Sävsjö

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Sävsjö Siffrorna avser orten
●
Läge	57°24′08″N 14°40′04″O / 57.40222, 14.66778
Landskap	Småland
Län	Jönköpings län
Kommun	Sävsjö kommun
Folkmängd(2007)	5 817 invånare
Area(2005)	441 hektar

Sävsjö tingshus, numera kommunhus.

Sävsjö är en tätort och centralort i Sävsjö kommun (tidigare i Sävsjö stad) i Jönköpings län. Sävsjö kommun är beläget centralt på Småländska höglandet och gränsar till Vetlanda, Nässjö, Värnamo och Vaggeryds kommun samt till Alvesta och Växjö kommun i Kronobergs län. Straxt utanför Sävsjö ligger Götalands högsta punkt Tomtabacken som når en höjd på 377 meter över havet.

Sävsjös höga och centrala läge gjorde att Sävsjö tidigt efter järnvägens tillkomst på 1860-talet blev viktig som bland annat handelsplats, järnvägsknut och rekreationsort^[1].

På grund av Sävsjös ungdom såsom större samhälle finns det inte någon stadskyrka som på många andra platser utan Sävsjö församling består istället av de två mycket gamla ihopslagna församlingarna Vallsjö och Norra Ljunga vars 1100-tals kyrkor ligger ett antal kilometer utanför själva stadskärnan.

Historia

Sävsjö växte upp kring järnvägen, Södra stambanan, som blev färdig 1864. Den tidigare administrativa centralpunkten i västra Njudung, var intilliggande Komstad, Västra härad. Dock lämpade sig inte terrängen vid Komstad för järnvägen, varför den nya centrala platsen blev mötet mellan järnvägen och den gamla kungsvägen mellan Vetlanda och Värnamo. Denna plats hade redan tidigare varit betydelsefull då Sten Sture den yngre redan på 1200-talet låtit bygga ett jaktslott här. Slottet omnämns i skrift som så tidigt som 1287 och går då under namnet Eksjöhovgård. Även många gamla kyrkor och runstenar i området vittnar om att platsen sedan länge varit bebodd.

Sävsjö torg sett från öster. I bortre änden på torget ses Köpmangatan, vilken senare går ihop med Kopparslagaregatan, och till vilka affärslivet i Sävsjö mestadels är koncentrerat.

Ett stationssamhälle växte snabbt upp runt järnvägsstationen och när Sävsjö i och med Hvetlandabockens öppnande 1884 blev knutpunkt mellan Södra stambanan och Vetlanda-Målilla växte sammhället snabbt. 1886 blev Sävsjö municipalsamhälle, 1907 öppnade Sävsjö Sanatorium och 1908 slog Sävsjö Tingshus upp portarna. Orten ökade snabbt i folkmängd och på 1940-talet hade Sävsjö vuxit och blivit en av de större orterna i området med samtliga betydande administrativa och säkerhetsmässiga tjänster såsom; Polis, Brandförsvar, Lasarett och Tingsrätt med mera. År 1947 blev Sävsjö stad med fullständiga stadsrättigheter och självbestämmande. Det är den sjätte sista staden i Sverige att få stadsrättighet före kommunreformen 1971.^[2]

Nutid

Nu domineras främst Sävsjö av småindustri och många som bor i Sävsjö har arbete i de större intilligande städerna såsom Jönköping eller Vetlanda, trä- och verkstadsindustrierna sysselsätter dock fortfarande ett stort antal människor i staden och kommunen. Främst hus och melallindustrin har varit och är betydande för Sävsjö med företag som Sävsjö Trähus, Sävsjö fälgar och Sävsjösläpet i bräschen. Trots Sävsjös till antalet lilla befolkning har man kunnat bibehålla ett relativt brett näringsliv men under de senaste åren har avfolkningen och globaliseringen gjort sig till känna även här med arbetslöshet och stigande åldringstal som följd.

Under de tuffa åren på 1990-talet tappade Sävsjö mycket av sitt då breda näringsliv. Affärslivet minskade också kraftigt då man tappade många viktiga beståndsdelar i ett samhälle såsom Polis, Stadshotell, Bok och Leksakshandel med mera. Behovet av dessa verksamheter kvarstod dock och kommunen har länge kämpat för att få tillbaka dessa verksamheter. På senare tid har staden fått tillbaka viss del av sitt service och affärsliv när Polisstation, Stadshotell med flera öppnat ånyo. Det kvarstår dock mycket arbete för att få tillbaka Sävsjö på rätt spår igen.

