Gunnar de Frumerie
Från Rilpedia
Per Gunnar Fredrik de Frumerie, född 20 juli 1908 i Nacka, Stockholms län, död 9 september 1987 i Täby, Stockholms län, svensk tonsättare och pianist. Son till arkitekt Gustaf de Frumerie och Maria Helleday.
Gunnar de Frumerie studerade vid Musikkonservatoriet 1923-1928 och blev Jenny Lind-stipendiat varför han kunde bege sig på studieresa i Europa. Ett av hans mest kända verk är operan Singoalla (1940), som bygger på romanen med samma namn av Viktor Rydberg. de Frumerie skrev även många romanser (ofta till text av Pär Lagerkvist), samt kammarmusik, verk för piano samt en del orkestermusik. Ett av hans mest kända instrumentala verk är Pastoral svit (1933) för flöjt och piano, som senare kom i en version för flöjt, stråkorkester och harpa.
Han verkade som lärare i piano vid Kungliga Musikhögskolan 1945-74. I detta yrke var han kollega med sin hustru, pianisten och pedagogen Judith, f. Malmquist (1910-1999), dotter till professor A. J. Malmquist och Elsa Melander.
Fick utmärkelsen Litteris et Artibus 1978.
Bosatt i Storängen, Stockholm[1].
Hans gravvård återfinns på Nya kyrkogården i Täby.
