstad 173 Värnamo Halmstadsbanan mot Nässjö Ohs bruks järnväg (annan spårvidd, ingen förbindelse) 184 Bor 202 Rydaholm Södra stambanan mot Hässleholm och Malmö 222 Alvesta Södra stambanan mot Stockholm 228 Gemla - Mötesspår 239 Växjö 264 Hovmantorp 273 Lessebo 296 Emmaboda 324 Nybro 326 Fredrikslund, mötesspår 351 Stångådalsbanan 351 Kalmar Södra/Godsbangård - Mötesspår 100x20px 353 Kalmar C 307 Vissefjärda - Planerat mötesspår 321 Holmsjö 334 Spjutsbygd, mötesspår Blekinge kustbana 351 Gullberna - Planerat mötesspår 351 Bergåsa, ej möjlighet att mötas 100x20px 353 Karlskrona C

Denna artikel syftar på Kust till kustbanan i Sverige, för fler betydelser; se Kustbanan (olika betydelser).

---

Kust till kustbanan är benämningen på den elektrifierade järnväg som går mellan Göteborg och Kalmar/Karlskrona. Persontågtrafiken på samma sträcka kallas Kust till Kust.

Innehåll 1 Om banan 2 Historia 3 Persontrafik 3.1 Göteborg – Kalmar/Karlskrona 3.2 Köpenhamn – Alvesta – Kalmar 3.3 Göteborg – Borås 4 Godstrafik 5 Nybyggen och upprustningar 5.1 Almedal – Mölnlycke 5.2 Mölnlycke – Bollebygd 5.3 Bollebygd – Borås 5.4 Borås – Emmaboda 5.5 Emmaboda – Kalmar 5.6 Emmaboda – Karlskrona 5.6.1 Nedläggningshotad 5.6.2 Färre avgångar 5.6.3 Besked om upprustning hösten 2008 6 Referenser 7 Externa länkar

Om banan

Kust till kustbanan har två ändpunkter i sydost, Kalmar och Karlskrona. Förgreningspunkten för dessa två alternativa linjer är Emmaboda. Banan är en mycket viktig matarbana till Södra stambanan i knutpunkten Alvesta. Banan är enkelspårig, elektrifierad och trafikeras både av persontåg och godståg. Banan är ca 35 mil lång från Kalmar i öst till Göteborg i väst.

Historia

Järnvägen är byggd i privat regi i ett antal delar, Göteborg – Borås, Borås – Alvesta, Alvesta – Växjö, Växjö – Karlskrona, Emmaboda – Kalmar. Dessa banor byggdes vid olika tidpunkter. Den äldsta delen är Alvesta–Växjö, från 1865, och den nyaste Borås–Alvesta, från 1902.

Persontrafik

Göteborg – Kalmar/Karlskrona

Sträckan Göteborg – Kalmar trafikeras sedan 11 januari 2009 av lokdragna tåg. Dessa består i regel av 4 vagnar under veckorna och 5 vagnar på helgerna. Kombinationen är Rc+AB9+B7+BFS9+B7(+B9). Det går 5 loktåg i varje riktning/dag. På varje tåg finns servering i form av en kiosk. Resan tar i regel mellan 4 h och 4 h 20 min. På sträckan Emmaboda-Karlskrona kör man med X31(Öresundståg).

Från 1994 till runt år 2000 trafikerades banan av tågtypen X2-2/2-1. X2-2/2-1 var en enklare variant av X2000 med färre vagnar, enklare inredning och den saknade bistrovagn. Tågtypen hade populärnamnet X200. Mellan år 2000 och 2002 körde SJ loktåg på sträckan. Mellan åren 2002-2007 körde man med tågtypen X32. X32 var ett Öresundståg med inredning anpassat för längre sträckor, som 2007-2008 byggdes om till modellen X31. Från tidtabellsskiftet juni 2007 och fram till sommaren 2008 trafikerades sträckan i huvudsak av tågtypen Regina. Dessa hade inredning av normal Reginatyp, anpassat för kortare sträckor, bland annat 5 säten i bredd. Samtidigt som man körde Regina på sträckan, så gick även ett loktåg på banan till Kalmar på fredagarna, med retur söndag eftermiddag, övriga dagar i veckan övernattade tågsättet i Växjö. När Reginatågen försvann från banan har man i ett halvår kört med X31 (ofta kallade Öresundståg). Dessa ingår inte i Öresundstrafiken. På sidan av yttervagnarna kan man se texten Transitio, som äger tågen.

Mellan Göteborg och Borås kör man fler tåg så att det går ett tåg i timmen där på dagtid vardagar. De extra tågen körs med tågtypen Regina, ägda av Västtrafik.

Köpenhamn – Alvesta – Kalmar

Sträckan Köpenhamn – Kalmar trafikeras med tågtypen X31. Resan tar ca 3 h 49 minuter, och det går 6 tåg/riktning/dag. Söder om Alvesta går tågen på Södra stambanan, inte på kust till kustbanan. På sträckan Alvesta – Kalmar håller tåget en oftast hastighet på mellan 120-150 km/h. På stambanan håller tåget 180 km/h, liksom delvis mellan Emmaboda-Kalmar, som också är maxhastigheten för denna tågtyp. Det finns också möjlighet att åka X2000 från Köpenhamn och byta i Alvesta till tåg från Göteborg.

