X10
Från Rilpedia
| X10 | |
 Ett X10-tåg med nr. 3151 ankommer till Årstaberg |
|
| Fordonstyp: | Motorvagn |
| Tillverkningsår: | 1982-1993 |
| Byggt antal: | 101 st |
| Tillverkare: |  ASEA |
| Axelföljd: | Bo'Bo'+2'2' |
| Längd (över buffert): | 49.868 mm |
| Drivhjulsdiameter: | 920 mm (oslitet) |
| Drivmedel: | Elektricitet |
| Effekt: | 1 280 kW |
| Största tillåtna hastighet: | 140 km/h |
| Tjänstevikt: | 100 t |
| Sittplatser: | 184 pl (SL-version) |
| Tjänstevikt per sittplats: | 543 kg/pl (SL-version, stolavstånd 80 cm, 2+3) |
| Operatörer: | SL (huvudman), Stockholmståg (drift) |
Innehåll |
Allmänt
X10 är en generation svensktillverkade, elektriska motorvagnar för lokal-/regionaltågstrafik och som lanserades under början av 1980-talet. X10 är en vidareutveckling av motorvagnståget X1 från 1967. Förutom hos operatören SL (Storstockholms Lokaltrafik AB) används X10 även i Göteborgsområdet samt i Skåne. X10:an har också använts i Uppland, Västmanland, Gästrikland och Hälsingland.
X10 togs fram då fler elektriska motorvagnar behövdes i Skåne, Göteborg och Stockholm. Under perioden 1978-1981 tecknade operatören SJ avtal med regionala trafikförvaltningar för lokal/regional tågtrafik på följande elektrifierade banor:
- september 1978¨: SSK (Malmö–Lund–Eslöv och Malmö–Lund–Kävlinge)
- december 1979: NSK (Landskrona- och Helsingborgsområdet)
- december 1979: Göteborgsregionens kommunalförbund
- 1981: SL (Storstockholms Lokaltrafik AB)
NSK = Nordvästra Skånes kommunalförbund; SSK = Sydvästra Skånes kommunalförbund; SL = Storstockholms Lokaltrafik AB
Redan innan förhandlingarna hade resulterat i avtal "...pågick konstruktion vid SJ och Asea av ett nytt förortståg", ett upphandlingsförfarande som Riksrevisionsverket några år senare riktade mycket skarp kritik mot (= dyrare för skattebetalarna).
Under december 1979 beställde SJ 14 stycken X10:or (= 2 enheter) av Asea, varav 5 stycken var avsedda för SL. Tågsätten levererades under perioden februari 1982–maj 1983.
Senare beställdes också tågsätt till Upplands Lokaltrafik, Västmanlands Länstrafik och X-Trafik.
Tekniskt utförande
X10:an är tillverkad i 101 exemplar av ASEA mellan 1982 och 1993. Dess största tillåtna hastighet är 140 km/h. Tjänstevikten är 100 ton och den maximala, kontinuerliga motoreffekten är 1280 kW. Vagnarna kan multipelkopplas med den äldre vagntypen X1.
De X10-vagnar som rullar i Göteborgsområdet och i Skåne har senare byggts om till littera X11. Därmed rullar X10 numera endast i Stockholmsområdet. Antal kvarvarande X10:or är 52 st.
Varje X10-enhet består av två enheter: drivenheten (X10-A) och manöverenheten (X10-B). I X10-A sitter de fyra drivmotorerna (likström) och merparten av den elektriska utrustningen. X10-B saknar drivning, men innehåller viss elektrisk utrustning. Varje vagn har tre dörrpar på vardera sida. Inredningen i SL-vagnarna består av två- och tresitsiga soffor i bredd. Varje X10-enhet är 49 868 mm lång över stötytorna. I Stockholm körs maximalt fyra stycken 2-vagnarssätt (= 8 stycken enheter) under rusningstrafik, och tågen är då cirka 200 m långa (plattformarna är alltid minst 225 meter långa, förutom linjerna Södertälje Centrum–Gnesta samt Västerhaninge–Nynäshamn).
