Skånebanan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Skånebanan
Regina tåg i Kristianstad.JPG
Regina tåg av typen X52 som vikarierande pågatåg i Kristianstad
-- Foto: Daniel Hougaard - Danne-Boy
Allmänt
Plats Sverige Sverige
Ändstationer KristianstadHelsingborg
Anslutande järnvägslinjer Blekinge kustbana
Södra stambanan
Markarydsbanan
Godsstråket genom Skåne
Västkustbanan
Organisation
Invigd Kristianstad-Hässleholm juli 1865
Hässleholm-Helsingborg 1875
Ägare Staten
Banoperatör Banverket
Trafikoperatör Arriva(På uppdrag av Skånetrafiken)
DSB First(Kristianstad-Hässleholm(-Malmö))
Green Cargo
Tekniska fakta
Längd 106 kilometer
Antal spår enkelspår med mötesspår
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast 22,5 ton
Största lutning 10,3 
ATC Ja
Fjärrblockering Ja
Högsta tillåtna hastighet 160(Kristianstad-Hässleholm) km/h[1]
130(Hässleholm-Helsingborg) km/h
Elektrifierad Kristianstad-Hässleholm 1955
Hässleholm-Helsingborg 1943
Tekniska fakta hämtade från [1] och [2]
Om inget annat anges i linjekartan så är det
även möjligt att mötas vid stationerna/hållplatserna
Linjekarta
BSicon .svgBSicon KBFl.svg 0 Kristianstad C anslutning Blekinge kustbana, öresundstågen kommer från Karlskrona
BSicon .svgBSicon PSL.svg 5 Karpalund, mötesspår
BSicon .svgBSicon ABZrf.svg 5 godsspår till Hanaskog
BSicon .svgBSicon PSL.svg 10 Önnestad, mötesspår
BSicon .svgBSicon HST.svg 18 Vinslöv
BSicon .svgBSicon PSL.svg 25 Attarp, mötesspår
BSicon ABZ3lf.svgBSicon ABZlg.svg anslutning till Markarydsbanan och Södra stambanan
BSicon .svgBSicon BHF.svg 30 Hässleholm C
BSicon .svgBSicon ABZlf.svg anslutning till Södra stambanan, Öresundtågen fortsätter här mot Köpenhamn
BSicon .svgBSicon PSL.svg 35 Finja, mötesspår
BSicon .svgBSicon HST.svg 42 Tyringe
BSicon .svgBSicon PSL.svg 50 Västra torup, mötesspår
BSicon .svgBSicon ABZlf.svg Godsspår till Perstorp AB
BSicon .svgBSicon HST.svg 55 Perstorp
BSicon .svgBSicon PSL.svg 62 Hyllstofta, mötesspår
BSicon .svgBSicon ABZrg.svg anslutning till LjungbyhedMuseijärnväg
BSicon .svgBSicon HST.svg 72 Klippan
BSicon .svgBSicon PSL.svg 77 Kvidinge, mötesspår
BSicon .svgBSicon PSL.svg 80 Kärreberga, mötesspår
BSicon .svgBSicon ABZlg.svg Godsstråket genom Skåne
BSicon .svgBSicon BHF.svg 82 Åstorp
BSicon .svgBSicon ABZlf.svg Godsstråket genom Skåne
BSicon STRrg.svgBSicon ABZrf.svg linje mot Kattarp(huvdsakligen omledningsbana)
BSicon STR.svgBSicon BHF.svg 88 Bjuv
BSicon STR.svgBSicon HST.svg 92 Mörarp
BSicon PSL.svgBSicon STR.svg 93 Hasslarp(mötesstation)
BSicon STR.svgBSicon HST.svg 97 Påarp
BSicon STR.svgBSicon ABZrg.svg Västkustbanan
BSicon STR.svgBSicon BHF.svg 103 Ramlösa
BSicon STR.svgBSicon TUNNELa.svg
BSicon STR.svgBSicon tKBHFe.svg 106 Helsingborg C, anslutning Västkustbanan
BSicon ABZqlr.svgBSicon .svg 96 Västkustbanan mot Ängelholm/Helsingborg

Skånebanan är en elektrifierad järnvägsförbindelse på sträckan KristianstadHässleholmHelsingborg. Banan trafikeras av pågatåg (Kristianstad – Helsingborg) och Öresundståg mellan Kristianstad-Hässleholm( – MalmöKöpenhamn). Banan fungerar som en tvärförbindelse mellan östra och västra Skåne.

