Från Rilpedia

Bibelbältet i Sverige är en inofficiell sociogeografisk term som avser områden präglad av mycket hög frikyrklig aktivitet. I samhällsdebatten uppkom det först under slutet av 1800-talet då frikyrkliga liberaler i Jönköping ville distansera sig från vad de uppfattade som andligt eftersatta Växjö stift och Kronobergs län, även benämnt ”mörkaste Småland”. Området runt Jönköping och på Småländska höglandet ansågs vara en del av ett ”bibelbälte”.

Utbredning

Det är framför allt området i och kring Jönköping som utgör bibelbältets centrum, eftersom frikyrkor, främst Pingstkyrkan men även andra välkända frikyrkliga rörelser har ett mycket starkt fäste just kring detta område. Större samhällen inom svenska bibelbältet med stark kyrklig tradition är Sävsjö, Vetlanda, Aneby, Vaggeryd och Gnosjö med flera. Det svenska bibelbältets utbredning är dock inte enbart begränsad till Jönköpings län, utan har med förgreningar via södra Västergötland mot Göteborg och Göteborgs skärgård en utlöpare åt väster, söderut mot skånska Örkelljunga och Hässleholm och norrut mot Örebro (se även Örebromissionen). Österut finns en utlöpare mot Oskarshamn via Målilla som ensam utlöpare. Felaktigt antas ofta hela Småland vara en del av bibelbältet. De frikyrkliga rörelserna spreds med järnvägen vilket förklarar de långa utlöparna även in till andra landskap och trakter där omgivande socknar förblev statskyrkliga. Större delen av Smålands befolkning förblev medlemmar i Svenska kyrkan och oftast var dessa trakter jordbrukarbygder där industrialismen kom väldigt sent eller bruksorter i östra Småland där de frikyrkliga rörelserna inte fick lika starkt fäste som arbetarrörelsen.

Politik

Skillnaden mellan frikyrkliga och statskyrkligt präglade bygder syns mycket tydligt i riksdagsval, där frikyrkliga bygder tenderar att rösta på kristdemokraterna och tidigare folkpartiet i högre grad än i statskyrkligt präglade bygder där det var socialdemokraterna och centerpartiet/bondeförbundet som dominerade. I Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922 var Jönköping och Jönköpings län ett starkt ja-fäste med över 80 % ja-röstare medan Växjö och i större delen av Kronobergs län hade nej-sidan överväldigande majoritet, en folkomröstning som för övrigt splittrade de svenska liberalerna i två läger. Från 1980-talet och framåt har kristdemokraterna ersatt folkpartiet som partiet för de frikyrkliga. Idag finns det tre kommuner i Sverige där Kristdemokraterna har över 30 % av rösterna; dessa är Sävsjö kommun, Aneby kommun och Gnosjö kommun – alla på Småländska höglandet och med en fortsatt stark kyrklig tradition. I dessa kommuner har kristdemokraterna även många väljare bland Svenska kyrkans medlemmar då partiet lyckats tvätta bort den frikyrkliga stämpeln något i dessa kommuner.

Litteratur

• Larsson, Lars-Olof: Småländsk historia, Norstedts Stockholm 1982