Järnvägen och Sävsjö station

Tågavgång från Sävsjö i riktning från Stockholm och mot Malmö samt vy över Sävsjö torg och Stadshotell.

Huvudartikel: Sävsjö station

Södra stambanan mellan Stockholm och Köpenhamn skär genom Sävsjö och är den enda järnväg som finns kvar i kommunen. Tidigare var Sävsjö knutpunkt mellan stambanan och järnvägen mot Målilla via Vetlanda, men denna smalspåriga järnväg blev nedlagd på 1970-talet.

Järnvägen har betytt otroligt mycket för Sävsjö och dragningen av Södra stambanan genom Sävsjö är anledningen till att staden har blivit till och kunnat växa. Innan stambanan drogs fanns inte mer än ett torp på platsen men när man valde att dra järnvägen utmed Sävsjöån och anlade en station där började ett stationssamhälle att växa fram. Samhället fick namnet Sävsjö av den intilliggande Sävsjön och kontakten med Sävsjöån. Redan i mitten på 1880-talet hade Sävsjö vuxit till att bli ett municipalsamhälle med stort självstyre och vid 1940-talets början hade Sävsjö vuxit och blivit en av de största städerna i området. Vid denna tidpunkt gick det att åka med järnväg direkt till bland annat Stockholm, Malmö, Göteborg och Jönköping men även byta till smalspår mot Vetlanda och Målilla med den så kallade Vetlandabocken.^[3]

Fjärrtåg

Fram till 1990-talet stannade samtliga av SJ:s fjärrtåg vid Sävsjö station, men under 90-talet minskade trafiken som stannade vid Sävsjö kraftigt, främst i takt med att allt fler tåg på stambanan blev så kallade X2000-tåg. Runt år 2000 stannade inga rikståg i Sävsjö längre, vare sig X2000 eller de långsammare InterCity-tågen. På sista tiden har dock trafiken som stannar i Sävsjö ökat och från år 2006 stannar samtliga Intercitytåg vid Sävsjö station på nytt. De enligt många mycket bristfälliga kommunikationerna, främst med SJ:s fjärrtåg, har upprört många och kommunen kämpar flitigt för fler Fjärrtågs-stopp (dels fler Inter-City avgångar men även X2000-stopp)^[4] då resandeunderlaget i själva verket är mycket högt.

Regionaltåg

Sävsjö stationshus, byggt omkring 1920, är ett typexempel på tjugotalsklassicism med sin ganska ringa storlek och avskalade träfasad. Märk dock de mycket tidstypiska "träpelarna" som utgör husets knutar.

Regionaltågen som går genom kommunen går på Södra stambanan och på samma spår som rikstågen, dock finns det så kallade "trespår" på vissa sträckor mellan både Sävsjö-Alvesta och Sävsjö-Nässjö. Sedan en tid är det företaget Merresor som sköter den lokala trafiken i området. Regionaltågen som i stort består av vagnstypen Y1 kallas i allmänhet för Krösatågen. Tågen som går genom kommunen går från Alvesta till Nässjö och vise versa. Dessa tåg stannar vid Stockaryd, Sävsjö och senare vid Bodafors i Nässjö kommun, Sävsjö är den klart mest använda stationen av dessa. Dessa tåg finns i allmänhet till för att förbinda området med de X2000-tåg som stannar i Alvesta och Nässjö men även för kontakten med de större städerna i området, framför allt Jönköping och Växjö.

Under 2007 diskuterade Jönköpings länstrafik en nedläggning av ett flertal lokala tågförbindelser i området där lokalsträckan Nässjö-Sävsjö-Alvesta fanns med i samtalen. De gamla Y1:or som trafikerar sträckan skulle säljas och inköp av nya tåg ansågs inte aktuellt. Men på grund av hårda påtryckningar från Sävsjö kommun men även från Eksjö kommun gav länstrafiken upp försöket till en nedläggning och man valde istället att köpa in två nya Itino-tåg för trafikering av sträckan. I planerna ingår även att inom kort låta samtliga tåg på sträckan gå hela vägen till Alvesta (vilket inte är fallet idag då de flesta tåg vänder i Stockaryd) och att anlägga stationer i Lammhult och Moheda.^[5] Det har från kommunen och länstrafikens sida antytts att Sävsjö skulle få bli del av ett nytt tågsystem mellan Jönköping och Växjö. Detta på grund av att vägen över södra stambanan är betydligt kortare än den över Värnamo, som tågen går idag. Detta skulle med största sannolikhet betyda en kraftigt förbättrad tågtrafik till Sävsjö.^[6]

Sevärdheter

Runsten belägen intill Komstakvarn i Komstad straxt utanför Sävsjö

Runt om Sävsjö återfinns många sevärda platser vilka många är av äldre karaktär. I nuvarande Sävsjö församling återfinns nära 750 fornlämningar, där ibland kan nämnas ca 100 rösegravar. Trähusstadskärnan från sent 1800-tal med Sävsjö sanatorium är också mycket sevärd för den som är intresserad av historia och något äldre arkitektur.

