Storängen
Från Rilpedia
- Storängen är även en stadsdel i Mariehamn på Åland.
Storängen, villaområde i centrala Nacka, beläget vid Saltsjöbanan mellan Lillängen och Saltsjö-Duvnäs. Storängen anses som ett av Sveriges bäst bevarade villasamhällen från 1900-talets början, tack vare sina tidstypiska stora trävillor och sin förhållandevis orörda miljö. 1987 förklarades området som riksintresse för kulturmiljövården.
Innehåll |
Avgränsning
Foto: Holger Ellgaard
Foto: Holger Ellgaard
Foto: Holger Ellgaard
Området Storängen kan definieras på några olika sätt. Ett vidare område, geografiskt sett, är det område som ligger nära Storängens station och som inte räknas till något av de kringliggande villaområdena (Lillängen, Fannydalsplatån, Fannydalsområdet/Övre Järlasjön). Boende på t ex Kantatvägen i Nacka centrum säger sig ibland också bo i Storängen p g a närheten till Storängens busshållplats vid Värmdövägen. Här avses dock det villaområde som beskrivs nedan.
Storängen, med här aktuell avgränsning, består av bebyggelsen utmed Värmdövägen (från Vikdalsvägen till Skvaltan, d v s jämna nummer 160-186 och ojämna nummer 197-217), hela Krokvägen, Parkvägen fr o m 32A, hela Parkgränden, hela John Lodéns väg, hela Lindvägen, hela Ängsvägen, Järlavägen jämna nummer fr o m 18 och ojämna nummer fr o m 9, hela Storängsvägen, hela Storängens Strandväg samt Lilla gränd 1.
Historia
Storängens villasamhälle grundades 1904 av "Tjänstemännens egnahemsförening vid Storängen m b p a", från början huvudsakligen bestående av tjänstemän från övre medelklass. Tidigt kom en relativt stor skara kulturarbetare (bildkonstnärer, musiker, arkitekter) att ansluta sig. Stadsplanen gjordes av Per Olof Hallman[1].
Föreningen skrev kontrakt med Järnvägsaktiebolaget Stockholm-Saltsjön som drev Saltsjöbanan. Järnvägsaktiebolaget ordnade stadsplan, byggde vägar, drog vatten och avlopp samt anlade så småningom en järnvägsstation. Rinnande vatten och avlopp installerades i husen, vilket ansågs väldigt modernt vid denna tid. Storängen fick elektricitet redan 1910.
Medlemskap i föreningen var obligatoriskt för att man skulle få köpa och bygga i det s k optionsområdet. Föreningen kunde avslå en ansökan, om man befarade att den sökande inte var solvent nog eller kunde tänkas "äfventyra den goda trefnaden". De som grundade föreningen var huvudsakligen tjänstemän i statens eller enskild tjänst, men så småningom kom flera konstnärer, musiker, arkitekter, universitetslärare, direktörer och ingenjörer.
Bebyggelse
De flesta villorna är arkitektritade. De mest kända arkitekterna är Ragnar Östberg, Torben Grut och Carl Westman. Den som ritat flest hus i Storängen är Gustaf Hugo Sandberg. Albin Brag och Ivar Callmander anlitades också flitigt.
Under 1904 blev sex villor färdiga. Den allra första är John Lodéns väg 15 (arkitekten okänd). Vägen fick senare detta namn efter häradshövdingen John Lodén, en av föreningens grundare tillika den som lät bygga denna villa.
De tidiga villorna är oftast byggda i nationalromantisk stil eller i jugend/jugendbarock. Det finns även några funkisvillor från 1930-1940-talet och även under senare årtionden har tillkommit ett och annat hus. Nu är dock alla tomter bebyggda och någon förtätning får ej göras till följd av ett villaservitut.
Nackas kommunalkontor låg i en villa i Storängen från 1916 fram till 1960.
Nu finns drygt 150 villor i området. Sju hus revs i slutet av 1960-talet för att ge plats för Saltsjöbadsleden. Mer än två tredjedelar av husen kom till under områdets första tio år. År 1912 byggdes Samskolan vid Värmdövägen, där man hade så kallad förberedande undervisning. Skolan används idag av en Montessoriförskola. På övervåningen finns Storängssalen som är samlingssal och festlokal.
I området anlades en park med tennisbana nära stationen. I anslutning till Samskolan, centralt i området, finns en stor öppen grönyta som kallas Ängen.
Exempel på tidiga hus
Historiska bilder
 Typiska villor i Storängen |
 "Villa Soltäppan", Ängsvägen 12 |
 Saltsjöbanans station i Storängen |
 Vy från järnvägsstationen |
Storängens station
Saltsjöbanans station öppnades den 1 juli 1904, först som en mindre s.k. anhaltsstation. Från 18 maj 1905 blev det en station med stationshus, som också rymde postkontor. Dubbelspår lades ut 1911-1913 mot Saltsjö-Duvnäs. Avståndet från station Slussen är 6,6 kilometer.
Kända och mindre kända Storängsbor
Äldre tid
- Georg Pauli och Hanna Hirsch-Pauli, båda konstnärer
- Anton Genberg, konstnär
- Th. Lennart Nyblom och Olga Nyblom, båda konstnärer
- John Börjeson, skulptör
- Emile Stiebel, operasångare
- Gustaf Ranft, skådespelare
- Wilhelm Widstrand, grundare Wahlström & Widstrand
- Richard Bergh, konstnär
- Per Hallström, författare
- Per Wahlström, bokförläggare
- Fredrik Trobäck, musikdirektör
- Gottfrid Kallstenius och Gerda Roosval-Kallstenius, båda konstnärer
- Ivar Kamke, konstnär
- Gunnar de Frumerie, tonsättare
- Calle Jularbo, dragspelsmästare
- Ivar Callmander, arkitekt
Senare tid
- Hans Dahlgren, f.d. kabinettssekreterare
- Peter Hald, filmproducent
- Kerstin Hessius, fd vice riksbankschef
- Roland Svensson, konstnär och författare
Nutid
- Eva Björkström, konstnär och trädgårdsdesigner
- Rolf Börjlind, skådespelare, regissör och manusförfattare
- Alessandro Catenacci, driver Operakällaren
- Kjell-Olof Feldt, f.d. finansminister, styrelseordförande m.m.
- Anders Glenmark, musiker
- Per Magnusson, musikproducent
- Ulrika Milles, litteraturkritiker DN
- Niclas Wahlgren, skådespelare och artist
- Carl Åstrand, regissör
- Clarence Öfwerman, musiker
Se även
Källor och litteratur
- ↑ Se Per Olof Hallman.
- ↑ Gård och Torp
- ↑ ombyggnad från ett brandskadat hus byggt 1905
- Elisabet Stavenow-Hidemark: Villabebyggelse i Sverige 1900-1925, Nordiska museet, Uppsala 1971, Nordiska museets handlingar. ISSN 0346-8585.
- Storängens hemsida
- Stockholms läns museum om Storängen
- Infobanken, Nacka
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Storängen
|
|||||||||||
