Södra stambanan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Södra stambanan
Tågavgång från Sävsjö station ändrad.JPG
SJ:s InterCitytåg nr 203 avgår från Sävsjö station i riktning mot Malmö.
Allmänt
Plats Sverige Sverige
Ändstationer MalmöKatrineholm
Anslutande järnvägslinjer Kontinentalbanan
Godsstråket genom Skåne
Västkustbanan
Rååbanan
Skånebanan
Markarydsbanan
Kust till kust-banan
Halmstadsbanan
Jönköpingsbanan
Bockabanan
Godsstråket genom Bergslagen
Stångådalsbanan
Västra stambanan
Organisation
Invigd 1856-1864/1874
Ägare Staten
Banoperatör Banverket
Trafikoperatör SJ
Arriva
DSB First(Malmö-Alvesta)
Green Cargo
m.fl.
Tekniska fakta
Längd 483 kilometer
Antal spår Dubbelspår (fyrspår Malmö-Arlöv)
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största lutning 25 
Högsta tillåtna hastighet 200 km/h
Elektrifierad Hela sträckan elektifierad 1933
Tekniska fakta hämtade från järnväg.net
Linjekarta
BSicon .svgBSicon .svg km  tid 
BSicon .svgBSicon KBHFa.svg 614 4.25 Stockholm
BSicon .svgBSicon LUECKE.svg Västra stambanan
BSicon .svgBSicon HST.svg Järna Endast pendeltåg
BSicon STRrg.svgBSicon ABZrf.svg
BSicon LUECKE.svgBSicon BHF.svg Vagnhärad
BSicon LUECKE.svgBSicon DST.svg Tystberga
BSicon LUECKE.svgBSicon BHF.svg Nyköping C
BSicon LUECKE.svgBSicon ABZrg.svg Linjen Sala-Oxelösund mot Oxelösund
BSicon LUECKE.svgBSicon ABZrf.svg Linjen Sala-Oxelösund mot SalaEskilstuna
BSicon LUECKE.svgBSicon DST.svg Jönåker
BSicon LUECKE.svgBSicon BHF.svg Kolmården
BSicon BHF.svgBSicon STR.svg 483 3.30 Katrineholm
BSicon ABZqlr.svgBSicon ABZlg.svg Västra stambanan mot HallsbergGöteborg
BSicon .svgBSicon DST.svg Åby
BSicon .svgBSicon BHF.svg 435 3.08 Norrköping C Fjärr-, Regional- och lokaltåg
BSicon .svgBSicon eABZlf.svg Mot Kummelby-Söderköping-Valdemarsvik/Ankarsrum
BSicon .svgBSicon ABZlg.svg Godsspår mot Finspång
BSicon .svgBSicon DST.svg Kimstad
BSicon .svgBSicon DST.svg Norsholm
BSicon .svgBSicon eABZlf.svg Mot Ringstorp
BSicon .svgBSicon HST.svg Linghem Endast Östgötapendeln
BSicon .svgBSicon eABZlf.svg Mot Ringstorp
BSicon .svgBSicon ABZrg.svg Stångådalsbanan mot Bjärka SäbyVästervik/Kalmar
BSicon .svgBSicon BHF.svg 388 2.44 Linköping C Fjärr-, Regional- och lokaltåg
BSicon .svgBSicon eABZrf.svg Mot Bränninge-Skänninge/Vadstena
BSicon .svgBSicon DST.svg Malmslätt
BSicon .svgBSicon HST.svg Vikingstad Endast Östgötapendeln
BSicon .svgBSicon HST.svg Mantorp Endast Östgötapendeln
BSicon .svgBSicon ABZlg.svg Godsstråket genom Bergslagen mot HallsbergStorvik
BSicon .svgBSicon BHF.svg Mjölby
BSicon .svgBSicon eABZrf.svg Mot Väderstad-Hästholmen-Ödeshög
BSicon .svgBSicon HST.svg Boxholm Endast Östgötapendeln
BSicon .svgBSicon DST.svg Sommen
BSicon .svgBSicon BHF.svg Tranås
BSicon .svgBSicon DST.svg Frinnaryd
BSicon .svgBSicon HST.svg Aneby Endast Krösatågen
BSicon .svgBSicon ABZrg.svg Bockabanan mot Hultsfred
BSicon .svgBSicon ABZlg.svg Jönköpingsbanan mot JönköpingFalköping
