Miljöpartiet
Från Rilpedia
Miljöpartiet de Gröna |
|
---|---|
Språkrör | Peter Eriksson Maria Wetterstrand |
Partisekreterare | Agneta Börjesson |
Gruppledare i riksdagen | Ulf Holm Mikaela Valtersson |
Grundat | 19 september 1981 |
Huvudkontor | Pustegränd 1-3, Stockholm |
Antal medlemmar | 7 828 (8:e) |
Politisk ideologi | Grön |
Internationellt samarbetsorgan | Global Greens |
Europeiskt samarbetsorgan | Europeiska gröna partiet |
Partigrupp i Europaparlamentet | G/EFA |
Färg(er) | Grön |
Webbplats | www.mp.se |
Miljöpartiet de Gröna (MP) är ett politiskt parti i Sverige, bildat 1981. Partiet har sitt ursprung i den gröna ideologin och förespråkar ett ekologiskt hållbart samhälle. Miljöpartiet kom in i riksdagen för första gången vid valet 1988, åkte ur riksdagen vid följande val men återkom till riksdagen i valet 1994 och har därefter stannat kvar i riksdagen. Partiet leds av de två språkrören Peter Eriksson och Maria Wetterstrand och är det minsta i Sveriges riksdag. Sedan december 2008 samarbetar partiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inför riksdagsvalet i Sverige 2010 som De rödgröna.
Miljöpartiet skapades som Miljöpartiet 1981 och bildandet var en protest mot det dåvarande svenska fempartisystemets hantering av kärnkraften och specifikt folkomröstningen om dess avskaffande. Partiet betecknar sig som blocklöst och samarbetar med såväl det borgerliga som det socialistiska blocket i olika frågor och på olika nivåer. I den nationella svenska blockpolitiken brukar emellertid Miljöpartiet räknas till det senare, framför allt efter det parlamentariska samarbetet med Socialdemokraterna 1998-2006. Miljöpartiet formulerar sin politik utifrån vad man kallar en trefaldig solidaritet med det ekologiska kretsloppet, kommande generationer och världens alla människor. Konkret förespråkar partiet en kretsloppsekonomi där människor lever av naturresursers avkastning och inte tär på sin omgivning, något man anser att ekonomisk tillväxt gör.[1] Partiet betonar vikten av deltagardemokrati och profilerar sig främst inom områden som miljö och energi men ofta även i frågor som jämställdhet, feminism och djurrätt.
Miljöpartiet har sitt starkaste stöd i Stockholms och Göteborgs kommuners riksdagsvalkretsar.
Innehåll |
Ideologi
Partiprogrammet börjar: "Miljöpartiet de Gröna är en del av en världsomspännande grön politisk rörelse. Tillsammans kämpar vi för långsiktigt hållbara, demokratiska samhällen, där människor tar ansvar, både lokalt och globalt. Vår vision är samhällen som lever i fredlig samexistens, verkar i jämlikt samarbete och där människor, djur och natur respekteras." Partiets ideologi vilar på en solidaritet som kan uttryckas trefaldigt[1]:
- Solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
- Solidaritet med kommande generationer
- Solidaritet med världens alla människor
Partiet har ända sedan början sagt att partiet ställer sig utanför den traditionella blockpolitiken, och i stället representerar den gröna ideologin, som är motståndare till mycket som de stora partierna har gemensamt, till exempel tron på nödvändigheten av ständigt ökad produktion samtidigt som man menar att till exempel frihet och jämlikhet går att förena.
Väljarna gav partiet en femma när de vid partiets bildande 1981 ombads gradera partiet på en skala 1-10 där 10 är mest borgerligt, sedan har dock partiets genomsnittssiffra bland befolkningen dragits ner till 3,9 1994. De senaste årens allianser på riksplanet med socialdemokraterna och vänsterpartiet har gjort att partiet har setts som ett parti tillhörande det socialistiska blocket. Samverkan har dock alltid av de ingående parterna beskrivits som röd-grönt. Partiet har i riksdagen ibland gjort uppgörelser med det borgerliga blocket, till exempel i frågor kring friskolor och småföretagsstöd. I ett femtontal kommuner runtom i landet regerar de gröna tillsammans med borgerliga partier liksom i Region Skåne.