Göteborg – Borås

På sträckan Göteborg – Borås via en del av kust till kustbanan går regionaltrafik av tågtypen X11/X12/X14 men även Reginatåg av typen X53 används. Det går 9 tåg/dag/riktning, plus tågen Göteborg – Kalmar/Karlskrona. Efterfrågan bland resenärer är ganska hög och det går därför cirka 30 bussar/dag/riktning. Bussarna är snabbare än tågen eftersom det är motorväg och bussarna bara stannar på något ställe, medan regionaltågen stannar på 7 ställen.

Godstrafik

Det finns en del godstrafik, särskilt väster om Alvesta. Bland annat går systemtåg (hela tåg för en kund) för Volvo Personvagnar mellan Göteborg och Olofström via Alvesta och banan Älmhult–Olofström.

Nybyggen och upprustningar

Kust till kustbanan är en viktig järnväg för västra Sverige. Nuvarande järnväg har låg banstandard med enkelspår och plankorsningar samt begränsad kapacitet. Trots dessa ogynnsamma förutsättningar ökar tågresandet. Banan ska genomgå omfattande upprustningar.

För framtiden (runt 2020 eller senare) planeras det en ny bana Göteborg – Borås via Landvetter flygplats. Landvetter saknar idag en sådan järnvägsförbindelse. Järnvägen kommer att byggas med en mycket hög standard, avsedd som en del av den framtida Götalandsbanan mot Stockholm.

Almedal – Mölnlycke

Sedan 2003 har Banverket arbetat med en förstudie för sträckan mellan Almedal i Göteborg och Mölnlycke i Härryda kommun.

Det finns två stycken principlösningar för hur sträckan ska byggas ut/upprustas:

• Princip 1: i nuvarande sträckning med olika tänkbara sträckningsalternativ.
• Princip 2: i Västkustbanans sträckning och därefter (med olika tänkbara sträckningsalternativ) anslutning till Mölnlycke. I detta alternativ tänker man sig att passera Mölndals nuvarande station. Det blir ganska stark lutning mellan Mölndal och Mölnlycke, vilket accepteras eftersom det ska bli en höghastighetsbana med bara snabba motorvagnståg.

Mölnlycke – Bollebygd

På sträckan Mölnlycke – Bollebygd, d.v.s. genom Härryda kommun, planeras en helt ny dubbelspårig järnväg som inte kommer att gå i den gamla järnvägens sträckning, utan att gå i en tunnel större delen av sträckan. Denna kommer att ha en station under Göteborg-Landvetter flygplats, som idag saknar tågförbindelse, och en station i Mölnlycke och en utanför Bollebygd.

Max tillåten hastighet blir 320 km/h öster om Mölnlycke. Regionaltågen mot Borås kommer dock inte ha denna toppfart utan kanske 250 km/h. Banan kommer att gå genom Mölnlycke men utanför alla tätorter mellan Mölnlycke och Borås. Banan får starka lutningar, vilket sparar kostnader och inte gör så mycket för starka och lätta höghastighetståg. Nuvarande bana läggs ner väster om Borås och godståg går via Herrljunga istället. Sträckan Mölnlycke – Bollebygd som i dag är 33 km tar 25 minuter. Med ny järnväg skulle sträckan bli på 27 km, och med existerande tåg skulle det ta 13 minuter. Regionaltågen skulle minska restid från 1:05 till 55 minuter Göteborg – Borås. Två tåg i timmen per riktning skulle möjliggöras även om fler sträckor inte byggs. Det är vikigt för att resenärer lättare ska hitta ett tåg som passar deras planer.

Denna sträcka byggs först av delsträckorna väster om Borås eftersom man sparar mer restid genom detta bygge än de andra stäckorna. Man får också en ny station vid flygplatsen. Det är 13000 flygresenärer per vardag varav flera tusen antas komma att ta tåget. Byggstart på denna delsträcka planeras preliminärt till 2016, men det är ett osäkert datum. Det tar flera år att bygga.

Bollebygd – Borås

Även här byggs banan för 320 km/h maxhastighet och utanför alla samhällen. Banan ska ungefär följa motorvägen. Inga stationer utom utanför Bollebygd och i Borås.

Borås – Emmaboda

På sikt ska även här viss upprustning ske, dock knappast någon ny bana någonstans, vilket gör att restiden inte kan minskas avsevärt på denna sträcka.

En del sträckor har dålig standard. De kan ha skarpa kurvor och sakna helsvetsad räls och därmed utsätta tågfordonens hjul för stora påfrestningar. En sådan sträcka är Borås – Hillared, som har fler och skarpare kurvor än andra delar av banan. Trots det finns ingen sträcka mellan Borås - Emmaboda med i Banverkets lista över planerade projekt.

