Från Rilpedia

Torben Andreas Grut, född 2 juni 1871 i Tuns socken, Västergötland, död i Frederiksberg, Danmark 24 december 1945, arkitekt. Grut betraktades under sin verksamhet i Stockholm från 1903 till och med 1920-talet som en av sin generations ledande arkitekter. Särskilt känd är han för att ha ritat idrottsbyggnader (främst Stockholms stadion) och olika slags representationsbyggnader.

Familjen var av dansk härkomst och fadern var godsägare vid Gammalstorps herrgård. Efter fullgjord studentexamen läste Torben Grut vidare till arkitekt vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Professor där var I G Clason vilken kom att få stor betydelse för Grut som utövande arkitekt. Under sina studieår där lärde han också känna bl.a. Ferdinand Boberg. Efter fyra års studier vid KTH blev Grut 1894 anställd hos den danske arkitekten H. Holm. Samtidigt blev han också elev vid Köpenhamns konstakademis antik- och målarskola. Under 1893 och 1896 var anställd hos I. G. Clason och 1898-99 hos Ferdinand Boberg. Bland hans självständiga arbeten märks Villa Bellro i Mullsjö (1899), Tennishuset i Idrottsparken i Stockholm (1900), ett flertal villor, bland dessa arkitektens egen Villa Grut på Djurgården (1906), Solliden på Öland (1906), Villa Apelgården för bokförläggare Wahlström i Storängen i Nacka (1906)och Villa Waern i Storängen (1905).

Bland offentliga byggnader är den mest kända Stockholms stadion (1910-12), vars ringmursliknande uppbyggnad i tegel han lyckades genomdriva mot en ursprunglig idé om en temporär träkonstruktion. Andra offentliga byggnader är bl.a Norrfjärdens kyrka, nära Piteå (1909), Stengårdshults kyrka och klockstapel i Småland, Berga slott på Södertörn (1915) samt ombyggnad av svenska ambassaden i Helsingfors till tessinsk barock (1923), vilket gör att fasaden liknar Stockholms slotts norra fasad. Se bild till höger. Grut gjorde dessutom ritningar till små bostadshus av trä; exempelvis "byggnadstyper för små jordbruk" år 1905 på beställning av Lantbruksakademien eller "Byggnadsritningar till moderna sportstugor och villor" som han utgav tillsammans med bla Jakob J:son Gate. Vid tävlingen om ny stadsplan för Göteborg vann Grut 1902 jämte ingenjör N. O. Gellerstedt andra priset. Far till William Grut

Doktorsavhandling: "Torben Grut : En arkitekt och hans ideal" av Micael Ekberg, ISSN 0348-4114, Göteborgs Universitet

Verk i urval

• Ammarnäs kyrka(1910-1912)
• Villa Faxe vid Mullsjön (1899)
• Tennishuset i Idrottsparken, Stockholm (1900)
• Sollidens slott (1906)
• Villa Apelgården, Storängen, Nacka (1906)
• Tobaksfabrik i Härnösand (1906-1909)
• Arbetarbostäder i Vallvik, Söderhamn (1907-1908)
• Strengbergs tobaksfabrik (1909) och Brandstation (1912) i Jakobstad Finland[1]
• Sparbanken i Linköping (1908)
• Norrfjärdens kyrka (1909)
• Villa Hildasholm, Leksand (1910)
• Stengårdshults kyrka (1910)
• Magleås herrgård, Danmark (1910)
• Stockholms stadion (1910-12)
• Gravkapell på Norra Kyrkogården i Norrköping (1913)[2]
• Sparbanken i Umeå (1913)
• Saltsjöbadens kallbadhus (1913) [3]
• Villa Wallenberg, Solsidan, Saltsjöbaden (1914)
• Berga slott, Södertörn (1915)
• Stjärneborg slott, Aneby (1915)
• Sparbankshuset, Umeå (1915) [4]
• Villa Båge, Solsidan , Saltsjöbaden (1917)
• Villa Tobo, Västervik (1917)
• Normaltyper för Sveriges jägmästarbostäder bla Villa Norrbyviken i Borensberg (1921)
• Sveriges ambassad i Finland (ombyggnad, 1923)
  • Se härom Pekka Kärki: Svenska ambassaden i Helsingfors, 1972. ISBN 951-9000-03-8. 
    Nyutgåva med titeln Sveriges ambassad i Helsingfors, 1986. ISBN 91-86670-01-8. 
• kallbadhus på Restaurantholmen, saltsjöbaden, 1925
• Villa Grut
• Avesta Storfors kraftverk (II-III)[5]

Referenser