BSicon .svgBSicon BHF.svg 268 1.52 Nässjö C Fjärr-, Regional- och krösatåg
BSicon .svgBSicon ABZrf.svg Halmstadsbanan mot VaggerydHalmstad
BSicon .svgBSicon ABZlf.svg Banan mot VetlandaÅseda
BSicon .svgBSicon HST.svg Bodafors Endast Krösatågen
BSicon .svgBSicon eABZrg.svg Hvetlanda-Sävsjö Järnväg , delvis uppriven
BSicon .svgBSicon BHF.svg 239 ---- Sävsjö C Fjärr- och krösatåg
BSicon .svgBSicon DST.svg Sävsjö Södra/Aleholm
BSicon .svgBSicon HST.svg Stockaryd Endast Krösatågen
BSicon .svgBSicon DST.svg Rörvik
BSicon .svgBSicon DST.svg Lammhult Stopp med krösatåg utreds
BSicon .svgBSicon DST.svg Moheda Stopp med krösatåg utreds
BSicon .svgBSicon ABZrg.svg Kust till kust-banan mot EmmabodaKalmar/Karlskrona
BSicon .svgBSicon BHF.svg 181 1.20 Alvesta Fjärr-, Regional- och krösatåg
BSicon .svgBSicon ABZrf.svg Kust till kust-banan mot VärnamoGöteborg
BSicon .svgBSicon eABZlg.svg Vislanda-Bolmens Järnväg
BSicon .svgBSicon DST.svg Vislanda
BSicon .svgBSicon eABZlf.svg Karlshamn-Vislanda Järnväg
BSicon .svgBSicon BHF.svg Älmhult Endast Öresundstågen
BSicon .svgBSicon ABZlf.svg Godsbana till Olofström
BSicon .svgBSicon eABZlf.svg Upprivet spår till Kristianstad
BSicon .svgBSicon BHF.svg Osby Endast Öresundstågen
BSicon .svgBSicon DST.svg Hästveda
BSicon .svgBSicon eABZlf.svg Östra Skånes Järnvägars spår till Kristianstad
BSicon .svgBSicon ABZlg.svg Markarydsbanan mot Halmstad
BSicon .svgBSicon ABZrg.svg Skånebanan mot Kristianstad
BSicon .svgBSicon BHF.svg 83 0.43 Hässleholms C Fjärr-, Regional- och pågatåg
BSicon .svgBSicon ABZrf.svg Skånebanan mot Helsingborg
BSicon .svgBSicon DST.svg Sösdala
BSicon .svgBSicon BHF.svg Höör Regional- och pågatåg
BSicon .svgBSicon HST.svg Stehag Endast Pågatågen
BSicon .svgBSicon eABZlg.svg Mot Klippan-Ängelholm
BSicon .svgBSicon eABZrg.svg Eslöv-Hörby Järnväg senare vidare till Kristianstad uppriven
BSicon .svgBSicon ABZlg.svg Rååbanan mot TeckomatorpHelsingborg
BSicon .svgBSicon BHF.svg Eslöv Regional- och pågatåg
BSicon .svgBSicon eABZlf.svg Ystad-Eslövs Järnväg
BSicon .svgBSicon HST.svg Örtofta Endast Pågatågen
BSicon .svgBSicon HST.svg Stångby Endast Pågatågen
BSicon .svgBSicon ABZlg.svg Västkustbanan mot KävlingeGöteborg
BSicon .svgBSicon eABZlg.svg Hardebergaspåret mot Bjärred
BSicon .svgBSicon BHF.svg 16 0.14 Lund C Fjärr-, Regional- och pågatåg
BSicon .svgBSicon eABZlf.svg Hardebergaspåret mot Södra Sandby-Harlösa
BSicon .svgBSicon ABZlf.svg Godsspår mot Staffanstorp-Trelleborg
BSicon .svgBSicon HST.svg Hjärup Endast Pågatågen
BSicon .svgBSicon HST.svg Åkarp Endast Pågatågen
BSicon .svgBSicon HST.svg Burlöv Endast Pågatågen
BSicon .svgBSicon ABZlg.svg Godsstråket genom Skåne mot KävlingeÄngelholm
BSicon .svg100x20px Kontinentalbanan mot Trelleborg/Köpenhamn
BSicon .svgBSicon eABZrf.svg Malmö-Limhamns Järnväg mot Limhamn Endast gods
BSicon .svgBSicon KBHFe.svg 0 0.00 Malmö C Fjärr-, Regional- och pågatåg

