Lidingöbanan
Från Rilpedia
| Lidingöbanan | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Lidingöbanan är en förortsbana och spårväg, till största delen enkelspårig, som trafikeras av spårvagnar mellan Stockholm och Lidingö. Linjen trafikerar sträckan Ropsten–Gåshaga brygga och har linjenummer 21. Stockholms tre andra egentliga spårvägslinjer är Nockebybanan, Tvärbanan samt museispårvägen Djurgårdslinjen. Banan var formellt en järnväg fram till den 28 augusti 2008, då den omklassificerades till spårväg.[1]
Innehåll |
Södra Lidingöbanans historik
Banan benämndes tidigare SSLidJ (Stockholm-Södra Lidingöns Järnväg). Från invigningen 1914 och fram till 1990-talet bedrevs trafiken av Trafikaktiebolaget Stockholm-Södra Lidingön, ursprungligen grundat av Gustaf Dalén, sedermera (efter 1972) ett dotterbolag till SL. Detta bolag bedrev även busstrafiken på södra Lidingö. Numera trafikeras banan av Veolia Transport på entreprenad åt SL.
Trafiken på Lidingöbanorna sträckte sig en gång i tiden in i Stockholms centrum med slutstation vid Humlegården. Förutom Södra Lidingöbanan fanns ytterligare en bana på Lidingö, Norra Lidingöbanan. Banorna drevs av var sitt trafikbolag och med varsin vagnpark, men i nära samarbete med varandra och med AB Stockholms Spårvägar; bland annat lånade man regelmässigt vagnar av varandra. 1967 förvärvades Södra Lidingöbanan av Kommunalförbundet för Stockholms län (KSL), som var interimistisk trafikhuvudman under SL:s uppbyggnadsfas. Banan kan i och med detta sägas ha blivit en del av SL-trafiken, även om de formella övertagandena skedde senare. Även norra banans verksamhet (Lidingö Trafik AB) ingick i SSLidJ under ett fåtal år.
Södra banans ursprungliga sträckning var Herserud–Skärsätra, successivt förlängd till Gåshaga nedre (nuvarande Gåshaga brygga) respektive Torsvik. Sträckan Torsvik-Ropsten, öppnad 1925, drevs som ett särskilt företag, Värtan-Lidingö Järnväg, åtminstone på papperet. En liten rest av detta kan fortfarande anas i att Lidingöbanans kilometernumrering utgår från Torsvik.
På sträckan Ropsten-Humlegården körde man på Stockholms Spårvägars spår, och enligt dessas regler. Södra Lidingöbanan tilldelades linjenumret 21 (norra banan hade nr 20) och har fortfarande kvar detta, även om den hette 221 under åren c:a 1975-1990 i enlighet med numreringskonventionen (200-serien) för Lidingös lokaltrafik. Vid högertrafikomläggningen 1967 upphörde trafiken till Humlegården och en ny ändstation öppnades i Ropsten, i anslutning till den samtidigt öppnade förlängningen av Tunnelbana 2. Banan har upprustats grundligt under 1990-talet, dock till samma standard som tidigare. Under senare år har vissa anpassningar av banan gjorts för att möjliggöra trafik med moderna fordon, vilket dock ännu ej blivit verklighet. I september 2007 provar SL/Veolia Transport/Alstom en Alstom Citadis vagn som sen skall gå i Madrid. redan under de första testkörningarna visade sig vagnen gå mycket bra, vilket visar att banupprustningen gjort nytta.
Banans funktion
Södra Lidingöbanan var ursprungligen planerad som spårväg och fick även ursprungligen spårvägskoncession. Från trafikstarten 1914 synes emellertid banan betraktats som järnväg. Detta kom att bekräftas från staten som på ett tidigt stadium beviljade bidrag för vägskyddsanläggningar, något som inte beviljades spårvägar. Trots detta rådde viss oklarhet kring både norra och södra Lidingöbanornas status fram till det att statusen som järnvägar bekräftades genom två avgöranden från Högsta domstolen under 1940-talet. När dubbelspåret mellan Baggeby och Aga färdigställdes under slutet av 1940-talet meddelades det järnvägskoncession. Enligt beslut av Järnvägsstyrelsen, fattat efter hemställan från ägaren SL, omklassificerades banan till spårväg den 28 augusti 2008. Banans passagerartrafik har sedan starten bedrivits med spårvagnar. Enligt framtida planer ska Lidingöbanan få moderna motorvagnar av det slag som idag trafikerar Nockebybanan och Tvärbanan.