X10 är en vidareutveckling av motorvagnståget X1. Under utvecklingsarbetet försökte Asea och SJ ta vara på de erfarenheter man hade av X1:orna, som visat sig vara mycket känsliga för fukt och kyla. I X10-vagnarna placerades luftintag och elektrisk utrustning därför mer skyddat än på X1. Förutom skivbromsar utrustades X10 även med reostatisk broms, där den genererade elenergin brändes bort i gigantiska värmeelement på taket. X1 var endast utrustat med skivbroms. Senare fick även X10:vagnarna byggas om för bättre passa det svenska klimatet (på grund av överslag i motorerna, snö i elutrustningen etc).
X10:an levererades till SL med orange/mörkbrun inredning, med samma stil som vagnarna i Stockholms tunnelbana hade på den tiden och utvändig färgsättning som var identisk med den som föregångarna X1 hade. Under åren 1998-2002 upprustades inredningen och vagnarna fick ett nytt färgschema utvändigt, samma som de nyare tunnelvagnarna C20.
| Modell | Operatörs land | Antal sittpl. [pl] | Tåglängd [mm] | Tomvikt [t] | Tågtyp | Antal enh.[1] | Max. kont. eff. [MW] | Kontaktledn sp [kV] | Drivmotor | Korgbredd [cm] | Sth [km/h] | Införd |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| X 10 | Sverige | 184 | 49.868 | 100 | motorvagnståg | 2 | 1,28 | 15 | likström | 308 | 140 | 1983 |
Andra varianter inom X10-familjen
Under början av 1980-talet planerades för en vidareutvecklad variant av X10 för fjärrtågstrafik, benämnd X11. Det planerades även för ett loktåg där samma vagntyp skulle användas. X11-tågen skulle dock bestå av tre vagnar och X11 skulle utvändigt målas i orange med grått yttertak (samma som Y1- motorvagnarna). Dessa X11:or skulle sättas i trafik på linjerna Göteborg- Strömstad, Göteborg- Kalmar/ Karlskrona och Nässjö- Göteborg via Falköping (planerna med en ny X11:a för fjärrtrafik realiserades emellertid aldrig).
X11 Då tågtypen fungerade bra i länstrafik så tyckte man att den skulle passa utmärkt även i regionaltrafik. Därför utvecklades en version av X10 med bekvämare säten, toalett, hatthyllor och en bagagehylla i varje vagn. Till skillnad från de vanliga X10:rna är dessa tyngre och saknar ett dörrpar i varje vagn, det mittre, men de har i gengäld flera säten. Denna version användes ursprungligen för trafik i Västmanlands Län och i Gävleborgs Län. Litterabeteckningen var från början X10R, där R:et stod för "Regional", men ändrades senare till X11 för att man lättare skulle kunna särskilja dem från vanliga X10. I Göteborg och Skåne byggde man under åren 1993-1999 om sina X10:r till X11:or för att kunna använda dem i både regional- och länstrafik. Idag används X11 bara i Skåne och Göteborg.
X12 är ett regionaltåg med både 1:a klass och 2:a klass resutrymme även om skillnaden mellan dessa är liten. Mer benutrymme i 1:a klass jämfört med 2:a klass. X12 försågs med en toalett samt enbart en dörr i varje vagn. X12 fick sth på 160 km/h till skillnad mot X10 och X11 som enbart har sth 140 km/h. Detta för att få snabbare restider. X12-motorvagnarna har SJ:s blå färgsättning, förutom två som har Västtrafiks och trafikerar främst Västsverige samt Mälardalsområdet väster om Stockholm. Två X12:or används huvudsakligen av Östgötatrafiken men förekommer även på övriga linjer i Mälardalen. En X12:a är ombyggd till X14.
X14 är ett regionaltåg med enbart 2:a klass resutrymme samt två dörrar i varje vagn precis som X11. Även X14 har en sth på 160 km/h. X14-motorvagnarna har olika färgsättning beroende på länstrafikbolag, med undantaget en som har samma som X12:orna. De används främst i trafik i Östergötland på uppdrag åt Östgötatrafiken, på linjen Skövde–Jönköping–Nässjö under namnet Vättertåg samt i Västra Götalands län på uppdrag åt Västtrafik. En X14 är ombyggd från X12.
X10 på export
Motorvagnståget X10 har aldrig exporterats, men det har använts under en kortare period på Flåmsbanan i Norge, där den gått som turisttåg på sommmaren, då det varit mindre behov i Stockholm.
Wikimedia Commons har media som rör X10
Källa:"X10/X10R och X11 motorvagnar", Järnvägar!, mars 1981
Externa länkar
|
|||||||||||||||||
