Gustaf Dalén
Från Rilpedia
- För fyrarna Gustaf Dalén, se Gustaf Dalén, Oxelösund och Gustaf Dalén, Skiftet.
Nils Gustaf Dalén, född 30 november 1869 i Stenstorp, Skaraborgs län, död 9 december 1937 på Lidingö, var en svensk uppfinnare och ingenjör. Han var gift med Elma och fick två döttrar, Maja och Inga-Lisa.
Innehåll |
Biografi
Gustaf Dalén var från en lantbrukarfamilj och hans föräldrar ville att han skulle överta gården. Han uppvisade tidigt ett starkt intresse för naturvetenskap och maskinteknik. Redan som 13-åring konstruerade han en väckarklocka som en kvart innan den ringde tände ljuset i sovrummet och satte på kaffepannan så att kaffet stor klart när han väcktes av klockan. Den första tiden efter den grundläggande skolgången ägnade han sig åt gården där han visade prov på både sin tekniska begåvning och entreprenörsanda. Han startade en fröhandel på gården och drev ett litet mejeri. Han ägnade sig också åt att bygga och reparera olika jordbruksmaskiner. 1892 begav han sig till Stockholm för att visa upp en av sina uppfinningar för Gustaf de Laval, en apparat som kunde fastställa mjölkens fetthalt. Mötet med Laval blev avgörande för hans fortsatta yrkeskarriär genom att Laval gav honom rådet att skaffa sig en gedigen teknisk utbildning. Han började då på Chalmers i Göteborg och for därefter till Schweitz för att studera vidare på Polytechnikum i Zürich. Som ung ingenjör blev han faschinerad av cykeln som fortskaffningsmedel och hade speciellt idéer om hur cyklens bromssystem kunde förbättras.
Efter återkomsten till Sverige 1897 ägnade han sig i Göteborg åt experiment med en varmluftsturbin och i samband detta luftkompressorer och pumpar. Det fortsatta arbeten kring dessa maskiner förlades till de Lavals Ångturbin i Saltsjö-Järla, Nacka. Samtidigt arbetade han i firman Dalén & Celsing, där han fick kontakt med Svenska Karbid & Acetylen AB och deras acetylenapparater. Då Karbidbolaget flyttade till Stockholm 1901 anställdes Dalén som dess överingenjör och verkstadschef. 1904 lämnade Dalén Karbidbolaget men då företaget ombildades till AB Gasaccumulator senare samma år blev han företagets konsulterande ingenjör. 1906 fick han en heltidstjänst på AGA och tre år senare utsågs han till företagets VD.
Uppfinnaren och företagsbyggaren
Till Gustaf Daléns mer betydande uppfinningar hör bl. andra klippljusapparaten med tryckregulator, solventilen den automatiska glödnätsutbytaren och linspendeln för fyrbojar till havs för att eliminera dyningarnas rörelser på fyrhuset för ett stabilare ljussken. Dessa konstruktioner lade grunden till företaget AGA (AB Gasackumulator) och företagets mest framgångsrika produkt, AGA-fyren som kunde arbeta utan tillsyn upp till ett år. En avgörande faktor bakom AGA:s försäljningsframgångarna ute i världen var arbetsinsatserna av AGA:s försäljningsdirektör Axel Nordvall. Fyrarna kom så småningom att säljas i stort antal till USA, Sydamerika och många andra länder runt om i världen och vann i hård konkurrens en uppmärksammad order på fyrar och bojar för Panamakanalen. Efter Panamaordern blev det hausse i AGA-aktien som steg 13-faldigt. Klippapparaten och actylenljus kom också att användas i många andra tillämpningar, bl. annat för järnvägssignaler. 1906 uppfann Dalén den så kallade AGA-massan som gjorde att tuber med acetylen klarade kraftiga stötar och slag utan att explodera. Massan bestod av bl. annat asbest, cement och stenkol.
I en tidningsannons från AGA Gasaccumulator 1911 gav man följande lista på produkter som företaget kunde erbjuda: "Fyrar och Lysbojar, Järnvägsvagnsbelysning, järnvägssignaler, Militärsignallyktor, Automobilbelysning, Svetsning- & skärningsapparater för dissousgas[1] och syrgas". Företagets adress uppgavs till Stadsgården, Stockholm.
1912 blev Blockhusuddens fyr i hamninloppet till Stockholm först i världen med en solventil. När den 1980 elektifierades konstaterade man att ventilen aldrig någonsin krävt reparation.
AGA:s produktsortiment under Gustav Daléns ledning blev omfattande. Bland några andra betydande uppfinningar som Gustav Dalén stod bakom kan nämnas Agaspisen som introducerades på marknaden 1929 och gassvetsning med acetylen/syrgas som han demonstrerat redan 1902. 1916 startade han en svetsskola på AGA som stod öppen för alla. 1918 började AGA tillverka biograflampor med acetylen/syrgas till filmprojektorer och gjorde stora insatser när det gällde utveckling och tillverkning av ljudfilmsutrustning inom dotterbolaget AGA-Baltic. 1919 startade AGA i samarbete med L.M. Ericsson och ASEA bolaget Svenska Radio för tillverkning av radioapparater och sände radioprogram innan Radiotjänst (Sveriges Radio) hade fått monopol på radiosändningar i Sverige. På 1930-talet utvecklade man gas för medicinskt bruk, bl. annat lustgas och utrustning för narkos.