Innehåll

Historia

Kristianstad-Hässleholm

När Södra stambanan började byggas genom Skåne i mitten av 1850-talet fick den en sträckning via Hässleholm och befolkningen i Kristianstad började därför undersöka möjligheterna att bygga en bibana till stambanan. Banan blev helt kommunal/privatfinansierad på grund av att staten inte kunde bidra med några pengar. Staden Kristianstad bidrog med mest. År 1863 bildades Christianstad-Hessleholms Jernväg (CHJ) och banan kunde invigas i juli 1865. Banan blev därmed en av de första enskilda järnvägarna i Skåne och både den danske och den svenske kungen deltog vid invigningen i Kristianstad för att visa på den betydelse staden haft genom historien.

CHJ:s stora konkurrent var Östra Skånes Järnvägar (ÖSJ) som bland annat ägde banorna till Hörby och Brösarp. ÖSJ drabbades hårdare än CHJ i och med 1920-talets begynnande bil- och busstrafik och år 1936 köpte CHJ upp ÖSJ och banorna kring Kristianstad hade med undantag för Blekinge Kustbana fått en enda ägare. Dock varade imperiet inte så länge - 1944 förstatligades CHJ och blev en del av SJ och år 1955 elektrifierades banan.

Hässleholm-Helsingborg

Man hade i Helsingborg börjat diskutera en järnväg som skulle ansluta till Södra stambanan redan år 1859. Flera alternativa sträckningar togs fram och man fastnade för en järnväg mot sydöst till Eslöv som öppnades år 1865. Dock levde planerna på en nordligare järnväg kvar, och efter många om och men började HHJ byggas i början av 1870-talet och kunde invigas i sin fulla längd år 1875. Den slutgiltiga sträckningen blev via Åstorp och Klippan istället för Ljungbyhed som tidigare varit föreslagen, dock fick Ljungbyhed järnvägsförbindelse via Klippan-Röstånga Järnväg.

Åstorp fick ytterligare en förbindelse med Helsingborg när Skåne Hallands Järnväg (SHJ) öppnade sträckan Helsingborg-Halmstad med bibanan Kattarp-Åstorp 1885. SHJ:s historia blev dock inte lång, bolaget förstatligades redan år 1896 så att SJ skulle kunna skapa Västkustbanan.

HHJ var en av de viktigaste privatbanorna i Skåne. Godstrafiken var omfattande och persontågen mellan Södra stambanan i Hässleholm och hamnstaden Helsingborg hade en kontinental prägel. Man köpte tidigt in tenderånglok och de modernaste loken hamnade efter förstatligandet hos SJ där de fick littera E4.

År 1940 förstatligades HHJ och elektrifierades år 1943. I början av 1970-talet lades den lokala persontrafiken ner men återuppstod 1991 i länstrafikens regi då Pågatågen började trafikera sträckan Helsingborg-Bjuv. Trafiken förlängdes 1998 till Åstorp och år 2007 förlängdes pågatågstrafiken ända till Kristianstad.

Trafik

Sedan den 17 juni 2007 ingår all persontrafik på Skånebanan i pågatågsnätet. Dessutom körs ett separat pågatågsnät mellan Helsingborg och Åstorp.

Persontrafik

Sträckan Kattarp – Åstorp trafikeras normalt inte. Vid behov används den dock som omledningsbana.

Godståg

Eftersom godståg inte tillåts att köra genom tunneln i Helsingborg körs samtliga godståg från Helsingborg via Ramlösa och Åstorp istället för via Kattarp.

