Humlegården

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 59°20′21″N 18°04′22″O / 59.33917, 18.07278

Humlegårdens norra del med ekar och gräsmattor.
Fredrika Bremers staty i Humlegården, avtäckt den 2 juni 1927.
Staty av Carl von Linné.

Humlegården är en park på Östermalm i Stockholm. Parken gränsar med Karlavägen i norr, Sturegatan i öster, Humlegårdsgatan i söder och Engelbrektsgatan i väster. Sedan 1878 ligger här Kungliga biblioteket, som är Sveriges nationalbibliotek.

Innehåll

Historia

Humlegården var från början en kunglig trädgård, som Johan III anlade, här odlades det frukt, kryddor och senare humle. Sveriges drottning Ulrika Eleonora av Danmark lät bygga en paviljong, Rotundan, där hon tillbringade tid med sina barn. Den öppnades för allmänheten 1764 och var en av de platser där Stenborgs Sällskap uppträdde; 1773 öppnade Humlegårdsteatern här i drottningens gamla paviljong Rotundan. Efter några års förfall köptes parken in av kung Adolf Fredrik, på den offentliga auktion som staden hade utlyst i slutet av 1700-talet. Han såg till att upprusta och restaurera den igen. Humlegården har använts för teater, djurpark, tivoli och värdshus. Allmän park har den varit sedan 1869.

Parken kallades tidigare för kexburken på grund av alla rån. Under 1970-talet var parken känd som bögparken, då var parken samlingsplats för Stockholms homosexuella. På senare år har parken varit plats för såväl rån som överfallsvåldtäkter, och betraktas som ett farligt ställe att vistas ensam på efter mörkrets inbrott. Humlegården omnämns även i sången Hum hum från Humlegården.

Skulpturer

  • Cordillera de Los Andes, Francisco Gazitúa, rest 2000
  • Farfadern, Christian Eriksson, rest 1896
  • Carl von Linné, Fritjof Kjellberg, rest 1885
  • Anders Fryxell, Walter Runeberg, rest 1910
  • Carl Wilhelm Scheele, John Börjeson, rest 1892
  • Fredrika Bremer, Sigrid Fridman, rest 1927
  • Tuffsen, Egon Möller Nielsen, rest 1949
  • Isobartema, Martin Holmgren, rest 1970
  • Peter Wieselgren, Gustav Malmquist, rest 1910

Referenser

  • Stenborgska skådebanorna, Johan Flodmark

Externa länkar

Personliga verktyg