Sävsjö kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sävsjö kommun
Sävsjö kommunvapen
Sävsjö kommunvapen
Län Jönköpings län
Landskap Småland
Domsaga Eksjö domsaga
Centralort Sävsjö
Sävsjö kommun i Jönköpings län
Folkmängd
 • Totalt
195:e av 290
10 883 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
146:e av 290
733,00 km²
682,60 km²
50,40 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
195:e av 290
15,9 invånare/km²
Kommunkod 0684
Webbplats www.savsjo.se
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1]


f.d. Sävsjö Tingsrätt, numera säte för Sävsjö kommun.
Tågavgång från Sävsjö station i riktning från Stockholm och mot Malmö samt vy över Sävsjö torg och Stadshotell.

Sävsjö kommun är en kommun i Jönköpings län.

Innehåll

Administrativ historik

När kommunbegreppet infördes i Sverige år 1863 inrättades inom området för nuvarande Sävsjö kommun nio landskommuner, var och motsvarande en äldre socken. Ingen kommunal enhet bar då namnet Sävsjö.

Inom kommunerna Norra Ljunga och Vallsjö inrättades år 1882 municipalsamhället Sävsjö, omfattande ett samhälle som vuxit upp kring järnvägsstationen med detta namn. År 1947 lades dessa kommuner samman och bildade Sävsjö stad, varvid municipalsamhället upplöstes. Det var ett av sista tillfällena då en stadskommun nybildades i Sverige.

Vid kommunreformen 1952 utvidgades Sävsjö stad med Hjärtlanda; vidare bildades storkommunerna Hjälmseryd (av Hjälmseryd, Hultsjö och Stockaryd), Bäckaby (av Bäckaby, Fröderyd, Ramkvilla och Skepperstad) samt Vrigstad (av Hylletofta, Nydala och Vrigstad).

När enhetlig kommuntyp infördes 1971 ombildades staden till Sävsjö kommun, samtidigt som den lades samman med församlingarna Hylletofta och Vrigstad (ur Vrigstads kommun) och Skepperstad (ur Bäckaby kommun). Kommunen färdigbildades 1974 då Hjälmseryds kommun tillfördes.

Kommunvapnet

Blasonering: Sköld delad, övre fältet av guld, undre fältet blått, vari en fristående krenelerad mur av guld, med tre tinnar.

Vapnet stadfästes vid Sävsjös stadsblivande år 1947. Muren avser den yngre Stureättens gods Ekesjö och den blå-gula skölden är ätten Natt och Dags märke. Riksheraldikerämbetet föreslog denna historiska komposition. Efter kommunbildningen saknades konkurrens och vapnet kunde oförändrat registreras för Sävsjö kommun i PRV 1974.

Sävsjö stad

Sävsjö stad är stad och centralort i Sävsjö kommun i Jönköpings län.

Sävsjö växte upp kring järnvägen, Södra stambanan, som blev färdig 1864. Den tidigare administrativa centralpunkten i västra Njudung, var tidigare intilliggande Komstad (Västra härad). Dock lämpade sig inte terrängen vid Komstad för järnvägen, varför den nya centrala platsen blev mötet mellan järnvägen och den gamla kungsvägen mellan Vetlanda och Värnamo. Det växte snabbt upp ett stort stationssamhälle runt järnvägen och vid 1940-talet hade staden vuxit och blivit en av de större i området. År 1947 blir Sävsjö stad. Det är den tredje sista staden som inrättas innan innan det kommunalrättsliga begreppet avskaffas vid kommunreformen 1971.

En stor anledning till Sävsjös utveckling var tillkomsten år 1907 av Sävsjö sanatorium för svårt lungsjuka. Läget valdes för att den friska höglandsluften och närheten till natur skulle lindra besvären hos de lungsjuka. Sanatoriebyggnaden finns ännu kvar och används som konferenshotell. Den är i dag norra Europas största träbyggnad.

Sävsjö har haft stora idrottsliga framgångar under 1900-talet. På nittiotalet vann Sävsjös handbollsdamer SM-guld ett flertal gånger varav de vann SM två år i rad två gånger. Bandy är även en stor sport i Sävsjö och man har under åren fått fram ett stort antal ledande bandyspelare. Den mest kände är kanske Jonas Claesson som av experter ses som Sveriges mest framgångsrike bandyspelare genom tiderna. Han är bland annat den som gjort mest mål i allsvenskan av alla under en karriär och han vann förövrigt SM-guld för Vetlanda BK tre gånger.

Vrigstad tätort

Vrigstad är en tätort i Sävsjö kommun i Jönköpings län.

