John Börjeson
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
John Börjeson, eg. Johan Laurentius Helenus Börjeson, född 30 december 1835 i Tölö, Kungsbacka i Halland, död 29 januari 1910 i Storängen, Nacka, var en svensk skulptör.
John Börjeson studerade i Rom och Paris. Han var professor vid Konstakademien 1886-1907.
Han företrädde realismens genombrott i svensk skulptur, även om mycket beundran för antiken och romantiken dröjde kvar. John Börjesson bodde från 1904 till sin bortgång på Storängsvägen 18 i Storängen, Nacka, i en villa ritad av Carl Westman.[1].
John Börjeson var far till skulptören Lena Börjeson.
Börjesonsvägen i Södra Ängby, Stockholm är uppkallad efter John Börjeson.
Skulpturer i urval
- Kägelspelaren (1877, rest 1913), brons, Göteborgs konstmuseum
- Fången viking (1878), brons, Djurgårdsvägen, Djurgården i Stockholm
- Ludvig Holberg (1881), brons, Bergen
- Erik Gustaf Geijer (1895), brons, Uppsala
- Carl Wilhelm Scheele (1892), brons, Humlegården i Stockholm
- Nils Ericson (1893), brons, Centralstationen i Stockholm
- Karl X Gustav (1895), brons, Stortorget, Malmö
- Karl XI (1896), brons, Karlskrona
- John Ericsson (1901), brons och älvdalsporfyr, Nybroplan i Stockholm
- Magnus Stenbock (1901), Helsingborg
- Karl IX:s ryttarstaty, brons, (1904), Kopparmärra, Göteborg
- Jonas Alströmer (1905), brons, Göteborg
- Karl IX, brons, framför länsresidenset i Karlstad
- Axel Oxenstierna, brons, Riddarhuset i Stockholm