De godståg till Västkustbanan från Helsingborg fortsätter via Åstorp mot Ängelholm och de godståg från Västkustbanan körs via Ängelholm mot Åstorp och därefter mot Helsingborg via Bjuv och Ramlösa.

På den hårdast utnyttjade delen trafikeras Skånebanan av cirka 10-11 godståg per dygn. Banan tillåter axellaster upp till 22,5 ton. Anpassning till högre axellaster är planerade.

Brister på banan

Lång restid

Restiden mellan Kristianstad och Helsingborg är cirka en timme och trettio minuter. Med bil tar det ungefär samma, men då kommer man dörr-till-dörr. Med en restid som i högre grad kan konkurrera med bilen skulle antalet resenärer öka betydligt på denna sträcka. Under de mest trafikintensiva timmarna på dygnet rådet det dessutom kapacitetsproblem på sträckan Åstorp – Helsingborg.

Dålig komfort

Komforten på banan är god öster om Hässleholm men sämre på sträckorna Hässleholm – Åstorp. På stråket förekommer spåravsnitt som är tekniskt förbrukade och oekonomiska att underhålla. Dessa spåravsnitt är inte godtagbara utifrån de krav på bland annat punktlighet som trafikvolymen medför. Även statusen på stråkets växlar är låg. Vid Rönne å finns geotekniska sättningsproblem som leder till återkommande hastighetsnedsättningar.

De största bristerna på Skånebanan är:

  • Tågförseningarna överstiger en nivå som är acceptabel med 30 till 40 procent.
  • Restiden Hässleholm – Helsingborg är för lång.
  • Kapacitetsproblem på sträckan Åstorp – Helsingborg.

Trafikplatser

Med Uppehåll för persontrafik

Ej Uppehåll för persontrafik

Delen från Åstorp till Kattarp:

Framtida tågtrafik

Sedan den 17 juni 2007 ingår all persontrafik i pågatågsnätet. De pågatåg (typ X11) som används nu kommer att bytas ut mot de redan beställda pågatågen av modell X60 som ersätter dagens modell av pågatåg. De nya pågatågen kommer dock först levereras tidigast 2009. Fram tills leveransen av X60 så används nuvarande pågatåg. Men enligt Skånetrafiken så råder det brist på pågatåg. Därför har Skånetrafiken även hyrt in ett par Regina tåg, som sattes i trafik i början av januari 2008.

Fram till år 2014 beräknas Pågatågen få 10 nya stationer och bland dessa finns där planer på att förlänga pågatågstrafiken Helsingborg-Åstorp till Klippan. Kvidinge Station ska då göras om, och få persontrafik. När pågatågstrafiken utökas till Klippan är i dagsläget oklart.

Omfattande upprustningar

Under 2008 kommer den påbörjade upprustningen av Klippan station att återupptas. Då kommer en ny busstation samt pendlarparkering att byggas.

Sedan tidigare är upprustningen i form av höjning samt förlängning av plattformar färdiga i Bjuv, Åstorp, Klippan, Perstorp samt i Tyringe.

Vid ett senare tillfälle så kommer spåret mellan Hässleholm och Klippan att bytas ut. Även byte av kontaktledning och säkring av plankorsningar kommer ske. Anledningen till detta är att man vill höja dagens största tillåtna hastighet på 130 km/tim till 160 km/tim för att senare i framtiden kunna nå målsättningen på 60 min restid mellan Kristianstad-Helsingborg. Dagens spår tillåter inte någon sådan hastighet på grund av dåligt skick.[2]

Längre fram

Det finns planer på Europabanan, Jönköping-Helsingborg-Köpenhamn, troligen klar efter år 2030. Sträckan Jönköping-Helsingborg ska trafikeras med endast snabba persontåg, medan sträckan Helsingborg-Köpenhamn måste trafikeras också med tunga godståg eftersom Öresundsbron redan börjar få ont om kapacitet. I så fall måste många godståg gå längs Skånebanan Hässleholm-Helsingborg som i så fall behöver dubbelspår.

Referenser

  1. Banportalen: STH per stråk, se sidan 1
  2. Upprustning av Skånebanan
Personliga verktyg
På andra språk