Vrigstad är en gammal och betydande handelsplats utmed den gamla handelsvägen Vetlanda-Värnamo. När man började dra järnväg genom landet valde man att dra stambanan genom Sävsjö i stället för genom Vrigstad. Därigenom minskade ortens betydelse och vid kommunreformen avskaffades Vrigstad storkommun och togs upp i dåvarande Sävsjö stad, senare Sävsjö kommun. På senare tid har dock orten fått en större betydelse, eftersom mycket gods i dag fraktas med lastbil och vägen mellan Jönköping och Växjö, Kalmar går genom orten. Två gånger om året arrangeras en marknad, Vrigstad marknad som lockar mer än 5 000 besökare per gång.

Stockaryd stationssamhälle

Stockaryd är ett stationssamhälle i Sävsjö kommun i Jönköpings län

När södra stambanan blev klar 1864 blev bondbyn Stockaryd ett snabbt växande samhälle. Storhetstiden varade mellan cirka 1920 och 1970. Sedan dess har området blivit en avfolkningsbygd men attraktiv för vissa stadsbor som en plats att flytta till. Av detta skäl är huspriserna förhållandevis låga, varför det endast finns ett fåtal hyreshus. Stockaryd är centrum för svensk tillverkning av hyvelbänkar från 1950-talet.

Kollektivtrafik och kommunikationer

Järnvägen har alltid haft stor betydelse för Sävsjö kommun, men på senare tid har även busstrafiken kommit att betyda mycket för kommunikationerna i området.

Järnvägstrafik

Södra stambanan mellan Stockholm och Köpenhamn skär genom både Sävsjö och Stockaryd och är den enda järnväg som finns kvar i kommunen. Tidigare var Sävsjö knutpunkt mellan stambanan och Målilla via Vetlanda, men denna smalspåriga järnväg blev nedlagd på 1970-talet.

Rikståg. Fram till 1990-talet stannade samtliga SJ-tåg vid Sävsjö station, men under 90-talet minskade trafiken som stannade vid Sävsjö kraftigt (i takt med att allt fler tåg på stambanan blev så kallade X2000-tåg). Runt år 2000 stannade inga rikståg i Sävsjö längre, vare sig X2000 eller de långsammare InterCitytågen. På sista tiden har dock trafiken som stannar i Sävsjö ökat och från år 2006 stannar samtliga Intercitytåg vid Sävsjö station på nytt.

Regionaltåg. Regionaltågen som går genom kommunen går på Södra stambanan och på samma spår som rikstågen. Sedan en tid är det företaget Merresor som sköter trafiken i området. Regionaltågen kallas i allmänhet för Krösatågen. Tågen som går genom kommunen går från Alvesta till Nässjö och vise versa. Dessa tåg stannar vid Stockaryd, Sävsjö och senare vid Bodafors i Nässjö kommun. Dessa tåg finns i allmänhet till för att förbinda området med de X2000-tåg som stannar i Alvesta och Nässjö men även för kontakten med de större städerna i området, framför allt Jönköping.

Busstrafik

Den centrala knutpunkten för busstrafiken i området är Sävsjö varfrån det utgår ett stort antal busslinjer. All busstrafik i kommunen sköts och drivs av Jönköpings länstrafik som i sin tur hyr förare och fordon från olika bussåkerier, de åkerier som nyttjas i trakterna kring Sävsjö är främst; Hjälmåkrabuss AB, Carlstens buss AB och Åseda buss AB med flera. Det har under en tid diskuterats att införa så kallade "krösabussar" på de hårdast trafikerade linjerna såsom Sävsjö-Vetlanda och Sävsjö-Jönköping. Med krösabussar menas bussar som har lika många uppehåll som ett regionaltåg, alltså färre en en normal busslinje. Andra välanvända bussturer som utgår från Sävsjö är de mot Vrigstad och den mot Lammhult via Rörvik.

Tätorter

Det finns fyra tätorter i Sävsjö kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 27 februari 2008. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Sävsjö 5 815
2 Vrigstad 1 876
3 Stockaryd 1 206
4 Rörvik 555


Övriga orter (urval): Komstad, Bringetofta, Skepperstad, Hjärtlanda, G:a Hjälmseryd, Hjälmseryd, Hultsjö, Hylletofta, Hultagård, Gåvan, Torset, Vallsjö

Kommundelar

Sport

Sävsjö har haft stora idrottsliga framgångar tack vare sina handbollsspelande damer i Sävsjö HK, som vunnit SM-guld ett flertal gånger. Dessutom är en av bandyvärldens genom tiderna största spelare, Jonas Claesson, född i Sävsjö.

Källor

  1. ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009. 

Se även

Externa länkar


Personliga verktyg