Karlskrona kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Karlskrona kommun
Karlskrona kommunvapen
Karlskrona kommunvapen
Län Blekinge län
Landskap Blekinge
Domsaga Blekinge domsaga
Centralort Karlskrona
Karlskrona kommun i Blekinge län
Folkmängd
 • Totalt
30:e av 290
62 804 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
109:e av 290
1 075,67 km²
1 046,89 km²
28,78 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
84:e av 290
59,9 invånare/km²
Kommunkod 1080
Webbplats Karlskrona.se
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1]


Karlskrona kommun är en kommun i Blekinge län. Kommunen gränsar i norr till småländska kommunerna Emmaboda kommun och Torsås kommun samt i väster till blekingska Ronneby kommun. Söder om Karlskrona ligger Ringö, en halvö med ca 500 invånare.

Innehåll

Administrativ historik

Karlskrona kommun har en mycket komplicerad indelningshistorik från kommunalförordningarnas i kraftträdande år 1863 fram till kommunens färdigbildande 1974. Vid sekelskiftet 1900 bestod området av, förutom Karlskrona stad, fjorton landskommuner och en municipalköping. En del av dessa hade bildats genom delningar år 1888. År 1925 delades kommunen Hasslö och Aspö i två, Hasslö respektive Aspö. År 1934 inkorporerades en del av Augerums landskommun i Karlskrona stad, varvid det år 1908 inrättade municipalsamhället Långö uplöstes. Vid kommunreformen 1952 bildades följande storkommuner: Lyckeby (av kommunerna Augerum och Lösen), Jämjö (av kommunerna Jämjö och Torhamn samt Kristianopels municipalköping), Fridlevstad (av Fridlevstad och Sillhövda) medan Tving, Nättraby, Sturkö, Ramdala, Hasslö samt Rödeby förblev oförändrade. Aspö och Tjurkö införlivades med Karlskrona stad. År 1963 gick Tving upp i Fridlevstad och Ramdala i Jämjö. År 1967 gick Lyckeby upp i Karlskrona stad. År 1971 infördes enhetlig kommuntyp, utan några sammanläggningar. Slutligen, år 1974 färdigbildades Karlskrona kommun genom sammanläggning av Karlskrona med Jämjö och Fridlevstad.

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI:s spegelmonogram, allt av guld.

Staden hade både namn och vapenbild efter sin grundare. Det var ursprungligen ett sigill, men användes som vapen. Efter den långdragna kommunbildningen, som slutfördes 1974 registrerades vapnet samma år i PRV för Karlskrona kommun. Av de i kommunen ingånde tidigare enheterna hade Fridlevstad, Jämjö, Lyckeby och Nättraby fört vapen, vilkas giltighet upphörde.

Politisk styrning

I Karlskrona styr den borgerliga alliansen tillsammans med miljöpartiet utan egen majoritet. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna räknas till oppositionen. Kommunfullmäktige har 75 ledamöter från 8 politiska partier.

Mandatfördelning i kommunfullmäktige efter valet valet 2006.

Valår m c fp kd mp s v sd Grafisk presentation
%
1991 16 9 8 5 2 32 3
32 3
16 9 8 5 2
1994 17 7 4 2 3 38 4
38 4
17 7 4 2 3
83,60%
1998 17 6 5 7 2 31 7
31 7
17 6 5 7 2
82,33%
2002 11 5 10 5 2 35 4 3
35 4
11 5 10 5 2
3
83,60%
2006 16 6 7 3 3 30 2 8
16 6 7 3 3
30 2
8
83,30%

m=moderata samlingspartiet, c=centerpartiet, fp=folkpartiet liberalerna, kd=kristdemokraterna, mp=miljöpartiet de gröna, s=socialdemokraterna, v=vänsterpartiet, sd=sverigedemokraterna

Källa: Valmyndigheten, SCB och Cybercity.

Befolkningsutveckling

Som kuriositet kan nämnas att befolkningen i kommunområdet i dag är mindre än vad det var 1950 då cirka 63 000 personer bodde i nuvarande Karlskrona kommun. Centralorten Karlskrona har dock vuxit i folkmängd om än svagt under samma tid. Förklaringar till denna paradox ligger i en omfattande urbanisering i skärgården och inre delen av fastlandet där största delen av befolkningen kring 1950 fortfarande sysslade med agrara verksamheter samt att Karlskrona som stad har inte vuxit i samma takt som befolkningen minskat på landsbygden på grund av en mycket svagare näringslivsutveckling än riket i övrigt. Skillnaden mellan centralortens och omlandets utveckling är stor, dock tycks den negativa befolkningsutvecklingen utanför centralorten ha mattats av under de senare åren.

Tätorter

Det finns 18 tätorter i Karlskrona kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Karlskrona 32 606
2 Rödeby 3 356
3 Nättraby 3 053
4 Jämjö 2 596
5 Hasslö 1 643
6 Sturkö 1 293
7 Fridlevstad 697
8 Tving 477
9 Torhamn 473
10 Spjutsbygd 422
11 Fågelmara 398
12 Skavkulla och Skillingenäs 380
13 Holmsjö 347
14 Drottningskär 328
15 Gängletorp 276
16 Kättilsmåla 238
17 Nävragöl 229
18 Brömsebro 213

En mindre del av Brömsebro ligger i Torsås kommun.

Småorter

Det finns 24 småorter i Karlskrona kommun.

I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2005.

# Småort Befolkning
1 Ramdala 187
2 Sjuhalla och del av Vrängö 175
3 Saleboda 120
4 Björkeryd 106
5 Möcklö 105
6 Lösen 95
7 Alstugorna 93
8 Stengöl och del av Svensgöl 90
9 Kristianopel 81
10 Strömsberg 79
11 Grönadal 78
12 Gredeby 73
13 Torsnäs 72
14 Mältan 71
14 Öljersjö 71
16 Sjötorp 70
17 Hagbo och Björkhaga 66
18 Truseryd 65
19 Lyckeåborg 62
19 Sälleryd 62
21 Alnaryd 61
22 Mjövik 59
23 Fjärdsjömåla 56
23 Rosenhill 56

Övriga orter

  • Stavkulla
  • Svanhalla
  • Åbyholm

Församlingar

Vänorter

Karlskrona har 8 vänorter:[2]

Källor

  1. ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009. 
  2. Karlskrona - Vänorter

Externa länkar


Personliga verktyg