Tingsrätt
Från Rilpedia
Tingsrätt, allmän underrätt och första instans inom det allmänna domstolsväsendet i både Sverige (från 1971) och Finland (från 1 december 1993). Även i Norge har begreppet (no. tingrett) från år 2002 ersatt de tidigare byrett och herredsrett. I Danmark har man en motsvarande underrätt, som heter byret.
Innehåll |
Tingsrätterna i Sverige
Historisk utveckling
Tingsrätterna i Sverige instiftades 1971, och ersatte rådhusrätterna (fanns då i 27 av landets större städer. I de övriga låg staden under häradsrätt) och häradsrätterna (häradstingen), vilka fanns på landsbygden. Därmed var de första rättsinstanserna lika över hela landet. År 1995 fanns det 96 tingsrätter i Sverige, men sedan dess har antalet skurits ned betydligt till dagens 49 (våren 2009), och antalet tingsrätter förväntas på sikt vara cirka 40 stycken i hela Sverige. Främst försöker man koncentrera tingsrätterna till residensstäderna i mindre län samt till de större städerna.
Begreppet tingsrätt skapades inte nytt inför reformen 1971, utan finns belagt redan på 1600-talet, då vanligen i betydelsen häradsrätt.
Fram till 1993 skulle varje verksamhetsår i tingsrätten, i enlighet med 1686 års kyrkolag, inledas med en tingspredikan i någon av Svenska kyrkans gudstjänstlokaler, eller på tingsstället. Många domstolar har bevarat detta åldriga åliggande såsom en tradition.
Administrativ indelning
Huvudartikel: Domsaga
Till en tingsrätt hör en domsaga, som är det administrativa området, där en tingsrätt dömer. Ett exempel: Blekinge tingsrätt dömer i tvistemål, som sker inom Blekinge domsaga, vilket vill säga i kommunerna Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström och Sölvesborg, med säte för huvudförhandlingar (rättegångar), med kansli i Karlskrona, och med ett ytterligare tingsställe i Karlshamn, där huvudförhandlingar kan ske, men där det inte finns någon fast anställd expedition.
Vid större geografiska avstånd är det vanligt att tingsrätten förfogar över ett eller flera tingsställen, lokaler dit rätten reser vid behov av förhandling. Parter i målet slipper på detta sätt resa långa avstånd, vilket sparar pengar för domstolen, vilken måste ersätta utlägg för resor och förlorad arbetsinkomst. Normalt är ingen personal på tingsrätten fast stationerad på tingsstället, utan enbart på huvudorten (kansliorten).
Inskrivningsmyndigheter
Huvudartikel: Inskrivningsmyndighet
Inskrivningsmyndighetern sorterar sedan den 1 juni 2008 under Lantmäteriverket. Detta verk har inget med domstolarna att göra längre.
Tingsrättens sammansättning
Tingsrättens chef kallas lagman. Denne ska leda arbetet på tingsrätten, och är chefdomare. Lagmannen utses av regeringen, efter en ansökningsprocedur.
Vid brottmål består tingsrätten i regel av en lagfaren domare samt av tre nämndemän. Om det finns skäl därtill, kan tingsrätten bestå av 2 domare+3 nämndemän, av 2 domare+4 nämndemän, eller av 1 domare+4 nämndemän.
Vid tvistemål skall tingsrätten som huvudregel bestå av tre lagfarna domare. I praktiken avgörs endast en obetydlig del av tvistemålen av tre domare.
Överklagande
En dom i tingsrätten kan överklagas till nästa instans, se hovrätt.
Externa länkar
Tingsrätt - Sveriges Domstolar