Persontrafiken sköts sedan 1946 med s k Ängbyvagnar, d v s vagnar av samma typ som på AB Stockholms Spårvägars förortsbanor. Dessa moderniserades kring 1990 och är idag Sveriges äldsta spårvagnar i reguljär trafik. Äldre vagnar var tekniskt sett spårvagnar, men utrustade med bland annat tryckluftsbroms och luftvisslor efter krav från dåtidens myndigheter.
Södra Lidingöbanan hade en fram till 1970-talet omfattande godstrafik till bland annat AGA och LIVA:s margarinfabrik i Gåshaga. Dessutom fanns en större oljedepå i Rasta, med daglig växling. "Rastaspåret" utgick från en växel strax väster om Talluddens hållplats. För godstrafiken fanns två tvåaxliga ellok som även kunde köras på batteri. Godstrafiken minskade under 1970-talet för att helt upphöra 1982, då de största kunderna, oljedepåerna och margarinfabriken i Gåshaga avvecklades, och AGA upphörde att utnyttja banan som transportväg. Spårförbindelsen till Banverkets spår i Värtan är numera bruten. Lidingöbron är numera inte användbar för tunga godståg men har bedömts klara befintlig spårvägstrafik, även inkluderat de nya typen av vagnar inom en överskådlig tid framöver.
Trots att banan till största del är enkelspårig är turtätheten relativt hög, var 10:e minut i vardera riktning vid högtrafik. Detta betyder att ett tåg möter ett annat tåg var 5:e körminut om de har samma hastighet, vilket innebär 3-4 möten per tur genom att en tur tar 20 min. Dubbelspår finns mellan stationerna Baggeby-AGA. På övriga stationer finns mötesspår, förutom vid Kottla, Talludden, Gåshaga.
Framtid
Framtiden för Lidingöbanan är uppe till diskussion mellan SL och Lidingö stad sen några år tillbaka. Utbyggnadsplaner finns som syftar till att sammankoppla Lidingöbanan med en planerad spårvagnstrafik förbi framtida bostadsområden vid Frihamnen och Värtahamnen och vidare ner till centrala Stockholm med sammankoppling till Djurgårdslinjen. En ny infartsled till det planerade bostadsområdet Dalénum som kräver flytt av stationen vid AGA, en planerad ny genomfartsled till Gåshaga bostadsområde som kan kräva en flytt av spåret på en del av sträckan mellan Skärsätra och Högberga, stora kostnader för nya spårvagnar och eventuellt krav på byte av rälsen är några av de diskussionspunkter som kommit upp på Lidingö stads och SL:s agenda för kollektivtrafiken på Lidingö.
Se även
- Nockebybanan
- Tvärbanan
- Lidingöbron
- Norra Lidingöbanan
- Stockholms Tunnelbana
- Roslagsbanan
- SL
- Spårväg
- Spårvägsstäder i Sverige
Referenser
- ↑ Beslut 2008-1141/22 av Järnvägsstyrelsen, 28 augusti 2008 (sidan besökt 15 september 2008)
Externa länkar
- SL.se Stationsinformation 2006
- Lidingöbanan.tk (privat webbplats med bilder och filmer)
- Järnväg.net — Ropsten–Gåshaga/Lidingöbanan
- Storstockholms Lokaltrafik (trafikhuvudman)
- Veolia Transport (tidigare Connex) (trafikoperatör)
- Spårvägsmuseet
- Stockholms Spårvägslinjer (privat webbplats)
- Arbetsgruppen Rädda Lidingöbanan
- Nordens spårtrafik
|
|||||