Södra stambanan kallas den järnvägslinje som går mellan Stockholm och Malmö via bland annat Norrköping, Linköping, Nässjö och Hässleholm. Järnvägen är idag, tillsammans med Västra stambanan, en av de hårdast trafikerade järnvägslinjerna i Sverige. Trafiken utgörs till stor del av godståg men även av persontåg främst i form av olika typer av lokala pendeltåg samt snabbtågen X2000.

Innehåll

Definition

Norrköping C är en av de större stationerna längs banan.

Södra stambanan var ursprungligen namnet på järnvägen från Malmö via Nässjö till Falköping, där den anknöts till den tidigare byggda Västra stambanan. Efter tillkomsten av dåvarande Östra stambanan (NässjöKatrineholm), och därmed en kortare färdväg mellan sydligaste Sverige och Stockholm, kom dock begreppet Södra stambanan allt oftare att syfta på sträckan Malmö–Nässjö–Katrineholm (/Nyköping)–Stockholm. Denna nyare definition fastställdes slutgiltigt av Banverket år 1990.

Banverkets exakta definition på Södra stambanan är bansträckningen från Malmö till Katrineholm respektive Järna (strax söder om Södertälje), där de anknyter till Västra stambanan som fortsätter till Stockholm C. Södra stambanan är med undantag av Norrköping–Järna (Nyköpingsbanan) dubbelspårig och persontrafikeras av SJ, men regionalt också av andra operatörer, såsom Östgötatrafiken, Skånetrafiken och Jönköpings länstrafik.Den del av gamla Södra stambanan som gick mellan Nässjö och Falköping heter numera Jönköpingsbanan.

Historik

I samband med att riksdagen beslutade om ett järnvägsnät bestående av stambanor som skulle byggas i statlig regi, var de första och mest prioriterade järnvägarna de som utgick från Stockholm söderut mot Göteborg och till Skåne för kontinentaltrafiken. Ursprungligen fanns det flera tänkta slutstationer för Södra stambanan: Ystad (som då var en av Sveriges största hamnar), Helsingborg på grund av närheten till Danmark, och Malmö. Malmölinjen segrade så småningom mycket tack vare Malmös och Lunds ingripande samt att Malmö var den hamnen som låg närmast Köpenhamn, att Malmö redan hade byggt ut sin hamn ett par decennier tidigare och att universitetsstaden Lund anslöts till järnvägsnätet.

Den 1 december (datumet valt för att det var kung Oscar I:s namnsdag) 1856 invigdes sträckan Malmö-Lund. Redan från början var tåglinjen en succé och stationerna i Malmö och Lund har sedan dess förblivit några av Sveriges mest trafikerade när det gäller antalet passagerare.

