Saltsjöbanan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ett tåg på Saltsjöbanan vid Henriksdals station

Saltsjöbanan är en järnväg som går mellan Slussen i Stockholm och Saltsjöbaden i Nacka kommun. Banan har 18 stationer och hållplatser, är 18,6 kilometer lång[1] och trafikeras av lokaltåg på två linjer för Storstockholms Lokaltrafik. Entreprenör för trafiken är Veolia Transport. En vanlig vintervardag görs 19 600 resor med Saltsjöbanan[2].

Innehåll

Linjer

Saltsjöbanan
BSicon .svg100x20px Slussen Tunnelbana
BSicon .svgBSicon eABZlf.svg spår till Stockholm S Ej i drift
BSicon .svgBSicon TUNNEL1.svg Stadsgårdstunneln 600 m
BSicon .svgBSicon WBRÜCKE.svg Danviksbron 200 m
BSicon .svgBSicon BHF.svg Henriksdal
BSicon .svgBSicon TUNNEL1.svg Henriksdalstunneln 350 m
BSicon .svgBSicon AKRZo.svg Länsväg 222
BSicon .svgBSicon HST.svg Sickla
BSicon .svgBSicon BHF.svg Nacka
BSicon .svgBSicon BHF.svg Saltsjö-Järla
BSicon .svgBSicon HST.svg Lillängen
BSicon .svgBSicon BHF.svg Storängen
BSicon .svgBSicon AKRZu.svg Saltsjöbadsleden
BSicon .svgBSicon BHF.svg Saltsjö-Duvnäs
BSicon .svgBSicon eABZlg.svg spår till grusgropen i Snörom Nedlagt ca 1899
BSicon .svgBSicon HST.svg Östervik
BSicon .svgBSicon HST.svg Fisksätra
BSicon .svgBSicon BHF.svg Igelboda
BSicon STRrg.svgBSicon ABZrf.svg
BSicon HST.svgBSicon STR.svg Tippen
BSicon HST.svgBSicon STR.svg Tattby
BSicon TUNNEL2.svgBSicon STR.svg Tattbytunneln 100 m
BSicon HST.svgBSicon STR.svg Erstaviksbadet
100x20pxBSicon STR.svg Solsidan
BSicon .svgBSicon STR.svg
BSicon .svgBSicon BHF.svg Neglinge
BSicon .svgBSicon HST.svg Ringvägen
BSicon .svg100x20px Saltsjöbaden
Linje Sträcka Restid Längd Stationer
L25 SlussenSaltsjöbaden 30 min 16 km 14
L26 IgelbodaSolsidan 6 min 3 km 5
Totalt: 18.6 km 18

Saltsjöbanan ingår i SL:s spårtrafiksystem och trafikeras av två olika linjer, från klockan 05 på morgonen till klockan 01 på natten. En längre linje går mellan Slussen och Saltsjöbaden, och en kortare går mellan Igelboda och Solsidan. Byte mellan de två linjerna sker över plattform vid Igelboda. Tågen stannar normalt vid alla mellanliggande stationer och går i regelbunden 20-minuterstrafik under dagtid på vardagar, och var 30:e minut på kvällar och helger. I rusningstrafik går tågen i oregelbunden 15-20 minuterstrafik och vissa tåg är snabbtåg som inte stannar på alla stationer mellan Fisksätra och Slussen. [3]

Bandelarna är cirka 16 respektive 3 kilometer långa. Banan är till största delen enkelspårig vilket begränsar möjligheterna att köra tätare trafik. [4]

Historik

Banan invigdes den 1 juli 1893. Banan tillkom i samband med byggandet av Saltsjöbaden. Knut Agathon Wallenberg ville göra Saltsjöbaden till en exklusiv badort. Saltsjöbanan var nödvändig för att skapa enkla kommunikationer till och från Stockholm.

Fram till 1913 bedrevs trafiken med ångtåg, därefter elektrifierades banan. 1914 öppnades även grenbanan Igelboda-Solsidan.

Saltsjöbanans station i Storängen

Från början drevs banan av Järnvägs AB Stockholm-Saltsjön, med familjen Wallenberg i spetsen. Banan var redan från start mycket lönsam, bland annat genom den godstrafik som Wallenbergfamiljens företag i Nacka genererade, till exempel Atlas Diesel, de Lavals Ångturbin med flera.

1964 träffades den så kallade Hörjelöverenskommelsen om samordning av all kollektivtrafik i Stockholms län, och från 1969 tog landstinget via det nya bolaget SL över driften.

Ursprungligen fanns spårförbindelse med stambanan vid Slussen i form av ett hamnspår. Bilismen krävde mer plats, så den ersattes med ett spår via Hammarbyhamnen och Skansbangården till Stockholm S. Denna förbindelse har dock inte använts på många år och är delvis överasfalterad. Den är inte framkomlig utan omfattande röjning av hinder. I praktiken är Saltsjöbanan således numera isolerad från övriga spårsystem och fordonstransporter till och från banan sker på vägnätet med hjälp av trailer.

