Stockholms pendeltåg
Från Rilpedia
Stockholms pendeltåg är länstågen på Banverkets spår i Stockholms län. Storstockholms Lokaltrafik, SL, är huvudman för trafiken. Stockholmståg är trafikoperatör på uppdrag åt SL sedan den 18 juni 2006.
Pendeltågssystemet består av tre linjer och 50 stationer, och har ca 230 000 påstigande per dag [1]. De flesta stationer ligger inom Stockholms län, men ändstationerna Bålsta och Gnesta ligger i Uppsala respektive Södermanlands län. På sträckorna Kungsängen-Västerhaninge och Märsta-Södertälje går tågen varje kvart under dagtid och en gång i halvtimmen på kvällar. På de yttre delarna är trafiken glesare. I rusningstrafik går det insatståg på de centrala delarna, huvudsakligen till och från Jakobsberg, Upplands Väsby och Tumba.
I Stockholmsregionen finns dessutom ytterligare tåg och spårsystem av liknande karaktär, bl.a. Roslagsbanan, Saltsjöbanan och Uppsalapendeln.
Innehåll |
Historik
Lokaltrafik på järnvägslinjerna runt Stockholm har bedrivits sedan slutet av 1800-talet. Den sköttes av SJ och de andra järnvägsbolagen som en integrerad del av deras övriga verksamhet. På 1960-talet ville SJ av lönsamhetsskäl avhända sig lokaltrafiken. Efter Hörjelöverenskommelsen övertog AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) ansvaret för den lokala persontrafiken på järnväg inom Stockholms län. SL bestämde nu taxor och trafikutbud, och SJ blev trafikentreprenör åt SL. Trafiken skulle byggas ut och bedrivas "tunnelbanemässigt". Stationerna rustades upp och nya motorvagnståg anskaffades. De första tågen av typ X1 sattes i trafik i maj 1968. Trafiken benämndes först "SL förortståg, därefter "SL lokaltåg". Inte förrän en bit in på 1980-talet blev benämningen Pendeltåg officiell.
Från starten gick SL:s pendeltågstrafik helt och hållet på samma spår som SJ:s gods- och fjärrtågstrafik. Det stod dock klart att kapaciteten måste ökas och att pendeltågen på sikt skulle få allt fler "egna" spår. Utbyggnad från dubbelspår till fyrspår skulle ske på de mest trafikerade sträckorna och pendeltågen köras på de inre spåren och övrig trafik på de yttre. Det första fyrspåret togs i bruk mellan Årstabron och Älvsjö 1972. Under perioden 1986-1996 skedde sedan en kraftfull utbyggnad till fyrspår. Fjärrtrafiken på Västra stambanans nordligaste del överfördes under perioden också till Grödingebanan. Sålunda har pendeltågen nu i praktiken egna spår från Järna och Nynäshamn till Stockholms södra samt från Stockholms central till Upplands Väsby. I centrala Stockholm finns fortfarande bara två spår. Den så kallade Citybanan är projekterad för att ge pendeltågen egen spårkapacitet genom staden samt två nya underjordiska stationer som skall ersätta Centralstationen och Karlberg. Det finns även långt framskridna planer på att bygga ut till fyrspår mot Kallhäll och att bygga dubbelspår och mötesspår på Nynäsbanan söder om Västerhaninge.
Pendeltågstrafiken har byggts ut i flera etapper, och de senaste tillskotten är sträckan Kungsängen-Bålsta som invigdes i augusti 2001 samt station Årstaberg som öppnade i januari 2006.
Trafikoperatör åt SL var åren 1967-2000 Statens Järnvägar, därefter Citypendeln fram till 2006 och sedan dess Stockholmståg KB. Själva tågen ägs dock av SL, liksom alla fordon i SL:s spårtrafik. Det beror på att de har lång livslängd, är dyra i inköp, och har lång leveranstid. Det skulle vara dyrt eller svårt att få operatörerna att köpa dessa eller egna tåg.