På vissa sträckor införs fjärrblockering och plankorsningsåtgärder vilket kan höja hastigheten från max 140 till max 160 km/h. På sträckan Värnamo - Alvesta blev detta klart i början av 2008. Den sträckan har många regionaltåg (Krösatågen) varför åtgärden var mer motiverad.

Sträckan Alvesta-Emmaboda får också efter hand sådan upprustning. Öresundståg går där. Sträckan Borås - Värnamo är inte prioriterad på grund av färre tåg och färre resenärer.

Emmaboda – Kalmar

På sträckan Emmaboda – Kalmar byggdes linjeblockering och fjärrstyrning. På en del av sträckan höjdes dessutom största tillåtna hastighet till 200 km/h, i första hand öster om Nybro. Nybro station har byggdes om under 2008 och samtidigt har ett nytt mötesspår byggts utanför Nybro mot Kalmar. Några plankorsningar har byggts om till planskilt.

Emmaboda – Karlskrona

Sträckan Emmaboda – Karlskrona som även går under namnet Emmabodabanan tillhör den delen av kust till kustbanan som har sämst komfort. Den har så dålig banstandard att tågets hjul skadas av att köra på banan.

Kortfattat ska bland annat följande åtgärder genomföras:

• Spårrätning utförs inom befintlig bankropp
• Byte till helsvetsat spår på hela sträckan
• Fjärrblockering införs
• Ny kontaktledning
• Olika kapacitetshöjande och säkerhetshöjande el-åtgärder
• Plankorsningsåtgärder där ca 60 av drygt 80 plankorsningar slopas. Plankorsningar som blir kvar kommer få förstärkt skydd, nya planskildheter byggs

samt

• Ny mötesstation i Gullberna
• Ombyggd och upprustad mötesstation i Holmsjö (mötesstationen i Spjutsbygd utgår)
• Ny spårförbindelse i Emmaboda som möjliggör att tågen från Kalmar och Emmaboda kan ankomma samtidigt till samma plattform vilket minskar trafikstörningar

Nedläggningshotad

Den 10 oktober 2007 meddelade Rikstrafiken att de från 2009 inte vill bekosta någon mer tågtrafik på sträckan Karlskrona – Emmaboda. SJ meddelade samtidigt att de endast var villiga att köra fem dubbelturer med buss.^[2] Anledningen till detta var att Banverket inte prioriterat banan för en upprustning. Blekingetrafiken kallade in ett krismöte, och enligt region Blekinge var nerläggningen då inte ännu nödvändig.^[3] Regionerna i Blekinge, Kronoberg och Kalmar erbjöd sig då att betala i förskott för upprustningen.^[4]

Färre avgångar

Rikstrafiken beslutade sig för den 15 februari 2008 att från den 1 januari 2009 sluta subventionera tågtrafiken på sträckan Emmaboda – Karlskrona. Därmed tog SJ som helt över tågtrafiken utan något särskilt stöd från Rikstrafiken. Detta innebar att antalet tågavgångar halverades.

SJ lät meddela att förhandlingar med Blekingetrafiken pågår om antalet tågavgångar. Om avtalet går igenom kommer det bli tågavgångar varannan timme. Det avtalet beräknades bli klart under mars-april.^[5]

Besked om upprustning hösten 2008

Blekingetrafiken arbetade under hösten 2008 för att få fram en tillfällig lösning med landstinget och Karlskrona kommun om en finansiering.

Först hösten 2008 beräknades besked från regeringen om det blir en upprustning av Emmabodabanan komma, vilket är en förutsättning för att tåg ska kunna köra där.^[6] Redan den 27 maj 2008 fick Karlskrona kommun dock signaler från departementet att regeringen har med upprustningen av Emmabodabanan i den kommande budgeten.^[7]

Den 11 september 2008, när regeringens satsningar på järnvägar och vägar fram till år 2010 publicerades, fanns också sträckan Karlskrona - Emmaboda med. Sträckan skulle dock endast få 50 miljoner kronor, och resterande 650 miljoner som behövs skulle komma senare.^[8]

Referenser

1. ↑ Banverket pressmeddelande den 27 november
2. ↑ BLT, den 11 oktober 2007: Rikstrafiken slutar köra tåg på Emmabodabanan från år 2009.
3. ↑ Sveriges Radio Blekinge, den 11 oktober 2007: Hoppet inte ute för banan.
4. ↑ Sveriges Radio Blekinge, den 13 februari 2008: Karlskrona vädjar om Emmabodabanan.
5. ↑ Sveriges Radio Kalmar, den 15 februari 2008: Färre avgångar Emmaboda-Karlskrona.
6. ↑ Sveriges Radio Blekinge, den 15 februari 2008: Besked om upprustning först hösten 2008.
7. ↑ Sydöstran, den 28 maj 2008: Staten lovar rusta upp Emmabodabanan.
8. ↑ BLT, den 11 september 2008: Regeringen satsar 50 miljoner kronor på Emmabodabanan.

Externa länkar

• Aktuell tidtabell, se tabell nr 96
• Kust till Kust
• SJ.se
• Byggprojekt Mölnlycke-Bollebygd
• Byggprojekt Emmaboda-Karlskrona