Genom majoritets- eller vakteknisk samverkan med olika partier har Miljöpartiet efterhand blivit ett allt mer etablerat parti som till exempel innehar ordförandeposten i en kommunal nämnd i många kommuner. I Kalix ledde Peter Eriksson som kommunalråd en koalition av alla partier utom socialdemokraterna under perioden 1998-2002, vilket ledde till att de gröna blev största parti där i valet 2002. Bland andra kommuner där Miljöpartiet är populära märks Göteborg, Gnesta, Malmö och Umeå. Miljöpartiet har med åren kommit att bli alltmer av ett storstadsparti och har i dagsläget ofta svårt att göra sig gällande på landsbygden.
Symbol
Miljöpartiets partisymbol är maskrosen.
Valet av maskrosen bygger på den kända bilden av en maskros som spränger genom asfalten, ett bevis på att naturen är en stark kraft som kan övervinna det som hotar den. Maskrosen kräver också en omvärdering för att uppskattas.
De flesta gröna partier utanför Skandinavien har solrosen som symbol.
Organisation
Partiet högsta beslutande organ är kongressen som brukar hållas på våren en gång per år. Kongressen utser bland annat språkrör, partisekreterare och partistyrelse. På kongressen har varje avdelning rätt att skicka ett eller flera ombud med rösträtt beroende på hur många betalande medlemmar som finns i avdelningen. Även partiets ungdomsförbund Grön Ungdom har rätt att utse ombud med rösträtt. Även medlemmar som inte är ombud med rösträtt har rätt att närvara och yttra sig på kongressen.
En avdelning i Miljöpartiet omfattar alltid en kommun. Det finns även en organisation på länsnivå som ofta sysslar med landstingsfrågor. Dessutom finns ett antal olika nätverk som är inriktade på en viss fråga.
På riksnivå har Miljöpartiet på senare år ordnat kommun- och landstingsdagar som en mötesplats för att diskutera kommun- och landstingspolitik.
Miljöpartiet tillämpar en rotationsprincip som innebär att ingen bör sitta på ett externt uppdrag längre än tre mandatperioder i en följd, internt tillämpas ofta en nioårsregel.
Historia
Miljöpartiet de gröna bildades 1981. Miljöpartiet deltog i riksdagsvalen 1982 och 1985, men det var inte förrän 1988 som partiet kom in i riksdagen. Miljöpartiet fick 5,5 procent och blev det första nya partiet som kom in i den svenska riksdagen på 70 år. 1991 fick Miljöpartiet bara 3,4 procent och ramlade ur riksdagen och blev därmed också det första partiet på 70 år som ramlade ur riksdagen. Inför valet 1994 gjordes en större valkampanj och därmed kom också Miljöpartiet återigen in i riksdagen med 5,0 procent. År 1995 i det första Europaparlamentsvalet fick partiet rekordhöga 17,2 procent. I 1998 års val backade partiet med 0,5 procentenheter (till 4,5 procent) men vann politisk inflytande genom att Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val på 70 år, så de var tvungna att samarbeta med Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att behålla regeringsmakten. Under år 2006 ökade Miljöpartiets medlemsantal med 30 procent till cirka 9 500.
Hösten 2008 avskaffade Miljöpartiet kravet på att lämna den Europeiska unionen efter en medlemsomröstning.
Riksdagsledamöter
Det står i Miljöpartiets stadgar att ingen riksdagsledamot får sitta längre än tre mandatperioder i följd. Efter det får personen inte väljas till samma uppdrag igen inom tre år. När listan till riksdagsval väljs används principen varannan kvinna varannan man, för att uppnå en jämn könsfördelning.
EU-parlamentariker
Det är infört i Miljöpartiets stadgar att ingen EU-parlamentariker får sitta längre än två mandatperioder i följd, personen får därefter inte väljas till samma uppdrag igen inom tre år. När listan till EU-parlamentsval väljs används principen varannan kvinna, varannan man, för att uppnå en jämn könsfördelning
Partiledare
Partiet har valt att i stället för partiledare ha två språkrör, ett manligt och ett kvinnligt. Detta dels av jämställdhetsskäl (för att uppnå jämlikhet på alla nivåer), dels eftersom partiet förespråkar kortare arbetstider då två språkrör kan dela på arbetet. Ännu ett skäl som förs fram är att språkrörens uppgift är att föra ut partiets politik, inte att leda partiet.
Bland partiets mer kända politiker och tidigare språkrör märks Per Gahrton, Birger Schlaug och Eva Goës. Nuvarande språkrör är Peter Eriksson och Maria Wetterstrand.
