Margarin
Från Rilpedia
 |
Artikeln eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter. |
Margarin är ett livsmedel som funnits ända sedan 1800-talet. Från början tillverkades margarin främst som ersättning till smör. Margarin är en emulsion av vatten i olja och innehåller främst en blandning av härdade vegetabiliska fetter från raps-, palm- och kokosolja. Fetthalten varierar oftast mellan 35 och 80 %.
Margarin uppfanns 1869 av den franske kemisten Hipolyte Mège-Mouriés. Detta skedde efter att den franske kejsaren Napoleon III tre år tidigare avsatt en större summa pengar till den som kunde skapa ett billigt alternativ till smör åt den växande och undernärda stadsbefolkningen. [1] Från början gjordes margarin av talg från nötkreatur som blandades med mjölk och sedan smaksattes för att efterlikna smör.[1]
Innehåll |
Innehåll och egenskaper
Till skillnad mot smör som alltid har en och samma fetthalt och fettsammansättning, kan margarin skräddarsys efter vad det ska användas till. Till smörgås används mjuka margariner som är lättare att bre på brödet. Därför tillverkas de av vegetabiliska oljor som innehåller mycket omättat fett.
Till matlagning, stekning och bakning finns det både fast margarin och flytande margarin. Flytande margarin innehåller huvudsakligen rapsolja och solrosolja.
De fasta margarinerna innehåller också rapsolja, men även en del fast fett, som palmolja. Den rapsolja och solrosolja som ingår i margarin skiljer sig inte före tillverkningen från den raps- och solrosolja som man som konsument kan köpa i en vanlig livsmedelsbutik. Det är en myt att olja i margarin skiljer sig från annan vegetabilisk olja.
Förutom vegetabiliska oljor och fetter innehåller många margariner också någon form av mjölk. Mjölken bidrar med smak och arom och göra även att det visas en ”temperatursignal” i stekpannan när margarinet hettas upp. Salt bidrar med smak och fungerar också som ett konserveringsmedel.
I margarin med låg fetthalt hjälper gelatin eller stärkelse till med att binda vattnet. Margarin berikas med A- och D-vitamin enligt svensk lag. En del av A-vitaminet är i form av betakaroten, ett rödaktigt ämne, och det är det som ger margarinet dess gulaktiga färg. Lecitin fungerar som emulgeringsmedel, det gör att fettet och vattnet/mjölken kan blanda sig, och det motverkar också stänk och skvätt vid stekning.
Margarin innehåller även arom, kaliumsorbat (E 202) och mono- och diglycerider av fett (E 471). [2].
För- och nackdelar med margarin
De hälsomässiga fördelarna med margarin är framför allt att de innehåller mindre mättat fett och mer omättat fett. Detta är helt i linje med svenska och internationella näringsrekommendationer, där det betonas hur viktigt det är att begränsa intaget av mättat fett till förmån för mer omättat fett.[källa behövs]
Nackdelarna är att vissa margariner innehåller transfetter. När man härdar vegetabiliska fetter så har forskare upptäckt att transfettsyror kan bildas.
Referenser
Noter
- ↑ 1,0 1,1 Mats-Eric Nilsson (2007) Den hemlige kocken, Ordfront, Stockholm
- ↑ margarin.se
