Från Rilpedia

Markarydsbanan
Allmänt
Plats	Sverige
Ändstationer	Hässleholm–Eldsberga(-Halmstad)
Anslutande järnvägslinjer	Södra stambanan Skånebanan Västkustbanan
Organisation
Invigd	Hässleholm-Vittsjö 1890 Vittsjö-Markaryd 1892 Markaryd-Veinge/Eldsberga 1899
Ägare	Staten
Banoperatör	Banverket
Trafikoperatör	SJ Green Cargo m.fl.
Tekniska fakta
Längd	79 kilometer
Antal spår	enkelspår med mötesspår (Förutom dubbelspår Eldsberga-Halmstad ca 1 mil)
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
ATC	Ja
Fjärrblockering	Ja
Högsta tillåtna hastighet	130[1] km/h
Elektrifierad	1935
Tekniska fakta hämtade från Järnväg.net
Linjekarta
100x20px100x20px 79 Västkustbanan / Halmstad 72 Veinge - Planerad återinvigning av station 57 Knäred - Planerad återinvigning av station Godsspår till Traryd 37 Markaryd - Enda stället tåg kan mötas på just nu 22 Vittsjö - Planerad återinvigning av station 16 Bjärnum - Planerad återinvigning av station samt planerat mötesspår 100x20px100x20px 0 Hässleholm / Södra stambanan

Markarydsbanan är Banverkets beteckning på den elektrifierade järnvägen mellan Hässleholm-Eldsberga(-Halmstad).

Innehåll 1 Historia 2 Idag 3 Framtid 4 Se även 5 Källa

Historia

När Södra stambanan planerades i mitten av 1850-talet övervägde man sträckan via Värnamo-Ljungby-Markaryd, där huvudvägen gick (och ännu går). Man ville av politiska skäl dra järnvägen längs mindre bebyggda trakter, så den drogs inte förbi Markaryd.

Först drygt 30 år senare började två privatbanor byggas, och år 1890 öppnades Vittsjö-Hässleholms Järnväg (WHJ), medan fortsättningen Vittsjö-Markaryds Järnväg (WMaJ), invigdes år 1892. De två bolagen slogs ihop år 1897 till Hässleholms-Markaryds Järnväg (HMJ). År 1899 öppnades Markaryd-Veinge Järnväg (MaVJ). De två banorna hade gemensam trafik. Veinge låg på Västkustbanan och nu hade Markaryd förbindelse med två stambanor.

År 1930 förstatligades banorna och räknades som en bana. År 1935 elektrifierades banan. Fram till 1991 kunde tågen Göteborg-Malmö inte gå via Helsingborg, och ofta gick de via Hässleholm-Markaryd istället. Banan användes också när man behövde leda om tåg vid trafikstörningar och banarbeten.

Idag

I mitten av 1970-talet lades den lokala persontrafiken ned men vissa fjärrtåg fortsatte dock att göra uppehåll i Markaryd fram till år 1992, då tåg kunde gå via Helsingborg, och då gick persontåg inte via Markarydsbanan längre. Av och till har dock banan använts för genomgående persontrafik, dock utan att stanna i Markaryd.

Järnvägen har mest godståg. Godstågen längs västkusten går i hög grad längs denna bana, istället för längs Västkustbanan i sin helhet, eftersom sträckan mellan Ängelholm och Båstad över Hallandsås är en flaskhals.

X2000 mellan Göteborg och Köpenhamn går här av samma anledning, sedan 2006. Det innebär att tågen alltså inte passerar Helsingborg, och därmed undviker den enkelspåriga banan mellan Helsingborg och Båstad och även den kurviga delen över Hallandsåsen. SJ låter hälsa via ett press-meddelande att denna sträckning via Markarydsbanan gäller tills vidare.

Framtid

Det pågår diskussioner om att återuppta den lokala persontrafiken men inget konkret beslut har tagits ännu. Orter som är tänkbara för tåguppehåll är Bjärnum, Vittsjö och Markaryd. Det är länen och länstrafikbolagen som har ansvar för sådan trafik. En komplikation är att Halmstad, Markaryd och Hässleholm ligger i var sina län. Det går bara ett fåtal bussar på hela sträckan, dock nästan varje timme Halmstad-Knäred och Markaryd-Hässleholm.

Från den 18 augusti 2008 kommer ett veckoslutståg i vardera riktning mellan Malmö-Göteborg att göra uppehåll i Markaryd.^[2]

Se även

• Vittsjö-Hässleholms järnväg

Källa

1. ↑ Banportalen: STH per stråk utgiven 2008-12-01, se sidan 1
2. ↑ Förhandsutgåvan för samtliga tidtabeller i pdf giltig 15 juni-13 december 2008, se tidtabell 100