Vänern
Från Rilpedia
En eller flera användare anser att Vänerlandskapen bör infogas i denna artikel. (Diskussion) |
- För andra betydelser, se Vänern (olika betydelser).
Karta över Vänern |
|
Läge | Värmland, Dalsland, Västergötland |
---|---|
Yta | 5 648 km² |
Längd | 140 km |
Bredd | 75 km |
Höjd | 44 m ö.h. |
Medeldjup | 27 m |
Maxdjup | 106 m |
Volym | 153·109 m³ |
Flöden | |
Tillflöden | Klarälven, Gullspångsälven, Byälven |
Tillflödesländer | Norge, Sverige |
Utflöden | Göta älv |
Övrigt | |
Öar | 22 000 st., bl.a. Torsö, Hammarö, Djurö, Lurö, Kållandsö, Brommö |
Kuststäder | Karlstad, Kristinehamn, Lidköping, Mariestad, Säffle, Vänersborg, Åmål |
Satellitbild över Vänern |
|
Sveriges största insjö Europas tredje största insjö |
Vänern är Sveriges största, Europas tredje och världens 29:e största insjö med en yta på 5 648 km2 och volymen 153 km3. Den ligger 44 meter över havet och är Europas tredje största sjö efter Ladoga och Onega.
Innehåll |
Etymologi
Sjöns namn (Væni i avskrifter från 1100-talet) kommer från fornsvenskans vænir, med kopplingar till orden vån 'förhoppning' och vän 'förtroendeingivande', 'vacker'. En annan möjlighet är att vænir hör ihop med ett gammalt noanamn på Göta älv, Van 'förhoppningen'.[1]
Geografi
Sjöns medeldjup är 27 meter och största djupet ligger på 106 meter. Vänern delas av ett sund mellan Kållandsö i söder och Värmlandsnäs i norr i en västlig och en östlig del. Den västra delen av sjön kallas Dalbosjön, och den östra delen kallas Värmlandssjön.
Vänern är en del vattenvägen Göta älv – Vänern – Göta kanal och är närmast förbunden med Nordsjön/Skagerack vid Göteborg genom Göta älv på den sydvästra sidan och med Vättern vid Karlsborg via Göta kanal.
Tillkomst
Vänern skapades efter den senaste istiden för omkring 10 000 år sedan. När isen smälte var Sverige täckt av en längsgående vattenmassa som skapade en förbindelse mellan Kattegatt och Bottenhavet. Landhöjningen gjorde att sjöar som Vänern och Vättern skars av från havet. Den tidigare förbindelsen med havet innebär att det idag finns arter i Vänern som normalt inte lever ut hela sin livscykel i sötvatten, till exempel vänerlax.
Öar
Sjön har flera skärgårdar och totalt 22 000 öar. De största öarna i Vänern är Torsö, 62 km2, nära Mariestad; Kållandsö, 56 km2, nära Lidköping; och Hammarö, 47 km2, nära Karlstad. Mindre öar är Brommö, Djurö och Lurö.
Strandlinje
Att mäta längden på en kust eller strand är vanskligt eftersom mätresultatet är helt avhängigt av skalan på den karta vilken man mäter på, se vidare artikeln En kuststräckas längd. Det innebär att mätvärden för olika sjöar eller kustlinjer är jämförbara endast om de har uppmätts på kartor med samma noggrannhet. Statistiska centralbyrån, som i mätningar utgår från Lantmäteriverkets vattenmasker i skala 1:10 000, anger Vänerns totala strandlinje till 4 527 kilometer, varav 1 790 kilometer är fastlandsstränder och 2 737 kilometer är ö-stränder.[2]
Omgivning
Vänern ligger mellan landskapen (uppräknade medurs): Dalsland, Värmland och Västergötland. Städer längs dess strand: Åmål, Säffle, Karlstad, Kristinehamn, Mariestad, Lidköping och Vänersborg.
Ekologi
Enligt en undersökning av Fiskeriverket går den hotade fiskarten asp upp i bland annat Dalbergså, Lidan, Tidan, Norsälven, Ölman, Byälven, Alsterån och Gullspångsälven för att leka under våren.[3]
Sjöfart
Trafiken på Vänern karakteriserades historiskt dels av småskalig bondeseglation, dels av storskalig sjöfart med vänerkulturens förbindelser till Bergslagen, och därigenom till Mälardalen.
På grund av frånvaron av städer på medeltiden (förutom Lidköping) dominerades trafiken helt av allmogeseglationen. Men efter städernas tillkomst fortsatte bondeseglationen på grund av städernas inbördes konkurrensförhållande. Bondeseglation och småredandet tar bara fart i lämpliga konkurrenser eller nischer inom den samtida ekonomin. Ibland ligger den maritima erfarenheten latent. Skutskepparnas tid återfinns under den "lilla sjöfarten", den som gillar småskaliga, speciella transporter och varor. Den maritima erfarenheten fanns framför allt på Värmlandsnäs, eller Näset, och Kålland med Kållandsö. I den muntliga traditionen på Kållandsö är värmlandsfararna omgivna av en aura av romantik. Kustborna mellan städerna Karlstad och Kristinehamn deltog inte i bondeseglationen, åtminstone inte i samma utsträckning. För dem var de egna städerna den största magneten.
Stora delar av värmlandskusten är knuten till Bergslagen. Vänersjöfarten var därför också baserad på städernas tillkomst kring insjön. Efter Trollhätte kanals tillkomst 1800 utkonkurrerades vänerskepparna av bohuslänska småredare (som delvis hade samma bakgrund som småredarna vid Vänern). Men vänerfolket kom tillbaka på allvar under senare hälften av 1800-talet. Trafiken på Vänern var livlig. I Karlstads hamn fördelade sig antalet fartyg så här under åren 1877, 1900 och 1925:[4]
Fartygstyp | 1877 | 1900 | 1925 |
---|---|---|---|
Galeaser (Vänergaleaser) | 128 | 178 | 106 |
Skonerter | 6 | 3 | 7 |
Skutor | 1 | 106 | 3 |
Jakter | 13 | 6 | 2 |
Slupar (Vänerslupar) | 110 | 142 | 103 |
Båtar | 157 | 37 | 1 |
Pråmar | 52 | 109 | 555 |
Roddbåtar | 65 | 0 | 0 |
Smack | 1 | 0 | 0 |
Koff | 0 | 1 | 1 |
Referenser
- ↑ Nationalencyklopedin, band 20 s. 109
- ↑ Hans Ansén och Bo Justusson (16 maj 2001). ”Öar i Sverige” (PDF). Statistiska centralbyrån. s. 26. Arkiverad från originalet den 12 januari 2009. http://www.webcitation.org/5dmW4KVfH.
- ↑ Fiskeriverket-Leklokaler för asp i Göta älvs, Hjälmarens och Vänerns avrinningsområden (pdf)
- ↑ Westerdahl, Christer, Vänern - landskap, människa, skepp. (2003)
Externa länkar
|
|