Linjer
| Linje | Sträcka | Restid | Längd | Stationer |
|---|---|---|---|---|
| J35 | Bålsta – Nynäshamn | 1:44 | 107 km | 28 |
| J36 | Märsta – Södertälje centrum | 1:21 | 74 km | 24 |
| J37 | Södertälje centrum – Gnesta | 0:31 | 30 km | 6 |
| Hela pendeltågssystemet | 200 km | 50 | ||
Det finns tre linjer i pendeltågsnätet: Linje 35 går från Bålsta i norr via Stockholm C till Västerhaninge, där tågbyte sker för vidare resa mot Nynäshamn. Linje 36 går från Märsta via Stockholm C till Södertälje centrum. Linje 37 går från Södertälje centrum till Gnesta, och ansluter till linje 36 i Södertälje hamn.
Trafiken på de två huvudlinjerna på sträckorna Märsta–Södertälje och Kungsängen–Västerhaninge har ett grundutbud med regelbunden 30-minuterstrafik från klockan fem på morgonen till klockan ett på natten, med regelbunden 15-minuterstrafik under dagtid. I rusningstrafik går vissa insatståg på de centrala delarna och ger som bäst genomsnittlig 7½-minuterstrafik på respektive linje. På den gemensamma sträckan mellan Karlberg och Älvsjö går det i genomsnitt ett tåg var 4:e minut i vardera riktning i rusningstrafik. Övriga sträckor har något glesare trafik, ungefär vartannat tåg från Kungsängen fortsätter till Bålsta och från Västerhaninge till Nynäshamn. Södertälje centrum–Gnesta har glesast trafik med halvtimmestrafik i rusningen och upp till två timmar mellan tågen övriga tider. Sommartid går tågen med en reducerad tidtabell.
Pendeltågen körs med motorvagnar av typerna X1, X10 och X60. Som längst är ett pendeltåg 214 meter och kan ta cirka 1 800 passagerare, varav 750 sittande. Topphastigheten är 160 km/h och kan uppnås med de modernare fordonen på sträckorna norr om Kallhäll och Rotebro, samt söder om Järna. På övriga sträckor är hastigheten mellan stationerna i regel mellan 80 och 140 km/h. Genomsnittshastigheten inklusive stationsuppehåll är ca 60 km/h.
Stationer
Det finns 50 stationer i pendeltågsnätet, och de allra flesta stationerna är utformade på ett likartat sätt med en mittplattform och en eller två ingångar med biljettspärrar. Vissa bytesstationer har dock flera plattformar. På sträckorna Södertälje syd-Gnesta samt Krigslida-Nynäshamn saknas biljettspärrar och biljetter säljs och viseras istället ombord på tåget.
Pendeltågen går på Banverkets spår och samsas med övriga tåg om utrymmet. Men bortsett från större trafikstörningar och några enstaka godståg har pendeltågen egna spår på större delen av nätet. Undantagen är sträckorna Bålsta-Karlberg, Märsta-Upplands Väsby, Stockholm C-Stockholms södra samt Järna-Gnesta. På sju stationer finns omstigningsmöjlighet mellan pendeltåg och regionaltåg, och fyra har anslutning till tunnelbana eller spårvagn.
Resande
Varje dag görs cirka 230 000 resor med pendeltågen. Största stationen är Stockholm C som har drygt 50 000 påstigande pendeltågsresenärer per dag. Belastningen är som störst på grenen mot Södertälje med nästan 70 000 påstigande per dag. Totalt görs över 4 miljoner personkilometer med pendeltågen en vanlig vardag.
De 10 största stationerna[1] (antal påstigande på pendeltåg en vintervardag 2006):
| # | Station | Antal påstigande |
|---|---|---|
| 1. | Stockholm C | 50 500 |
| 2. | Stockholms södra | 14 300 |
| 3. | Älvsjö | 11 100 |
| 4. | Jakobsberg | 9 600 |
| 5. | Karlberg | 9 400 |
| 6. | Flemingsberg | 8 700 |
| 7. | Sundbyberg | 7 400 |
| 8. | Sollentuna | 6 800 |
| 9. | Tumba | 6 500 |
| 10. | Södertälje centrum | 6 400 |
| 51. | Hemfosa | 100 |
I andra sammanställningar till exempel för andra artiklar om kollektivtrafik på Wikipedia brukar man räkna på- och avstigande tillsammans, vilket är ungefär dubbelt så många. Om man summerar antal påstigande för alla stationer får man totalt antal resenärer förutom att de som byter räknas dubbelt.
