Trollhättefallen
Från Rilpedia
Trollhättefallen är benämningen på Göta Älvs naturliga fallfåra, från och med Malgöbron i centrala Trollhättan, med en fallhöjd om 32 meter, utgörandes merparten av de 44 meter, som är den sammanlagda höjdskillnaden mellan Vänern och Kattegatt. Då vattenflödet ännu var oreglerat uppgick vattenflödet till 900 kubikmeter per sekund och fallpassagen sträckte sig ned till Olidehålan, där dess nedersta del benämndes Helvetesfallet.
Idag tillåts vattnet följa sitt ursprungliga lopp endast vid särskilda tillfällen, för att reglera vattenståndet i Vänern eller som en turistattraktion, till exempel under Fallens dagar, varvid flödet uppgår till omkring 300 kubikmeter per sekund. Resterande vattenmängd utnyttjas för kraftutvinning i de båda öster om älvsträckningen belägna kraftverken Hojum och Olidan. Redan kring sekelskiftet nyttiggjordes en del av vattnets kraft av småindustrier i anslutning till den östra älvstranden. Trollhättefallen har genom seklen fascinerat besökare från när och fjärran och är än idag en av Västsveriges främsta turistattraktioner.
Såväl Carl von Linné som Esaias Tegnér har skildrat naturskådespelet och Tegnér skrev i samband med sitt besök 1804:
- ”Göta kom i dans från Seves fjällar
- Kölar spelte på dess lugna flod;
- Plötsligt ur en borg av hällar
- Trollhättan i hennes förväg stod.
- Skum och fasa Trollet kring sig spydde:
- Seglarn såg och bävade och flydde”