Språkrörshistorik
- 1984-1985 Per Gahrton och Ragnhild Pohanka
- 1985-1986 Ragnhild Pohanka och Birger Schlaug
- 1986-1988 Eva Goës och Birger Schlaug
- 1988-1990 Fiona Björling och Anders Nordin
- 1990-1991 Jan Axelsson och Margareta Gisselberg
- 1991-1992 Jan Axelsson, den andra språkrörsposten vakant
- 1992-1999 Marianne Samuelsson och Birger Schlaug
- 1999-2000 Lotta Nilsson Hedström och Birger Schlaug
- 2000-2002 Matz Hammarström och Lotta Nilsson Hedström
- 2002- Peter Eriksson och Maria Wetterstrand
Grafisk tidsaxel
<timeline> ImageSize = width:820 height:100 PlotArea = width:800 height:60 left:5 bottom:25 AlignBars = justify
Colors =
id:Manligt value:powderblue2 id:Kvinnligt value:drabgreen id:filler value:gray(0.8) # background bar id:black value:black
DateFormat = dd/mm/yyyy Period = from:03/06/1984 till:31/12/2009 TimeAxis = orientation:horizontal ScaleMajor = increment:1 start:01/01/1985 unit:year
PlotData=
align:center textcolor:black fontsize:s mark:(line,black) width:30 shift:(0,-5)
- räknar från sista datumet på kongressen
bar:Manligt color:Manligt from: 03/06/1984 till: 08/04/1985 text:Per~Gahrton from: 08/04/1985 till: 20/09/1988 text:Birger Schlaug #birger och eva avgick vid riksdagsinträdet inte vid ordinare kongress ungefärligt datum #Anders och fiona valdes på ett förtroenderådsmöte i oktober 1988 därav 10 okt(för grafisk #uppfattning av att det är en vit priod där. from: 10/10/1988 till: 16/06/1990 text:Anders~Nordin from :16/06/1990 till: 20/04/1992 text:Jan~Axelsson from: 20/04/1992 till: 04/06/2000 text:Birger Schlaug from: 04/06/2000 till: 12/05/2002 text:Matz~Hammarström from: 12/05/2002 till: 31/12/2009 text:Peter Eriksson bar:Kvinnligt color:Kvinnligt from: 03/06/1984 till: 03/05/1986 text:Ragnhild~Pohanka from: 03/05/1986 till: 20/09/1988 text: Eva Goës #birger och eva avgick vid riksdagsinträdet inte vid ordinare kongress, ungefärligt datum #Anders och fiona valdes på ett förtroenderådsmöte i oktober 1988, därav 10 okt(för grafisk #uppfattning av att det är en vit period där. from: 10/10/1988 till:16/06/1990 text: Fiona~Björling #Margareta avgick efter riksdagsinträdet ca datum, bara för att ge en grafisk uppfatning from:16/06/1990 till:30/09/1991 text: Margareta~Gisselberg from:20/04/1992 till:23/05/1999 text: Marianne Samuelsson from:23/05/1999 till:12/05/2002 text: Lotta Nilsson~Hedström from:12/05/2002 till:31/12/2009 text: Maria Wetterstrand
</timeline>
Partisekreterare
- 1996-1999 Kjell Dahlström
- 1999-2007 Håkan Wåhlstedt
- 2007 - Agneta Börjesson
Gruppledare i riksdagen
- 1988-1991 Inger Schörling och Claes Roxbergh
- 1994-1998 Per Lager och Marianne Samuelsson
- 1998-2002 Per Lager och Marianne Samuelsson
- 2002-2006 Helena Hillar Rosenqvist och Mikael Johansson
- 2006-2008 Mikaela Valtersson och Mikael Johansson
- 2008- Mikaela Valtersson och Ulf Holm
Valresultat
Resultat i riksdagsval per kommun
Sidoförbund och nätverk
Partiet har två officiella sidoorganisationer, ungdomsförbundet Grön Ungdom (GU) och studentförbundet Gröna Studenter (GS). Därutöver finns ett antal närstående organisationer och interna nätverk. Gröna Quinnor är ett nätverk av några kvinnor i partiet, det finns även en jämställdhetskommité. Miljöpartister i Svenska kyrkan är en sammanslutning av miljöpartister som är aktiva i kyrkopolitiken i Svenska kyrkan och nätverket för hbt-personer heter Queergröna. Profiler från Miljöpartiet har tillsammans med andra gröna ideologer bildat den gröna tankesmedjan Cogito. I oktober 2008 bildades föreningen Gröna Seniorer.
Källor
- ↑ 1,0 1,1 ”Grön ideologi - ett krav på handling”. Miljöpartiet de Grönas partiprogram. Miljöpartiet de Gröna. 2009. http://mp.se/files/82000-82099/file_82014.pdf. Läst 26 maj 2009.
Externa länkar
|