Socialt engagemang
Dalén engagerade sig inte bara i företaget AGA utan i hög grad även frågor som gällde de anställdas arbetsförhållanden och bostadsstandard. När företaget hade flyttat ut sin verksamhet till Lidingö från Järla och lokaler på Maria Prästgårdgata på Södermalm i Stockholm, fick arbetarna, som i huvudsak bodde på Södermalm, ta sig till arbetet med de reguljära ångbåtar som trafikerade Stockholms vatten. 1913 begärde dom sänkt arbetstid p.g.a. av de långa resvägarna. Dalén grundade då Fastighets AB Bergsätra som med början 1914 uppförde en stor fastighet med 85 lägenheter på en höjd ovanför fabriken som skulle fungera som arbetarbostäder för enbart AGA:s anställda. Lägenheterna byggdes med en för den tiden mycket modern standard med elektricitet, WC, badrum och tvättstuga i källarplanet. De anställda kunde välja storlek på lägenheten mellan 1-3 rum och kök. Fastigheten som idag är ombildad till bostadsrätter, där man behållit den gedigna byggnadsstommen, lade grunden till bostadsområdet Bergsätra. De anställda som önskade bygga egna villor kunde få förmånliga lån via företaget. 1919 köpte man det stora hyreshuset "Blocket" i Brevik där AGA-anställda hade företräde. Dalén ordnade också så att resvägen mellan Stockholm och AGA förbättrades genom att företaget införskaffade ett eget passagerarfartyg, ångbåten "Gasaccumultor III", senare omdöpt till "AGA III", som gjorde att de anställda kunde åka direkt från Stockholm till AGA vid Larsberg utan tidsödande stopp. Dalén var också drivande för att bygga den södra delen av Lidingöbanan, linje 21, som började byggas omkring 1919.
Politiskt engemang
För att få ett mer direkt inflytande på samhällsutvecklingen på Lidingö var Dalén också politiskt engagerad. Under åren 1916-1934 var han fullmäktigeledamot för högerpartiet och satt under många år med i kommunalnämnden och i läroverksstyrelsen.
Olyckshändelsen och Nobelpriset
Dalén blev svårt brännskadad och miste synen på båda ögonen i samband med en gasexplosion under ett prov med acetylentuber i Järla vid Alby gård den 27 september 1912. Två veckor senare meddelades det att Gustav Dalén hade tilldelats Nobelpriset i fysik. Han tilldelades priset för sina "uppfinningar av självverkande regulatorer att i kombination med gasaccumulatorer användas till belysning av fyrar och lysbojar". Det har spekulerats i om Nobelpriset delvis hade influerats av den tragiska händelsen där han miste synen på båda ögonen. 1913 invaldes han som ledamot nummer 765 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Slutet
Dalén fortsatte trots skadan att leda AGA fram till 1937 då han efter en längre tids sjukdom och en större läkarundersökning meddelade bolagsstyrelsen att han drabbats av en svårtartad cancer och förmodligen bara hade några år kvar att leva. Han avled dock redan samma år.
Villa Ekbacken
1912 i samband med att AGA:s fabrikslokaler höll på att uppföras nedanför Skärsätra på Lidingö påbörjades byggnationen av familjen Daléns privata bostad, kallad Villa Ekbacken, som uppfördes på en höjd strax öster om fabriksområdet med fri utsikt över Lilla Värtan och Stockholm. Dalén som dagen innan olyckshändelsen, där han miste synen, hade inspekterat gundläggningen av fastigheten, lär ha hittat i villans alla rum lika bra som om han hade haft synen i behåll. Huset är byggt i samma monumentala borgliknande stil som Villa Högberga på Lidingö, som uppfördes 1909-1911. Fastigheten tillhör idag Kanadas ambassad.
Platser och byggnadsverk uppkallade efter Gustaf Dalén
- Fyren Gustaf Dalén utanför Oskarshamn.
- Dalénhallen, sporthall på Lidingö som döptes om till Danske Bank hallen när banken gick in som sponsor.
- Dalénum, företagsby inom AGA:s industriområde på Lidingö.
Aga-fyrar
Fyrar i svenska farvatten med fyrljusutrustning från AGA som installerades i början på 1900-talet:
 Blockhusuddens fyr 2007. |
Referenser
Noter
- ↑ Dissousgas är acetylen löst i aceton.
Tryckta källor
- Eric och Nils Forsgren: Lidingö - Människor och miljöer, 1995, sid. 282-294. ISBN 91-630-3812-9.
Webbkällor
Externa länkar
- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1912
- Nobelprize.org, Gustaf Dalén - biografi
- AGA tekniska förening
- Dalénmuseet i Stenstorp Modernt museum med många av Daléns och Aga's uppfinningar.
- Svenska Fyrsällskapet Utdrag ur Aga-systemets tillämpning.
- Dalenium Upptäckarcentrum och Science center i Daléns anda.
