Vissefjärda

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Vissefjärda
Siffrorna avser orten
SWE-Map Rike.svg
Läge 56°32′13″N 15°35′00″O / 56.53694, 15.583333
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Emmaboda kommun
Folkmängd(2005) 673 invånare
Area(2005) 115 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008)

Vissefjärda är en tätort i Emmaboda kommun i Kalmar län. Vissefjärda socken ligger i det sydvästra hörnet av Kalmar län och är också en del av Södra Möre härad.

Vissefjärda kyrka ligger där Lyckebyån passerar och rinner in i Kyrksjön. Kyrkan invigdes 1773.

I närheten av Lyckebyån ligger också Vissefjärda skola, som är en grundskola för barn mellan 6 och 12 år. På skolan går omkring 100 elever. Skolan har profilen kultur, vilket innefattar aktiviteter i form av bland annat dans, teater, musik, slöjd eller bild. Sedan början av 2008 är skolans lokaler färdiga efter ett par års ombyggnationer samt tillbyggnader bland annat i form av bibliotek. I närheten ligger också fritidshemmet Pantern med omkring 50 barn, och förskolan Lillegården för barn upp till fem år[2].

Emmaboda golfklubb har även den natursköna golfbanan Björketorpsbanan med 18 hål vid Kyrksjön i Vissefjärda. I Vissefjärda finns också Vissefjärda Gymnastik- och idrottsförening (VGIF) som bildades 1929, med ansvar för bland annat fotboll, bordtennis, gymnastik och tennis, samt Vissefjärda Crossklubb.

Innehåll

Geografi

I Vissefjärda socken finns fler än 100 sjöar, till exempel sjön Törn med Vissefjärda Camping intill, samt Lyckebyån som går mitt genom socken från norr till söder.

Socknen inkluderas av östra Smålands granitområde, med främst jordarten morän. Socknen innehar också två större rullstensåsar, där Emmabodaåsen är den största. Den sträcker sig från Algutsboda längs med Lyckebyåns dalgång till gränsen mot Blekinge, där den sprider ut sig som ett rullstensfält, kallad Antamåla rör.

Historia

Socknens tidigaste bosättningar kom troligen öster- och söderifrån, vid vilken Lyckebyån säkerligen hade en viss betydelse. I närheten av ån har fynd gjorts av stenverktyg och flintredskap.

Långt tillbaka, möjligtvis omkring 1050 framtill 1658, var Vissefjärda sockens södra gräns gemensam med statsgränsen mot Danmark. Här var handeln med Danmark viktig och missnöjet blev stort över Gustav Vasas försök till begränsningar av den handeln och de höjda skatterna under 1500-talet. En av alla missnöjda bönder var Nils Dacke som 1542 startade dackefejden. Till minne av detta står invid Vissefjärda kyrka Dackestenen som hämtats i Lindön, i närheten av den plats som man tror Nils Dacke bodde på. Inskriptionen säger: "Minne över bondeledaren Nils Dacke och hans folk, som i denna bygd åren 1542-1544 stupade i sin kamp för frihet, rätt och tro." Stenen invigdes 1973.

1838 tog undervisningen i socknen sina första steg och den första skolan anlades vid kyrkan. Under 1880-talet startade ytterligare åtta skolhus sin undervisning runt om i socknen, vilket gav att varje rote hade sin egen skola.

1874 invigdes de två järnvägar som passerar genom Vissefjärda socken. Bebyggelsen växte då vid stationerna, som förutom i Vissefjärda även byggdes i Lindås och Emmabodasamt så småningom en mindre hållplats i Linnefors. Järnvägen används fortfarande men stannar idag inte i Vissefjärda.

År 1860 låg befolkningen i socken på 5 342 personer. Men emigrationen under 1800-talet och början av 1900-talet var stor. Mellan 1868 och 1930 lämnade 2 036 personer Vissefjärda, varav 1 664 emigrerade till Amerika.

Kyrkeby Bränneri

Under 1770-talet anlade kronofogden Gösta Persson ett litet bränneri i Norra Kyrkeby för husbehovsbränning. Här, strax norr om Vissefjärda, pågick brännvinsbränningen fram till 21 januari 1971. 13 mars 1988 skänkte de dåvarande ägarna bränneriet till Vissefjärda hembygdsförening. Idag drivs det som ett museum som hålls öppet under juli månad då man också kan få en guidad visning. En stor del av utrustningen finns kvar, bland annat ångpannan och ångmaskinen från 1875. En stor del av teknologin är från 1800-talet. Under bränneriets storhetstid producerades här närapå 4 000 liter sprit om dagen. Den 13 december 2002 förklarades bränneriet och gårdsbebyggelsen som statligt ett byggnadsminne. År 2002 fick Kyrkeby Gårdsbränneri priset Årets Industriminne.

Vissefjärda kyrkas klockstapel från 1774

Kyrkstallarna och hembygdsföreningen

Mittemot kyrkan, på andra sidan Lyckebyån, ligger kyrkstallarna som byggdes med plats för 200 hästar år 1855. Kyrkstallarna användes fram till slutet av 1930-talet. Förr gick häradsvägen över stallplanen och vidare över en valvbro till kyrkan. Bron revs 1937, men om somrarna läggs en gångbro mellan kyrkan och stallarna ut. I stallarna ryms sedan 1948 ett hembygdsmuseum med gamla redskap och husgeråd från trakten. Vid midsommar varje år hålls här midsommarfest samt ett bygdespel av hembygdsteatern, uppbyggt runt den lokala historian.

Vissefjärda Hembygdsförening bildades den 18 april 1937. Sedan 1950 ger de varje år ut föreningens sockenkrönika, I Dackebygd. Föreningen har förutom Kyrkstallarna och Kyrkeby Bränneri, även hand om en del äldre gårdar och stugor i socknen som man kan få en visning av.

Referenser

Källor

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ”Vissefjärda skola, Emmaboda kommun”. http://195.67.95.130/For-invanaren/Barnomsorg-och-skola/Grundskolor/Vissefjarda-skola/. Läst 12 mars 2009. 

Externa länkar



Personliga verktyg