Därefter diskuterades den nordliga dragningen genom Småland, och främst på grund av besvärlig terräng med många sjöar och myrmarker i vägen drogs linjen inte genom södra Smålands större ort Växjö, utan genom tidigare närmast obebodda marker en bit väster om staden. Det finns en spridd myt om att Växjö stad skulle ha protesterat mot att få järnvägen genom staden, men det stämmer inte. Man ville dessutom ge banan en rak och inte alltför lutande sträckning som skulle klara av att passera igenom Småländska höglandet utan större problem för tågen. Man fick dock problem när man skulle dra järnvägen genom de högst belägna platserna på höglandet. Det största problemet var passagen genom nuvarande Sävsjö kommun då marken där var både oländig och mycket sank. Man valde att inte dra järnvägen genom den då centrala platsen, Komstad utan valde istället att anlägga en station vid Sävsjöån. Platsen som fick namnet Sävsjö blev den nya centrala punkten i området och man byggde härifrån järnväg både till Vetlanda och Målilla. 1947 blev Sävsjö stad och kan idag ses som det samhälle i Sverige som kanske har järnvägen mest att tacka av alla. Söderifrån förlängdes 1858 järnvägen till Höör, 1860 från Höör till Hässleholm, 1862 till Älmhult tills järnvägen nådde den nordliga ändpunkten och banan var klar i sin helhet 1864. Norrifrån drogs järnvägen från Falköping till Jönköping och Nässjö.

Nässjö C en viktig järnvägsknut längs med stambanan.

Nässjö, då platsen för tre gårdar som tillhörde byn Runneryd, valdes som den punkt där järnvägarna skulle gå ihop och den framtida linjen via Linköping skulle ansluta. Enligt en vida spridd skröna skulle Petter Jönsson, riksdagsman för bondeståndet, ha haft en avgörande betydelse för att man byggde järnvägsknuten Nässjö på denna plats. Stadsfullmäktige i Nässjö reste en minnessten över denne i Hembygdsparken 1938. Författaren Bengt-Arne Bengtsson menar i sin monografi om Södra stambanan att Jönssons betydelse är en myt och att denne inte hade något inflytande över huvud taget. Beslutet att placera en järnvägsknut i Nässjö fattades av riksdagen 1860 och då var Jönsson redan avliden.[1]. Han kända uttalande "Järnvägen ska gå till Träslända, för där bor jag", antas mest ha varit en ironisk kommentar mot de som argumenterade för sina hembygder med diverse krystade argument.

För att få till stånd en rakare och genare väg mellan Malmö och Stockholm lät man från 1860-talets mitt bygga en järnväg från Norrköping till Nässjö via Linköping, Tranås. På de platser där man valde att dra järnväg fanns ibland korta privata järnvägar som man köpte upp och lade till stambanan. Banan stod klar först 1874, mycket på grund av svårbyggd terräng och urusla statsfinanser (det statliga järnvägsbyggandet hade i hög grad finansierats med utlandslån, vars räntor märktes i budgeten) . Från Norrköping fanns en järnväg mot Katrineholm sedan tidigare (1860). Denna bana ingår numera i Södra stambanan.

På grund av den stora trafiken i främst Skåne och mellan Katrineholm–Stockholm där även göteborgstågen gick började man tidigt på vissa sträckor att bygga ut dubbelspår. 1901 invigdes dubbelspåret Malmö–Lund, 1904 var dubbelspåret färdigt mellan Lund och Hässleholm. För att inte trafikbelastningen skulle bli för stor i norr byggde staten järnvägslinjen Norrköping–Nyköping–Järna, ett enkelspår som invigdes 1915 vilket förkortade resvägen genom att gå längs med kusten och anslöt residensstaden Nyköping till det statliga järnvägsnätet. Därefter dröjde det till efter andra världskriget innan vidare dubbelspårsutbyggnad satte igång. 1958 var hela järnvägen Malmö–Norrköping dubbelspårig, 1964 var även järnvägen Norrköping–Katrineholm dubbelspårig. Elektrifieringen var färdig redan innan andra världskriget på hela sträckan Malmö–Katrineholm. År 1995 sattes X2000 in mellan Malmö och Stockholm, plus att Grödingebanan byggdes, vilket fick ned banans snabbaste restider mellan städerna från sex timmar till cirka fyra och en halv.