Sävsjö sanatorium

Huvudartikel: Sävsjö sanatorium

En stor anledning till Sävsjös utveckling var tillkomsten år 1907 av Sävsjö sanatorium för svårt lungsjuka.^[7] Under första hälften av 1900-talet kom det tusentals rika stadsbor till Sävsjö, främst från Göteborg och Stockholm, som hade råd att unna sig den då bästa lungkureringsvården i Sverige. Läget för sanatoriet valdes för att den friska höglandsluften och närheten till natur skulle lindra besvären hos de lungsjuka (oftast tuberkulos). Tillgången på bra kommunikationer till bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö tros också ha haft stor inverkan på valet av plats.

När sanatoriet byggdes valde man att lägga byggnaden ett par hundra meter från den dåvarande stadskärnan. Här växte det då tallskog och man valde att bevara denna växtlighet i kombination med stora planteringar, buskage, gräsmattor och grusgångar. Växtligheten är i stort sett bevarad från sanatorietiden och skogen är idag en centralt belägen park i Sävsjö, oftast benämnd som sanatorieparken. Den pampiga böjda sanatoriebyggnaden finns ännu kvar och används idag som konferenshotell under namnet Ljunga park. Byggnaden är idag med sina fyra våningar och nära hundra rum norra Europas största träbyggnad.^[8]

Eksjöhovgårds slottsruin

Eksjöhovgårds Slottsruin.

Huvudartikel: Eksjöhovgårds slottsruin

Eksjöhovgårds slottsruin är en spektakulär byggnad precis utanför Sävsjö stadskärna. Slottsruinen är belägen på en liten ö i Eksjöhovgårdssjön och den går endast att nås via en enkel träbro avsedd för gångare. Slottsriunens läge mycket nära riksväg 127 har gjort att många känner igen ruinens siluett, närheten till riksvägen har även gjort att Eksjöhovgårds slottsruin är en av be mest besökta sevärdheterna i hela Småland.

Enligt traditionen skulle Sten Sture den yngre använt byggnaden som jaktslott. På 1650-talet lät fältmarskalken Carl Mauritz Lewenhaupt kraftigt bygga ut slottet men ombyggnationen hann inte färdigställas till Lewenhaupts död 1666 och arvingarna hade inte råd att slutföra den. På 1730-talet, då med greve Magnus Julius De la Gardie som slottsherre, revs den övre våningen och ingången flyttades. Senare ägare hamnade på ekonomiskt obestånd och 1812 såldes slottets koppartak varefter byggnaden snabbt förföll. Den lilla ö som slottet ligger på är minerad av olika typer av källare och hemliga gångar vilket tros ha lett till att de tidigare båda flyglarna inte förmådde stå kvar utan störtade samman på 1800-talet.^[9]

Fornlämningar

En av Sävsjös mindre förorter, Komstad var länge en viktig plats för forntida handel och rådslag. Detta har gjort att området runt Sävsjö är rikt på fornlämningar och runstenar. Det finns till exempel ett flertal gravhögar runt de båda kyrkorna Vallsjö och Norra Ljunga. De två mest kända fornlämningarna i trakterna runt Sävsjö finns båda vid Vallsjö g:a kyrka och utgörs av ett gravområde samt en källa. Gravområdet brukar i allmänhet kallas för Vallsjö äng och här hölls det fram till 1980-talet så kallade Vallsjö ängsfester. Vattnet som man kokade kaffe på hämtades alltid från den andra stora fornlämningen, S:t Sigfrids källa. Källan ligger mycket tätt inpå Vallsjöns strand och i en sten framför källan går det att återfinna två lika stora runda gropar cirka 20 cm ifrån varandra. Dessa gropar är enligt sägnen märken efter S:t Sigfrids knän när han knäföll här och lät vatten springa ur berget.