Kvalitet
Pendeltågen har de senaste åren haft stora problem med punktlighet och inställda tåg. Punktligheten, som mäts i andelen avgångar högst 3 minuter efter och högst 1 minut före tidtabell, var år 2006[uppdatering behövs] på endast 81,1% vilket är i särklass sämst av all trafik inom SL. Järnvägen genom Stockholm är mycket hårt belastat, och en försening ger lätt flera, eftersom det är svårt att få plats för ett tåg vid annan tid än den inplanerade. Andelen inställda tåg är också mycket hög och 2006 var 2,7% av alla beställda avgångar inställda. Orsakerna är flera, men på senare tid har fordonsfel och personalbrist varit dominerande förklaringar.
SL gör regelbundet mätningar bland resenärerna om upplevd kvalitet, och även här ligger pendeltågen dåligt till. Hösten 2006 uppgav 36% att de var nöjda med pendeltågstrafiken. Störst missnöje återfinns bland resenärerna mot Nynäshamn där endast 20% är nöjda med trafiken.
Punktlighet, inställda avgångar och andel nöjda resenärer 2002-2006 [2][3]:
| 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Punktlighet | 85,7% | 87,3% | 86,4% | 83,3% | 81,1% |
| Inställda avgångar | 1,7% | 1,1% | 1,4% | 1,7% | 2,7% |
| Nöjda resenärer | 47% | 50% | 51% | 42% | 36% |
Det finns förhoppningar om att punktligheten ska öka när de nya pendeltågen X60 är inkörda och de äldre av typen X1 har fasats ut. Tekniska utrustningar brukar ha sämst kvalitet när de är nya (tillverknings- och kravspecfel) samt när de är gamla (slitage). Förarbristen är sannolikt svårare att komma tillrätta med då arbetslösheten sjunker i Stockholm samtidigt som pensionsavgångarna inom lokförarkåren kommer vara fortsatt hög de närmaste åren.
Vagntyper
I trafik:
Ej längre i trafik:
Depåer
Uppställning och underhåll av pendeltågen sker sedan 1968 i Älvsjödepån. 2006 togs ytterligare en anläggning i bruk i Upplands-Bro, den s k Brodepån. Ytterligare en depå håller på att byggas vid Södertälje hamn[uppdatering behövs]. Därutöver finns uppställning av fordon vid ett antal stationer som Kungsängen, Märsta, Västerhaninge och Tumba.
Framtid
- Nynäsbanan. Det finns planer på att bygga ut Nynäsbanan med dubbelspår på sträckan Västerhaninge - Tungelsta. Arbetet planeras pågå under 2010 och 2011 [uppdatering behövs][4].
- Södertälje centrum - Södertälje hamn. Sträckan mellan Södertälje centrum och Södertälje hamn är en av Sveriges mest trafikerade enkelspårssträckor (12 tåg/timme). Som normalt på ett hårt belastat enkelspår ger en försening lätt flera, vilket sprider sig över hela pendeltågsnätet. En utredning har gjorts för att bygga dubbelspår på sträckan vilket skulle minska störningskänsligheten och möjliggöra en utökning av pendeltågstrafiken. En förstudie har genomförts och byggstart beräknas ske tidigast 2012 [5]. En planskild anslutning skall också byggas vid Södertälje hamn, idag korsar tåg mot Södertälje C spåren för tåg mot Stockholm.
- Citybanan. Citybanan är en planerad järnvägstunnel under centrala Stockholm som sträcker sig från Stockholms södra till Tomteboda. Tunneln fördubblar spårkapaciteten genom Stockholm och kommer ge pendeltågstrafiken två nya stationer samt egna spår på sträckan. Projektet kostar cirka 16 miljarder kronor och trafikstart beräknas kunna ske 2013-2016[uppdatering behövs] [6].
- Tomteboda - Kallhäll. Sträckan mellan Tomteboda och Kallhäll är idag hårt trafikerad och därför utreder man möjligheten att bygga ut sträckan till fyrspår. En förstudie har genomförts och två alternativa sträckningar för de två nya spåren har undersökts, en via Kista och en längs befintlig bana via Sundbyberg [7]
- Roslagspilen är arbetsnamnet på ett projekt för ny järnväg från centrala Stockholm via Citybanan, Danderyd, Täby till Åkersberga.