Framtid

En vanlig syn på stambanan genom Östergötland är Östgötatrafikens lokaltåg, kallade Östgötapendeln.

I framtiden kan utbyggnader till fyra spår på vissa sträckor väntas. Främst gäller det de högbelastade avsnitten mellan Malmö och Lund och senare mellan Linköping och Norrköping där omfattande pendeltågstrafik finns. Mellan Malmö och Lommabanans anslutning i Arlöv håller spåren på att byggas ut från två till fyra spår 2003–2009 och Banverket räknar med en fortsatt utbyggnad även mellan Arlöv och Flackarp (söder om Lund) inom ett par år. När (om) Hallandsåstunneln blir färdig minskas belastningen Hässleholm-Lund vilket kan förbättra trafikmöjligheterna.

Banverket planerar för en stor hastighetshöjning från 200 till 250 km/h på sträckan Nässjö-Hässleholm[2]. Detta planerades vara infört och i trafik år 2015, som första sträcka i Sverige, men har på grund av reviderad budgetplan för Banverket lett till att åtgärden skjutits upp till 2020. Bortsett från slopandet av de plankorsningar som finns på sträckan kräver själva åtgärden inte så mycket ombyggnader, då järnvägen plan- och profilenligt går i ett för tågen gynnsamt läge. Det har under 2007 och 2008 redan pågått en del spår- och kontaktledningsbyte, och mer ska göras. Vissa uträtningar behövs dock. Det nya signalsystemet ERTMS behövs, vilket ändå planeras runt 2015. Nya tåg måste köpas in också, som bör ha lutande vagnskorg för att inte förlora restid på de kurviga avsnitten Nässjö-Södertälje. Man hoppas kunna köra Nässjö-Hässleholm (185 km) på 1:00 inkl stopp i Alvesta halvvägs (idag 1:10). Då kan snabbtågen (som går varje timme) mötas där och man får bra byten från båda håll på dessa tre platser.

Om eller när Ostlänken (Linköping–Norrköping–Nyköping–Järna) blir verklighet så kommer det att innebära ett parallellt dubbelspår för höghastighetståg, vilket ger totalt fyra spår på sträckan. Delvis blir det linjeförändringar, bland annat diskuteras om en station ska byggas vid flygplatsen Skavsta.

På längre sikt kan man bygga fyrspår på fler sträckor, särskilt Hässleholm-Lund, och fler omkörningsspår Linköping-Hässleholm. Hur mycket man satsar beror på om man vill bygga Europabanan, en helt ny höghastighetsjärnväg Jönköping-Helsingborg (ev till Köpenhamn). Den ger ännu snabbare resor Stockholm-Malmö trots längre väg.

Bandata

  • Byggd: 1856-1864/1874 (det senare avser tidigare Östra stambanans invigningsår)
  • Spårvidd: 1435 mm normalspår
  • Längd: 483 km Malmö–Katrineholm
  • Dubbelspår: Ja
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Ja
  • ATC: Ja
  • Högsta hastighet: 200 km/h
  • Högsta höjd: Solbacka 315 m.ö.h. mellan Nässjö och Sävsjö.
  • Lägsta höjd: Malmö C 2 m.ö.h.

Externa länkar

  1. Bengt-Arne Bengtsson: Från Östra stambanan till Ostlänken/Götalandsbanan, Atremi, Mjölby 2007. ISBN 9789185487639. 
  2. http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/1873/Sodra-stambanan-hogre-hastighet-delen-GripenbergLund.aspx
Personliga verktyg