Sport

Sävsjö har haft stora idrottsliga framgångar under 1900-talet främst i och med att många företag runt om i kommunen varit aktiva sponsorer till den lokala idrottsverksamheten.

Handboll

Handbollen är den sport som gjort att Sävsjö som samhälle satts på den svenska idrottskartan. Detta till stor del på grund av Sävsjö HK:s sdamer som under 1990-talet tog sex raka SM-guld med klubben Sävsjö HK. Denna prestation är historisk då inget svenskt damlag dominerat en internationell sport på det sättet som Sävsjös damer gjorde under 1990-talet.

Drömmen tog dock slut i och med förlusten av titeln år 2000. 2000-talet har fortsatt nedåt för handbollsdamerna då man tappade placeringar i tabellen under tidigt 2000-tal och säsongen 2002/2003 åkte Sävsjö ur den högsta serien, Elitserien, efter mycket strul med både spelare och tränare.

Bandy

Bandysporten har betytt mycket för Sävsjö och under årens lopp har Sävsjö fött upp många stora bandyspelare. Stadens bandyklubb, Sävsjö BK har dock haft stora problem att hålla kvar sina bandyspelare då många lockas av att spela inom den stora och mer välkända klubben Vetlanda BK i intilliggande Vetlanda. Närheten till Vetlanda har gjort att Sävsjö BK nu mer ses som farmarklubb till Vetlanda BK som med sina stora framgångar inom Elitserien i bandy vunnit stort anseende.

Sävsjös mest kände bandyson är tveklöst Jonas Claesson som idag ses som Sveriges mest framgångsrike bandyspelare genom tiderna. Claesson innehar rekordet för flest gjorda mål under en karriär och han vann Allsvenskt SM-guld (tidigare högsta serien i bandy) för Vetlanda BK tre gånger under 1990-talet.

Kyrkor

Vallsjö nya kyrka med gamla griftegården i förgrunden. Kyrkan är uppförd år 1890 och ersatte då Njudungskyrkan Vallsjö gamla kyrka som huvudkyrka i Vallsjö församling (senare Sävsjö församling).

Sävsjö ligger mitt i vad man brukar kalla "Svenska Bibelbältet" som omfattar stora delar utav Jönköpings län. Detta innebär att det finns ett stort antal kyrkor och då främst frikyrkor runt om Sävsjö. Två av de kyrkor som Svenska kyrkan bedriver sin verksamhet i är så kallade Njudungskyrkor vilket betyder att de ingår i den grupp av mycket gamla kyrkor (1000-1200-tal) som återfinns i Njudungsområdet, idag till stor del Sävsjö och Vetlanda kommun.

Svenska kyrkans kyrkor

Svenska kyrkans Kyrkorum i Sävsjö församling (byggnadsår)

• Vallsjö kyrka (1895)
• Vallsjö g:a kyrka (1000-1100-tal)
• Norra Ljunga kyrka (1100-tal)
• Hjärtlanda Kyrka (1100-tal)

Frikyrkor

Frikyrkor som med olika kyrkorum finns representerade i Sävsjö

• Pingstkyrkan
• Allianskyrkan
• Missionskyrkan
• Höglandskyrkan
• Babtistkyrkan
• Metodistkyrkan
• Frälsningsarmén
• Evangeliska fosterlandsstiftelsen
• Guds kraft

Övriga andliga samfund

Andra andliga samfund som med samlingslokaler finns representerade i Sävsjö

• Jehovas vittnen
• Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga

Stadsdelar

• Aleholm se längre ned på denna sida
• Centrum se längre ned på denna sida
• Centrum Södra se längre ned på denna sida
• Eksjöhovgård
• Graninge
• Hägnen
• Högagärde se längre ned på denna sida
• Komstad
• Ljunga
• Lundbergsplan
• Mäjensjö
• Spången
• Strandhagen se längre ned på denna sida
• Trekanten
• Tällevad

Aleholm

Aleholm är en stadsdel i södra delen av Sävsjö. Aleholm domineras av industribebyggelse men här ligger även Sävsjös kommunala gymnasieskola, Aleholmsskolan. Förr stannade tågen utmed södra stambanan även här för av och påstigning (stationen var ej tidtabellförd av SJ), stationen hette då Alheholm/Säfsjö södra.

Centrum

Sävsjö station och tingshus. Tingshuset är numera kommunalhus som synes på flaggan.

Här finns de tre gågatorna Kopparslagaregatan, Köpmanagatan och Storgatan samt Stora torget till vilka affärslivet i Sävsjö mestadels är koncentrerat. Här återfinns även Kommunhus (före detta Sävsjö Tingsrätt), Polisstation, Stadshotell samt Centralstation.

