Från Rilpedia

Inom Vallgraven är namnet på en stadsdel som även gett namn åt ett primärområde i stadsdelsnämndsområdet Göteborgs Stad Centrum. Primärområdet har 3 652 invånare (2004) och 26 551 arbetstillfällen (2003). Området har fått sitt namn från läget vid vallgraven som ursprungligen omslöt Göteborgs befästningar. Stadsdelen avgränsas i söder av Rosenlundskanalen och Vallgraven från väster till öster, av Drottningtorget och Nils Ericsonsgatan i öster/nordost, av Kanaltorgsgatan och Christina Nilssons gata i norr/nordväst samt Packhuskajen, Skeppsbron och Göta älv i väst/nordväst.

Inom Vallgraven är stadens kärna med byggnader som Kronhuset, Göteborgs stadsmuseum, Göteborgsoperan, Hovrätten, Tingsrätten, Länsresidenset, Domkyrkan och Tyska kyrkan.

Områdesindelning

I kommunen har det funnits flera administrativa indelningar, i den nuvarande indelningen används primärområden vilka oftast omfattar flera av de stadsdelar som användes tidigare. Således bildades primärområdet "Inom Vallgraven" inte bara av den gamla stadsdelen med samma namn utan även av stadsdelen "Nordstaden", dessa två skildes åt av Stora Hamnkanalen. Till saken hör att det finns flera områden som har egna namn men som inte varit officiella stadsdelar i kommunens indelning: Stadsdelarna på de två kullarna Stora och Lilla Otterhällan i sydvästra delen av "Inom Vallgraven" kallas Kungshöjd och Otterhällan; området nedanför kullarna vid Rosenlundskanalen kallas Rosenlund. Området på kullen i västra delen av "Nordstaden" kallas Kvarnberget efter kullen och området vid Operan kallas för Lilla Bommen, fast delen öster om gästhamnen ligger i primärområdet Stampen.

Riksintressant område

Stadskärnan anses ha ett högt kulturhistoriskt värde, och är därför klassat som att vara av riksintresse enligt Naturresurslagen (NRL), med motiveringen:
"Stadskärnan inom Vallgraven är en unik miljö med en rikt varierad, i huvudsak småskalig, bebyggelse. Området speglar Göteborgs utveckling från grundläggning till nutid. Stora delar av den ursprungliga stadsplanen med vallgrav, kanaler, befästningsrester och gatusträckningar är bevarade. Flera gatustråk präglas av äldre tiders tomtindelning och byggande. Områden med samlad bebyggelse av mycket stort arkitektur- och byggnadshistoriskt värde är bl. a. Gustav Adolfs Torg-Stora Hamnkanalen, kvarteren kring Domkyrkan och Stora Nygatan. I området inom Vallgraven finns också många välbevarade exempel på olika tiders arkitektur där gult tegel utgör ett viktig karaktärsdrag. Grönstråket utanför Vallgraven vittnar om den stora roll parker och andra planteringar hade i 1800-talets stadsplanering. Palmhuset och Stora Teatern är två betydelsefulla allmänna byggnader från 1800-talet med dominerande läge i parkmiljön längs Vallgraven. Fattighusån med sina slussar visar vattenledernas stora betydelse för transporter fram till 1800-talets början. Intill Fattighusån ligger f. d. Fattighuset och Barnhuset som är exempel på tidiga sociala institutioner utanför staden".^[1]

Referenser

Noter

1. ↑ Göteborg: Kulturmiljöer av riksintresse, Mats Herklint, Staffan Sedenmalm och Olle Lind; efter en förlaga av Gudrun Lönnroth, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Göteborg 1992 ISBN 91-630-1463-7 s. 29

Källor