Fordon

Ett tåg kommer ut ur Henriksdalstunneln och korsar Värmdöleden på väg mot Saltsjöbaden
Geografiskt korrekt karta över Saltsjöbanan

De vagnar som används på Saltsjöbanan i dag är tvåvagns motorvagnssätt från 1975-76 av typerna C10- C11, baserade på typ C6 som går i tunnelbanan, men anpassade för Saltsjöbanan. Varje motorvagn består av två fast ihopkopplade vagnar, varav den ena med drivkraft (440 kW) och den andra utan drivning. Varje vagn har 72 sittplatser, och är 17,6 m långa. Man kör tågsätt upp till sex vagnar hopkopplade (105 m). Två av motorvagnssätten är ombyggda från tunnelbanevagnar litt C8. En kort tid fanns även två motorvagnar litt C16, ombyggda från tunnelbanevagnar litt C6, som kunde användas ensamma eller i tåg med udda antal vagnar.

Framtid

Långt framskridna planer finns på att ge Saltsjöbanan en ny infart till Stockholms innerstad. Denna kommer att vara gemensam med Tvärbanan, då de två banorna skall knytas samman. Det förslag man nu arbetar vidare med omfattar en omläggning till en sträckning runt Henriksdalsberget samt en högre bro över Danvikskanalen för att undvika broöppningar. En ny gemensam slutstation skall också anläggas i berget intill Slussens tunnelbanestation. Det blir dubbelspår Slussen-Nacka. I samband med detta byggs Saltsjöbanan om till spårväg av samma standard som Tvärbanan för att skapa bättre förutsättningar för gemensamma hållplatser och möjliggöra integrerade trafiklösningar. Tanken är bland annat att man ska få en mer rationell hantering av fordon och tekniska system på de båda banorna. I den planerade ombyggnaden ingår även en viss utbyggnad av dubbelspår, vilket möjliggör 10-minuterstrafik mot dagens 20-minuterstrafik. [5]

Man planerar för trevagnarståg av modell A32, vilka då blir 88 meter långa. Det innebär något kortare tåg än dagens tåg på Saltsjöbanan som är 105 m långa. Det något minskade antal sittplatser är enligt samrådshandlingarna tänkt att kompenseras med en högre turtäthet för tågen, men i princip innebär de kortare tågen att det blir ungefär samma sittplatskapacitet som idag, och att en framtida utökning av antalet sittplatser försvåras. Högre turtäthet än dagens 20-minuterstrafik lockar i sig fler passagerare eftersom det för många blir kortare väntetid före/efter arbetet.

I början på 2007 tog SL ett inriktningsbeslut på att genomföra projektet med planerad byggstart kring årsskiftet 2009/2010. Kostnaden beräknas bli knappt tre miljarder, men det är inte klart hur projektet ska finansieras. [6] [7]

Referenser

  1. ”Saltsjöbanan - först med det mesta”. Veolia Transport. 2007-11-29. http://www.veolia-transport.se/tmpl/ExtensionPage____27135.aspx?epslanguage=ML. Läst 2008-02-16. 
  2. ”"Fakta om SL och länet år 2006”. Storstockholms Lokaltrafik. 2007-07-20. http://www.sl.se/upload/rapporter/uploads/SLfakta_2006.pdf. Läst 2008-02-16. 
  3. ”Tidtabell för Saltjsöbanan”. Storstockholms Lokaltrafik. http://sl.se/ficktid/vinter/V2526.pdf. Läst 2008-02-16. 
  4. ”Banguide - Saltsjöbanan”. Järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/Slussen-Saltsjobaden.asp. Läst 2008-02-16. 
  5. ”Samrådshandling Tvärbana Ost”. Storstockholms Lokaltrafik. April 2002. http://www.sl.se/cs-media/xyz/000007501.pdf. Läst 2007-08-28. 
  6. ”Mer SL-trafik vid ny trängselskatt”. Storstockholms Lokaltrafik. 2007-03-20. http://sl.se/Templates/Article.aspx?id=4885. Läst 2008-02-16. 
  7. ”Anskaffningsbeslut – Fortsatt utredning av Tvärbana Ost”. Storstockholms Lokaltrafik. 2007-03-02. http://www.sl.se/Upload/styrelsen/uploads/styrelsehandlingar/mar%2007/Ärende%205.pdf. Läst 2008-02-16. 

Externa länkar

Fel vid skapande av miniatyrbild: convert: delegate failed `"rsvg-convert" -o "%o" "%i"' @ error/delegate.c/InvokeDelegate/1065.
convert: unable to open image `/tmp/magick-u_WbkY4n': No such file or directory @ error/blob.c/OpenBlob/2641.
convert: unable to load module `/usr/lib/x86_64-linux-gnu/ImageMagick-6.7.7/modules-Q16/coders/svg.la': file not found @ error/module.c/OpenModule/1285.
convert: unable to open file `/tmp/magick-u_WbkY4n': No such file or directory @ error/constitute.c/ReadImage/583.
Wikimedia Commons har media som rör Saltsjöbanan.


Personliga verktyg
På andra språk