Centrum Södra

Ev. Södra Centrum har på senare tid etablerats som ett begrepp av affärsidkarna i de södra delarna av Sävsjö centrum. Affärerna och lokalerna här är större och befinner sig i en mer industrilandskapslik miljö, här finns affärer som byggvaruhus,bilhandel, outlet och Netto stormarknad.

Högagärde

Stadsdel i nord-västra Sävsjö. På Högagärde återfinns bland annat Sävsjö lasarett, i folkmun kallat Sjukstugan, samt skidbacken med samma namn som stadsdelen. Skidbacken är försedd med både ankarlift och fikastuga och backen är hemvist för skidklubben Sävsjö SK. Området domineras annars till stor del av villabebyggelse, främst från 1970- och 80-tal.

Strandhagen

Strandhagen är en stadsdel i södra delen av Sävsjö. På strandhagen har det under en längre tid funnits ett behandlingshem och gruppboende för utvecklingsstörda.

Kändisar

• Jonas Jonson Brunk, grundare av stadsdelen Bronx, New York
• Sven "Svenne" Hedlund, sångare och artist, del i duon Svenne och Lotta
• Charlotte "Lotta" Hedlund, sångerska och artist, del i duon Svenne och Lotta
• Bosse Bildoktorn Andersson, Tv- och radioprofil
• Jonas Claesson, bandylegend och expertkommentator
• Åke Edwardson, författare
• Niklas Ekdal, författare, skribent samt politisk redaktör för Dagens Nyheter
• Susanne Rydén, operasångerska
• Micke Leijnegard, TV-profil på SVT
• Jens Sjögren, komiker och Tv-profil
• Gustav Rosén, grundare av Frisinnade landsföreningen, sedan 1934 del av Folkpartiet

Allmänt

Sävsjö har, som en del av Svenska bibelbältet, en stark frikyrklig tradition med ett stor antal frikyrkor(se ovan). Även nykterhetsrörelsen har haft och har en stark ställning här, främst i form utav IOGT-NTO.

Den starka frikyrkliga traditionen har även gjort att Sävsjö som kommun är en av de kommuner där Kristdemokraterna har sitt starkaste fäste i Sverige, kommunordföranden i Sävsjö kommun är en av de få i Sverige som är kristdemokrat.

På sommaren 1997 rövades den då 6 åriga flickan Jasmina Jasharaj bort från bostadsområdet Hägnen i Sävsjö. Flickan blev en av de mest eftersökta i modern tid i Sverige och hennes försvinnande tas ständigt upp när olika typer av våldsbrott mot barn uppkommer (senast i form av det uppmärksammade försvinnandet av 10 åriga Engla Höglund). Polisen har, trots starka vittnesmål aldrig lyckats binda någon vid brottet.

Under sent 1990- och 2000-tal har Sävsjö haft en kraftig ökning av kriminallitet, främst i takt med polisens minskade närvaro i kommunen. Sävsjö har idag en av de högsta brottstalen i Jönköpings län och kommunen jobbar flitigt för att återfå polis och polisstation till kommunen. Den ökade brottsligheten i Sävsjö är även något som Sävsjösonen tillika DN:s politiska redaktör Niklas Ekdal tagit upp och debatterat.^[10]

Noter

1. ↑ Sävsjö kommuns hemsida, Sävsjös historia [1]
2. ↑ Sävsjö ett samhälles liv och utveckling vid stambanan, Elna Nilsson
3. ↑ Smalspåriga järnvägar[2]
4. ↑ "Sävsjö värnar tågtrafiken"[3]
5. ↑ Länstrafikens tågrapport[4]
6. ↑ Smålandsnytt[5]
7. ↑ Upplevelseriket[6]
8. ↑ Sävsjö kommun-Nio socknar, Sävsjö hembygdsförening
9. ↑ Sverigeresor.se[7]
10. ↑ www.nyhetskanalen.se[8]

Externa länkar

• www.smalandregionen.se

• Wikimedia Commons har media som rör Sävsjö
  Bilder & media

v • d • r Sävsjö kommun i Jönköpings län i Sverige Tätorter Sävsjö · Vrigstad · Stockaryd · Rörvik Församlingar Hjälmseryd · Hjärtlanda · Hultsjö · Skepperstad · Stockaryd · Sävsjö · Vrigstad-Hylletofta

 Denna Jönköpings län-relaterade geografiartikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.