- Hölö. En planerad utbyggnad är att köra pendeltåg till Hölö söder om Järna, på Nyköpingsbanan. Det innebär bara att man bygger en station i Hölö, och kör vissa tåg från Södertälje dit istället för till Gnesta. Förslaget har utretts av SL och slutsatsen blev att det inte går att skapa en attraktiv pendeltågstrafik till Hölö med dagens spårsystem (det är enkelspår och det går många regionaltåg redan) [8]
- Snabbpendeltåg. Det finns näraliggande planer för en snabbare slags pendeltåg i SL:s regi, plus omgivande län. De ska stanna mer sällan är dagens pendeltåg, men oftare än regionaltågen, och troligen gå längre än pendeltågen. Det nämns ändhållplatser i Södertälje C, Nynäshamn, Eskilstuna, Nyköping, Enköping och Uppsala. Det tar t.ex. idag 43 minuter till Södertälje och 39 minuter till Bålsta. Ett problem är att de flesta spår är hårt belastade redan, de mot Södertälje C, Eskilstuna, Nyköping, Kungsängen och Upplands Väsby är alla det. Utbyggnad till dubbelspår skulle behövas mot särskilt Södertälje C, och även mot Nyköping och Eskilstuna, samt fyrspår mot Kallhäll.
- Innan Citybanan byggts planeras upp till 8 st snabbpendeltåg/timme/riktning genom Stockholm i maxtrafik, vilket blir hälften av dagens pendeltåg. Ordinarie pendeltåg måste då halveras i turtäthet, för det får absolut inte plats mer än 16 pendeltåg/timme/riktning förbi Stockholm innan Citybanan finns. Det är inte sagt vilket år dessa snabbpendeltåg införs, men det planeras och skrivs mycket om dem.
Referenser
Banverket: Linjebok Stockholms trafikledningsområde, 2007, Utgåva 4, ätr 4. BVF 646.4.
”Tekniska fakta - pendeltåg”. Storstockholms Lokaltrafik. http://sl.se/templates/Page.aspx?id=1640. Läst 2007-07-10.
”Pendeltågen i Stockholms län : Historisk bakgrund och utveckling 1957-2003”. Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting. 2003-12-09. http://www.rtk.sll.se/publikationer/promemorior/2003/pm_24-2003.pdf.
- ↑ 1,0 1,1 ”Fakta om SL och länet år 2006”. Storstockholms Lokaltrafik. 2007. http://www.sl.se/upload/rapporter/uploads/SLfakta_2006.pdf.
- ↑ ”SLs årsbersättelse för 2006”. Storstockholms Lokaltrafik. 2007-05-07. http://www.sl.se/upload/rapporter/uploads/SL_arsberattelse_2006.pdf.
- ↑ ”Upplevd kvalitet i SL-trafiken hösten 2006”. Storstockholms Lokaltrafik. 2007-01-17. http://www.sl.se/upload/rapporter/uploads/Upplevdkvalitet-host2006.pdf.
- ↑ ”Nynäsbanan”. Banverket. 2008-08-26. http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/1871/Nynasbanan.aspx. Läst 2008-09-02.
- ↑ ”Södertälje C-Södertälje hamn”. Banverket. 2007-03-20. http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/1873/Sodertalje-C-Sodertalje-hamn.aspx.
- ↑ ”Citybanan i Stockholm”. Banverket. 2007-05-02. http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/1867/Citybanan-i-Stockholm.aspx.
- ↑ ”Tomteboda-Kallhäll”. Banverket. 2007-04-24. http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/1873/Tomteboda-Kallhall.aspx.
- ↑ ”Redovisning av uppdrag Pendeltågstrafik till Hölö”. Storstockholms Lokaltrafik. 2007-02-27. http://www.sl.se/Upload/styrelsen/uploads/styrelsehandlingar/mar%2007/%C3%84rende%2014.pdf.
Se även
- Storstockholms Lokaltrafik
- Pendeltåg
- Lokaltåg
- Regionaltåg
- Nynäsbanan
- Roslagsbanan
- Saltsjöbanan
- Uppsalapendeln
- Upptåget
- Stockholms tunnelbana
- Stockholms stad
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Stockholms pendeltåg
- SL.se
- Stockholmståg
- Järnväg.net
|
|||||
|
||||||||
